...nästa dag. Jag är ganska ovan vid att fira min födelsedag med buller och bång. Även detta år blev det ett väldigt internationellt kalas med fyra språk runt kaffebordet. Även lilla Dino som jag hämtade hos Anna på min riktiga födelsedag fick vara med och sitta på fåtöljen jag satt i. Det var trevligt! Redan kvällen innan kom våra holländska vänner Jan och Foekje. De hade med sig en ostgumma. Det är precis vad det låter som, en gumma i ost. Hon hade träskor på fötterna men det var väl det enda som inte går att äta på henne. Jag har aldrig sett något liknande. Kul present! Det var trevligt att träffa dem igen. Dagen efter kom både Martins pappa och hans Maria samt Tim och Emilia. Så jag blev ordentligt firad. Mamma och pappa med övrig familj firar förstås också men de kunde inte vara med. På kvällen tog vi en tur runt omkring i Miss Charlston. Idag har vi varit upp till Dan Anderssons Luossa-stuga. Linda Rattfelt underhöll med både sång och prat. Efteråt hade vi picnic innan vi sa adjö åt Jan och Foekje. De skulle tillbaka till deras hus i Munkfors. Deras semester är slut så de måste hem. Vi får se om vi hinner träffas något mer det här året.
Tid är så otroligt abstrakt. Min semester började för precis två veckor sedan. I början, efter midsommarhelgen, tyckte jag att jag hade varit ledig så länge. Idag reflekterade jag över att det är precis en vecka sedan vi satt strandsatta på Gotland och det känns nästan som att det var igår eller högst två dagar sedan. Nu bara flyger tiden fram. Jag vill att det ska vara som i början. Jag kan inte ens skylla på att "tiden går fort när man har roligt" Det har jag haft hela tiden, även i början. Men konstrasterna var kanske större mellan att jobba och kasta sig ut i ledighet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar