Jag tvingar mig...

...just nu till att vara vaken en stund till. I natt hade jag oerhört svårt att sova. Jag var helt enkelt inte trött. När klockan var halv ett släckte jag lampan. Halv tre tände jag den igen för att läsa en stund till. Klockan 5 ringde klockan. Jag hann studera lite människor under tiden som jag väntade på bussen i Södertälje Syd. En hade med sig ett skidfodral som faktiskt såg ut att innehålla just skidor. Stackars människa, tänkte jag. Undra just var han hade tänkt hitta snön i denna sommarhetta.

På jobbet var det lugnt och stilla. Inte en människa syntes till. Till slut kom en av mina arbetskamrater. Då fick jag äntligen prata med någon. Det fanns inte ett enda prov inne för analys. Istället har vi fått ägna oss åt förberedande arbete. I slutet av veckan kommer det att drösa in prover.

De senaste dagarnas...

...ledighet har varit riktigt heta. Ca 30 grader i skuggan. Jag påbörjade ett nytt stickprojekt i onsdags. Det har varit en lagom ansträngande sysselsättning i skuggan. Den här gången är det vantar i hästskomönster. I torsdags kom fästmannen hit. Det var dryga 1 1/2 vecka sedan vi sågs. På fredagen begav vi oss till Tullinge flygfält där den Motorhistoriska Marknaden ägde rum. En gigantisk stor marknadsplats med allt man kan tänka sig att hitta från skruvar och muttrar tillhörande olika motordelar till regelrätta loppisfynd som stuvbitar, porslin och sticknålar. Jag hittade strumpstickor nr 2 som jag letat efter till mina vantar och så hittade jag en sak till men det ska bli en present så det säger jag inte så mycket om än. När den har överlämnats kommer jag att länka till detta inlägg.

På lördag skaffade vi Mikael en moppehjälm i en MC-butik. Hanna och Magnus med bror Micke och fru Heidi med deras son Andres kom förbi och lånade uppfarten. De skulle fixa något med bromsarna på bilen. Jag hade nykokt körsbärssaft att bjuda på i värmen.

Imorgon är det åter arbetsvecka. Fem veckor har jag haft förmånen att vara ledig. Det har varit underbart! I synnerhet den här sista veckan blev ju en bonusvecka. Visst, det ska bli kul att komma tillbaka och träffa arbetskamraterna men jag skulle faktiskt kunna tänka mig att vara ledig ett par veckor eller någon månad till. De här två senaste veckorna när jag i princip bara varit med mig själv har jag verkligen haft tid att tänka. Jag har funderat och under tiden har tankarna börjat ta form av VAD och HUR jag vill göra med en massa saker. Det där låter så flummigt men jag ska försöka förklara. Så länge jag har folk runt omkring som, i all välmening, ger mig en massa förslag på olika saker så trycks mina egna tankar och funderingar undan. Jag behöver helt enkelt lite tid för mig själv för att "hitta" vad jag vill. Sedan när jag väl vet vad jag vill göra diskuterar jag gärna och spånar med andra om hur man kommer dit man ska.

Imorgon ska jag alltså upp och jobba igen. Nästa sommar vill jag vara riktigt långledig. Tre månader skulle passa tycker jag. Under hösten och vintern får jag väl fundera på hur jag ska bära mig åt för att det ska kunna bli verklighet.

Ullstruten är...

...klar! Min mössa som jag påbörjade för exakt en vecka sedan har jag sytt/virkat ihop idag. Det är mössan som heter ullstruten enligt beskrivningen. Det vackra vädret är tillbaka. Jag placerade mig i en av trädgårdsstolarna och stickade klart det som var kvar. Sedan monterade jag ihop den. Den blev inte fullt lika söt som jag hade hoppats på men den får duga. Jag kan väl ha den som tekoppshuv om inte annat.

Lika trevlig som dagen igår...

...var har den här dagen varit tråkig. Åska och regn har bidragit med huvudvärk. Magen har även gett sig till känna då och då. Men jag hittade ett par vita knäbyxor jag köpte förra året men hade glömt bort och som passade alldeles utmärkt att ha under min blå klänning. Det svalare vädret gjorde att jag gärna hade något extra på mig idag.

Tidigt, tidigt i morse klev jag upp för att vinka av äldsta dottern Erika. Hon skulle tillbaka till Skövde. De fyra timmar jag dittintills hade sovit räckte inte för att klara resten av dagen på så jag somnade om till 8. Min plan var att jag skulle jobba med MK idag. den planen höll ända till åskan började mullra. Eftersom jag har sådan stor respekt för åskan skyndande jag mig att dra ut alla ledningar in till datorerna samt TV och telefon. Å utan varesig telefon eller dator tillgänglig blir det svårt att göra något vettigt av den verksamheten. Jag fick ägna mig åt boken och stickningen idag också. Det gör jag i och för sig gärna.

I eftermiddags gjorde jag nya fällor åt sniglarna. Det är inte klokt så effektivt det är. Ett par timmar senare såg det ut så här.


Ok, de första fick hjälp att ta sig ner ska erkännas men resten har krupit ner själva och fler är på väg.

Å på den sjunde dagen...

...vilade Gud. Den sjunde dagen blev tydligen en söndag. I vilket fall som så vilade även jag idag. Jag hade bestämt i förväg att jag skulle ha en vilodag idag. För säkerhets skull och för att jag skulle hinna vila mycket steg jag upp klockan 8, åt frukost, duschade och klädde mig. Sedan intog jag viloläge i trädgårdsstolarna med stickning och en kopp te med tillhörande Snoddaskakor. Jag bakade en plåt i torsdags som vi nästan har ätit upp under helgen. Solen har ibland lyst på mig där jag suttit, ibland har den gömt sig. Vinden har friskat i ibland lite väl mycket för att vara bekvämt i tunna kläder men strax har solen värmt igen. Två av barnen, Erika och Mikael har gjort mig sällskap emellanåt och en stund gjorde även pojkarnas kompis Oskar oss sällskap. Till middag grillade vi hamburgare på utegrillen och åt utomhus. Sådana här dagar är livet bara så underbart!

Det är helt klart inte nyttigt...

...att få för mycket energi i kroppen på en gång. Jag hade svårt att sova natten som var. Hjärnan gick helt enkelt inte att stänga av. Då och då har jag sådana nätter då jag inte kan sova. Tankarna virvlar, jag är trött och jäspar men det går inte att hitta perongen som sömntåget står på. Jag somnade väl till på efternatten och konstigt nog var jag inte jättetrött när jag steg upp klockan 8.

Jag och de tre äldsta barnen har besökt Skansen idag. Lillastorasyster Hanna ville hitta på något när storastorasyster Erika var hemma på besök från Skövde. Det bestämdes att vi skulle gå på Skansen. Igårkväll kom storalillebror Mikael hem från pappa över helgen. Han ville gå och klippa sig och fixa kort till hans blivande ID-handling. Så hade inte vi andra bestämt. Han fick hänga med eller vara hemma. Han valde det första. Det har varit mycket trevligt att vandra med barnen på Skansen. Det var länge sedan vi var där tillsammans. Å jag säger det igen det jag har sagt förut. Det man tvingar barnen till när de är små återkommer de till frivilligt när de är vuxna. Skansen rymmer så mycket mer än bara djur. Det finns så många fina gamla byggnader med kunniga guider i som man kan lära sig så mycket av. När barnen var små var det självklart djuren som var viktigast. Jag minns att jag tänkte att jag skulle gå själv på Skansen någon dag så jag fick gå i alla byggnader och hus och höra vad som hade att sägas om dem och dess historia för jag fick aldrig eller bara som hastigast gå in någonstans. Nu var det mina barn som efterfrågade den kunskapen. Jag tror de håller på att bli stora. Vi har vandrat in och ut i olika hus. Vi har lyssnat till vad guiderna har berättat. I ett av husen fick vi en privat visning av övervåningen "bara för att ungdomarna är så intresserade" Då blir man stolt och glad som mamma.

Idag var det måttligt med folk i farten trots att det är lördag och mitt i sommaren. Vi har inte behövt trängas. Den enda gången som vi behövde stå i kö var när vi skulle handla glass. Vi avslutade vistelsen med ett stopp i Skansenbutiken vid utgången och där visade det sig att min gamla klasskompis Ellinor jobbade. Hon hoppade av och utbildade sig inom byggnadsvård. Tänk att när man tror att man upplevt allt man ska på en dag så finns det överraskningar kvar.

Dagens bild får bli de "djur" jag faktiskt inte sett på Skansen förut. Jag tyckte de var lite roliga.

Jag har genom åren...

...märkt att jag mår väldigt bra där det växer. Prunkade trädgårdar som utstrålar livsenergi. Det är som att växtkraften smittar av sig och jag blir full av inspiration. Idag har jag gjort det årliga besöket på Rosendals Trädgård tillsammans med min kompis Hanna. Det är en lisa för min själ att vara där. Jag mår gott i hela kroppen. Å jag mår gott ett bra tag därefter också. Jag skulle bara ta mig tid att åka dit lite oftare. Minst fyra besök varje säsong. Nu blir det bara ett. Det finns så ljuvliga blommor i så maffiga färger att man blir alldeles tagen. Se bara på denna vackra Blomma för dagen som fanns i ett av växthusen.

Kan man bli annat än hänförd? En sådan skulle jag vilja ha längs staketet. Jag har så mycket sniglar att jag är högst osäker på om de skulle klara att ens gro innan de blev uppätna. Kampen mot mina bruna inkräktare fortsätter. Kanske gjorde den ihärdiga jakten i våras nytta. Vi tog en massa småsniglar. Sedan har vi varit noga med att sätta ut ölfällor till dem. Det verkar helt enkelt inte finnas lika många i år som förra året. När jag kom hem från min utflykt idag gjorde jag i ordning nya ölfällor. Sedan sa jag: "Kom mina små sniglar så ska ni få bada bubbelbad!"

Äntligen är jag klar...

...med halsduken. Jag sydde det sista imorse, strök den lite försiktigt på baksidan och så här blev resultatet.

Min vana trogen...

...vaknade jag även denna morgon före nödklockan ringde. Jag vill inte sova för länge på dagarna. Det är lättare att hålla ordning på dygnet om man stiger upp i tid. Sover jag till 8 så sover jag tre timmar längre än jag gör när jag jobbar ändå och det får vara nog.

Min nystickade halsduk som nu är torr har jag klippt ett bakstycke till i fleecen jag köpte igår. Det var svårare än jag trodde att sy dit det. Jag har precis gett upp för ikväll så ni som är nyfikna får vara det ett tag till. Men den blir fin, i alla fall i mina ögon.

Trädgårdsarbetet fick nöja sig med att bli gräsklippning och lite klippning av rotskott från den japanska rönnen. Sedan skurade jag trädgårdsmöblerna, tog fram stolsdynorna och en duk. Mitt på bordet satte jag en begonia. Sedan satte jag mig där och stickade och läste om vartannat. Jag har ett nytt stickprojekt sedan igår. Jag stickar en mössa i mönstret fågeltramp. Det är väldigt enkelt, består bara att räta maskor. Vartannat varv lyfter man varannan maska som om man skulle stickat den avig. Tråden läggs bakom arbetet.

Ikväll kom äldste sonen på besök. Han hade kört sin nya moppe. Det känns bra att han inte behöver vara beroende av bilskjuts när han måste hit från pappa och hämta något. Han hade full koll på att Erika verkar vara på väg hem till helgen. Då kommer nog han med.

Om man tar...

