söndag 10 december 2006

Kattsnarkningar

Jag har en ovanlig katt. Enligt senaste numret av Kalle Anka & Co är det bara 7% av alla katter som snarkar. Min katt Simon snarkar. Ofta sover han i fotändan på min säng. Det har hänt att jag har knuffat till honom för att jag inte har kunnat sova när han låtit som mest illa. Så helt klart är min katt inte lik så många andra katter. Annars är han snäll och mycket social. Men han är ovanlig på annat vis också. Han kan nämligen räcka vacker tass när han vill ha något mumsigt att tugga på. Å äta är han bra på. Jag var tvungen att sätta honom på bantningskur efter att min andra katt Findus försvunnit. Findus var sjuk och jag trugade i honom än det enda än det andra. Naturligtvis var inte Simon sämre än att han höll sig framme och norpade åt sig det Findus hade lämnat. Till slut trodde jag katten skulle börja rulla fram. Nu finns inte Findus längre sedan en dryg månad tillbaka. Han gick ut en kväll och kom sedan inte tillbaka. Jag har en liten skog utanför huset. Det är nog där Finus är någonstans. Därför har jag döpt om skogen till St Findusskogen.

Inga kommentarer: