Julkonsert i Stadshuset

I morse tände jag första ljuset i adventsljusstaken. För mig är första advent verkligen något särskilt. Förr om åren när barnen var små bjöd jag in släkten till gröt, skinka, glögg och pepparkakor på lördag i den första adventshelgen. Tanken var att vi skulle vaka in advent och samtidigt samlas kring något gemensamt julpyssel. Det där med pysslet var väl inte någon annan än jag riktigt pigg på. Det blev mest att vi åt och umgicks runt matbordet. När barnens pappa hade flyttat blev det liksom inte riktigt av att fortsätta traditionen. Det är så mycket som blir annorlunda när ett par föräldrar väljer att bo under skilda tak. De umgänge man haft är inte lika självklart längre för båda parter. Man diskvalificeras från inbjudningslistan, platsar helt enkelt inte längre på parmiddagar. Precis som att jag skulle vara ett hot mot värdinnan bara för att jag kommer utan partner. Vid sådana insikter känner man sig ensammast i världen. Det var en tung tid. Idag är jag inte ensammast i världen längre. Den här första advent har jag, precis som förra året, firat tillsammas med Martin. Förra året åkte vi ut till Steinerseminariet i Järna och gick omkring bland tusentals maschaller. Det var jättehäftigt! Den här första advent lyckades jag komma över två biljetter till en julkonsert i Stadshuset i Stockholm. Nyss hemkommen därifrån är jag fortfarande uppfylld av ljuva toner. Det var otroligt maffigt att höra på. Jag kommer somna gott ikväll!