...två delar apelsinjuice och blandar med en del citronläsk, häller upp det i ett glas och toppar med ett par skopor glass/sorbet så får man en underbart god och läskande sommardrink. Det gjorde jag idag när det var så varmt och fint. Sedan satt jag barfota på trappan och njöt ända till jag hörde Simons karaktäristiska "du-har-inget-här-att-göra-FÖRSVINN!!!"-jamning. En annan katt hade tagit sig friheten att gå in på tomten och det gillar ALDRIG Simon. Han är 15 år gammal och börjar bli stel i sina leder. Han sover också mer och mer, orkar minre och mindre. Kort sagt har han blivit gammal. Idag när vi fick kattfrämmande syntes inte ett spår av den vanliga trötta Simon. Plötsligt var han en TIGER som försvarade sitt revir, beredd att offra sitt liv. Jag har aldrig sett honom så rasande. Han kastade sig på den stackars inkräktaren som givetvis gav igen. Vita tussar (Simons) yrde omkring dem. Å Herre Gud, det går aldrig väl, tänkte jag och försökte skrämma iväg den andra katten. Till slut kom den andra katten undan och for iväg. Simon rusade efter, över vägen, nerför slänten och över den större vägen där bilarna kör fort. Han som annars är så himla försiktig hade tappat allt trafikvett. Det slutade bra utan blödande skråmor, på Simon i alla fall.

Idag var jag tvungen att bryta min isolering. Det var trevligt att gå omkring i Södertälje en stund. Jag handlade linsvätska och sedan letade jag en tygaffär. Den jag hade siktat in mig på redan från början hade klappat ihop. Det var bara att leta vidare. JAg drog mig till minnes att det i alla fall funnits en i Lunahuset så jag gick dit. Jag skulle ha en bit fleece. Det hittade jag. En stuv på ca två kvadratmeter fick jag för 49 kr. Min tanke är att sy en mjuk baksida till min halsduk. När jag provade den i morse upptäckte jag att den var ganska stickig. Den kommer inte gå att använda direkt mot huden. Då tänkte jag att om jag har ena sidan mjuk så går det nog bättre. Vi får se hur det går.

Idag är jag väldigt...

...nöjd med mina prestationer. Jag steg upp, pigg som en lärka, redan klockan 8 på morgonen. Frukost på det och sedan toalettbestyr och kläder på. Yngsta sonen kom hem för att vänta på hans kompis familj som han skulle följa med till deras landställe. Under tiden som vi väntade på att familjen skulle anlända gick jag ut och jobbade. Oj, vad jag har slitit. Jag har rensat ogräs mest hela dagen. Jag tror det blev 4 skottkärror fulla till slut. Däremellan på mina pauser har jag pysslat med lite av varje. Till middag blev det uppvärmd tortellinigratäng. Till efterrätt en stor kopp te av japanska lycktor och vitlöksrostade mackor i ugn. Gott! Lagom till tedrickandet bröt ovädret lös. Blixtar, åska och störtregn. Snabbt som ögat drog jag ur allt vad kontakter till modem, datorer, amatörradioapparater, TV ja allt. Jag vill inte riskera att blixten tar någonting. I lördags blev Martin av med en port i routern bara för att det var så viktigt att ha TV:n på. Jag är inte särskilt cool när det gäller åskväder och många tycker jag är rent av sjåpig. Då får de tycka det. Respekt inför naturkrafterna kallar jag det istället för att vara sjåpig. Kvällen ägnades åt kronpinsessans födelsedagsfirande. Det är bra bakgrund till min stickning. Man behöver inte titta så mycket. Jag är nästan, nästan klar med min stickning. Men jag har glömt bort om man avmaskar från avigan eller rätan eller om det inte spelar någon roll. Om någon har en bestämd uppfattning i frågan får denne gärna höra av sig.

Jag är en människa som trivs i mitt eget sällskap, i min egen ensamhet. Inte hur länge som helst förstås men det gör mig inget att jag är ensam några dagar ibland. Tvärtom känns det som en nödvändighet för att jag ska få tid att tänka. Jag trivs med människor runt omkring mig med men någon gång däremellan behöver jag den lugn och ro som bara mina egna tankar i mitt eget sällskap ger mig. Ja, jag är en tänkare och jag lyssnar mycket mer än jag pratar själv. Kanske behöver jag de här stunderna av ensamhet för att smälta alla intryck jag samlar på mig när jag umgås med andra. Det har inte varit mycket av ensamhet för min egen del den här våren. Kanske var det därför jag blev så sannslöst förälskad i den lilla fiskestugan på Gotland som låg så ensligt. Längst ut på udden helt oskyddad mot väder och vind.

