...klar! Min mössa som jag påbörjade för exakt en vecka sedan har jag sytt/virkat ihop idag. Det är mössan som heter ullstruten enligt beskrivningen. Det vackra vädret är tillbaka. Jag placerade mig i en av trädgårdsstolarna och stickade klart det som var kvar. Sedan monterade jag ihop den. Den blev inte fullt lika söt som jag hade hoppats på men den får duga. Jag kan väl ha den som tekoppshuv om inte annat.
7 kommentarer:
Meh, den va ju jättesöt ju!
Hanna: På statyn ja, men det var väl inte riktigt där jag hade tänkt att den skulle få tjänstgöra till vintern. Men tack ändå! Kul att någon tycker om den. Det kanske trots allt bara är jag som är självkritisk? Jag skulle ju öva på att ta emot komplimanger. För så var det väl...?
Kram / Mona
Japp, så va det!
Men jag vet hur du menar. Jag ska måla en tavla åt min brors vardagsrum och tycker det jag fått ihop är mest pinsamt... Det är det säkert inte.
Men nu förstår jag inget - mössan är ju jättesöt!? Vilken spännande sak den siter på, jag ser inte om det är en rot eller skulptur men det ser kul ut, i alla fall! Tack för grattishälsning! Ha en fortsatt skön onsdag!
Anna: Tack så mycket! Kul att ännu fler tycker om den. Mössan sitter på en staty som fanns i trädgården redan när jag flyttade in här. Den föreställer en pojke(?) som håller i en bägare. Det är nog meningen att det ska porla vatten från bägaren till dammen som finns alldeles under.
Kram / Mona
Det är ju därför jag säger att du har en "medelhavsträdgård". Statyer, terrasser på i sluttningen, och så uteplatsen under taket :)
Kramish
Hanna: Ja, efter två veckor hemma då jag i princip bara varit i trägården i kombination med besöket på Rosendals Trädgård börjar jag inse vilken potential min trädgård har. Å jag kan bara konstatera att jag är en lycklig människa!
Kram/ Mona
Skicka en kommentar