Martin vet att jag är så här och han lämnar mig i fred när jag så behöver. Därför känns det inte alltför gräsligt nu, när det har gått dryga dygnet sedan jag lämnade Smedjebacken, att vara helt själv. Inte än i alla fall. Jag vill leva med Martin, jag vill bo under samma tak men jag måste få söka min avskildhet ibland. Dagar som den som varit idag gör underverk med min själ. Jag valde till och med bort att gå till ICA för att det var så skönt att bara vara med mig själv. Jag har sagt hej till ett par grannar och pratat med familjen yngste sonen huserar tillsammans med och en kompis till båda sönerna. Det var det enda jag hade öppnat munnen för innan kvällens telefonsamtal med Martin. Å det har varit så skönt!

Det var inga problem...

...att sova när jag väl kom i säng. Jag sov gott till Martin väckte mig. Det kändes som en lat dag som jag kunde göra som jag ville på. Efter gårdagens travspel i Romme trodde jag att jag skulle vara less att studera travprogram men efter frukost satte jag igång att analysera vilka hästar jag trodde skulle vinna. Vi åkte och lämnade in raderna och på ICA bestämde vi att vi skulle grilla till middag. Första överraskningen kom ganska snart efter att vi kommit hem. Det fanns ingen grillkol. Ingen fara på taket för det hade grannen. Grillen gjordes i ordning. Det var inte riktigt dags att tända den ännu så vi satte oss framför TV:n för att se våra hästar vinna(?). Mitt under sändningen brakade det till och ett sjuherrans åskväder bröt ut. Åskan måste ha gått rakt över oss för det var bara någon sekund mellan blixt och knall. Ni som känner mig vet ju att jag inte gillar sånt väder. Hade jag varit hemma hade jag rusat runt och dragit ut alla kontakter som fanns i huset och sedan gått ner i källaren. Nu flyttade jag mig bort från fönstret in i hörnet av rummet och kröp ihop i soffan. Där satt jag och hoppade varenda gång det smällde utanför. Jag tyckte vi skulle stänga av TV:n men det tyckte inte Martin. Vi var ju på väg att få fem rätt, sa han. Sedan kom en hagelskur och sedan var det över. Jag andades ut. Det var dags att grilla. Det gick inge vidare att få fyr på grillen med grannens sura kol. Medan Martin fixade med grillen fixade jag med övriga maten. När jag skulle ta fram våra färdigmarinerade fläskspett kom överraskning nr två. Vi hade glömt att köpa dem och koncentrerat oss på tillbehören istället. Det var bara att kika vad som fanns i frysen. Några lövbiffar hittade vi men dem kan man ju knappast grilla så det blev stekpannan på spisen istället. Lagom till Maten var klar fick vi ordentlig fyr på grillen men det var ju så dags. Den fick i alla fall brinna ut. Efter maten tog vi en promenad runt kvarteret och sedan satt vi bara och mådde gott utomhus i total stiltje. Martin läste sitt loppisfynd från Gotland om Skagenmålarna och jag stickade på min halsduk i björklöv.

Idag har jag åkt hem med Säfflebussen. Det känns lite konstigt att vara hemma ensam. Jag såg till att jag fick lite varor i kylskåpet först och sedan inspekterade jag tomten. Såg att det fanns fullt av jordgubbar i båda landen. Det blev en hel skål. En liten jordgubbe såg ut som ett hjärta. Jag mindes den gången jag hittade en potatis som även den var hjärtformad.

Sent om sider...

...somnade jag igårkväll. Jag kan inte dricka kaffe senare än halv sju på kvällen. Så småningom gick det att sova men bara till ca halv sex då jag väcktes av att innehållet i magen gjorde sitt bästa för att hitta ut. Det gick som tur var över efter en kallsvettig stund på toa. Sedan sov jag sött till klockan var över nio. Jag var trött men steg ändå upp. Jag har varit trött mest hela dagen och därför har jag även uppfattas som stingslig från vissa håll. Efter lite glass, godis, mat och McDonaldskaffe blev jag dock piggare och det goda humöret började återvända.

Ikväll har vi varit på V65 på Romme. Det enda lopp jag hade siktat in mig på vad jag skulle spela missade vi tyvärr. Det loppet höll just på att avslutas när vi kom dit. Vi hade inte riktigt koll på tiden eller så var vi felinformerade från nätet eller så hade vi sett fel eller nåt. Jag hade tänkt spela en tjuga både på plats och vinnare på den hästen som vann. Det hade gett tillräckligt mycket pengar för att jag hade kunnat spela obekymrat resten av kvällen och kommit därifrån med +-0 i spelkassan. Nu blev det inte så. Det är väl inget att hänga läpp för men lite retfullt var det.

En jättebra sak som hände idag var att väskan jag köpt av Anna anlände med posten. Den är precis så fin som jag trodde den skulle vara, bara lite större. Jag skyndade mig att packa mina kläder som jag skulle ha med mig till Smedjebacken över helgen i den istället för i resväskan. Nu har vi anlänt Smedjebacken och ett välvädrat hus. Vädringsfönstren har stått öppna i en vecka. Det är sent och jag ska försöka haka på det sömntåg som just nu passerar.

Angående min hantverksdag...

...tycker jag det är lite roligt att det var just Erika som anmälde intresse. När hon var liten försedde jag henne med diverse pyssel, mest julpyssel på julloven, i julklappspaketen. Så en jul frågade jag flickorna vad de önskade i julklapp och fick till svar från ovan nämnda doter "Mamma, ingen pyssel!" Hon var less helt enkelt. En annan bekant till mig gjorde ett konstaterande för några år sedan när barnen var på väg att bli stora. Han sa: "Det man tvingar barnen till när de är små återvänder de till som vuxna". Han menade på att de platser han tvingat barnen att besöka när de var små och som de då varit måttligt förtjusta i valde de självmant och med stort intresse att återvända till som vuxna. Idag ringde Erika och vi kom att prata om våran kommande pysseldag. Hon tyckte absolut att vi skulle ha en julpysseldag. Hon som absolut inte ville ha julpyssel som julklappar av mig när hon var mindre. Jag tycker det är så sött av henne att vilja det nu. Bättre sent än aldrig.

Idag har jag plockat av bären från ena busken med svarta vinbär. Det slank med lite hallon men det gör inget. Jordgubbar har jag också plockat. Sedan tog jag tag i det meterhöga ogräset som växer där de gamla hallonbuskarna växte förut innan vi grävde bort dem. Förra året odlade jag squash där. I år har jag bara låtit ogräset växa. Jag är långtifrån klar men tror jag förtog mig ändå med tanke på att jag stått dubbelvikt i jordgubbslandet innan. Min arma rygg! Jag får ta det lugnt ett tag helt enkelt.

Ikväll har vi varit på veteranbilsträff i Trosa. Det var en massa finbilar där, fler än jag trodde att det skulle vara. Ca 90 st faktiskt. Efter att ha sett oss omkring och köpt glass (obligatorium när man är i Trosa på sommaren) tog vi fram vår campingutrustning och placerade den bakom lilla Ms Charleston och så drack vi kaffe i solskenet och pratade med folk som kom och beundrade vårt lilla fordon. Det var kul, mycket roligare än jag kunde ha förställt mig.

Från det ena till det andra har jag köpt en väska av Anna. Jag har den hos mig senast måndag och jag riktigt längtar till jag får se den i verkligheten.

Nu...

...är det gjort! Jag har tagit hand om ogräset på berget så jag kommer åt jordgubbarna. Det var inte helt utan krångel. Vi fick åka in till Södertälje och handla ny tråd till grästrimmern. Det var ca två dm kvar i trimmern när jag först tog ut den. Nåväl, igår var vi också in till Södertälje. Jag skulle ha nålar till min symaskin. Jag tänkte att det kanske skulle finnas på Jysk eller Rusta. Tji fick jag men jag fyndade ändå. Tio nya tvättlappar till min Mary Kay-verksamhet för 75 kr och en DVD för 199 kr. Det är ingen jätteflashig DVD men det behöver jag inte. Huvudsaken den går att använda. Sedan åkte vi till ICA för att handla mat och där hade de synålar.

Jag lagade en maträtt som jag inte har gjort förut. Tacokyckling. När jag skulle laga till den hade jag tappat bort receptet så jag fick improvisera och glömde helt bort att det skulle vara tacokrydda med. Så det blev tacokyckling utan taco. Det gick det med och var faktiskt himla gott.

Idag har vi först vinkat av Åsa och Tomas. De skulle vidare upp mot Dalarna. Sedan satte jag igång med att röja i trädgården. Tokigt nog glömmer jag bort att ta före- och efterbilder. Det blir verkligen stor skillnad när man får bort meterhögt ogräs :-)

Igår fick vi finfrämmande...

...från Skellefteå. Min systerdotter Åsa och Tomas är här. Tomas är han som har fjällstugan som mina pojkar har besökt ett par gånger. Det var trevligt att få ett ansikte på en männsika jag har hört talas om en del. Stockholm visar sig tyvärr inte från sin bästa sida för det blev regnkläder på för gästerna som skulle ut och och göra stan. Det är så himla mycket trevligare att gå på stan när solen skiner. För min del var vädret perfekt. Jag skulle fixa min symaskin. Innan vi åkte in till butiken tog jag fram den för att inspektera vad som fattades för att kunna fästa nålen, sist jag tittade tyckte jag att hela hållaren var borta. Nu såg jag att det bara var en skruv. På vinst och förlust tog jag fram syskrinet och började leta. Å där låg den. Jag har haft en obrukbar symaskin i över ett år bara för att jag inte vetat var den lila skruven varit. Då hade jag en hel maskin igen. Nästa problem var att hitta en nål. Det var värre. Jag hittade en dubbel. Den dög till att kontrollera att det gick att skruva fast en nål. Så där höll jag på och rätt vad det var så hade jag städat hela syskrinet. Det blev så fint att jag var tvungen att ta en bild.

När jag ändå var i städtagen städade jag ur det ena vita skåpet (skräpskåp som är vitt till färgen), både över och under. Jag hittade en massa roliga saker och slängde andra som jag insåg att jag inte skulle ha någon nytta av mer. När jag var klar hade jag fyra påsar tidningar/kataloger och en med förpackningar. Å för en gångs skull fick jag iväg allt till återvinningen på en gång. Jag känner mig så jätteduktig. Regniga dagar är bra att ha. Om det regnar imorgon med ska jag ta resten av vita skåpet.

Nu ska jag fortsätta sticka på halsduken som jag började på igår. Det ska bli en halsduk i björklöv. Jag hittade mönstret i den bok om gotländsk sticksöm som jag köpte på Gotland. Det är så länge sedan jag stickade spetsstickning så jag får hålla tungan rätt i mun hela tiden.

Det har varit en ledig...

...dag idag. Ledig var jag väl igår med men då åkte vi bil mest hela dagen. Jag och Martin åkte hem till mig. Det var väldigt varmt. Trots att vi åkte "avtakat" med miss Charleston behövdes inga långärmade tröjor. Jag gillar när det är så. Vi kom hem vid halv femtiden. Katten Simon brukar möta oss så fort vi varit borta. Ingen katt någonstans. Lite senare gick jag ut för att leta utan resultat. Vi var till och med en sväng bort till Getingstigen där han bodde förut. Där var han inte heller. Det var bara att åka hem och försöka ha is i magen. Efter en stund kom han äntligen. Jag var tvungen att ge honom en stor kram.

En annan filur som fick komma hem till slut var Dino, dinosariedraken jag vann i Annas lotteri. Nu sitter han på min säng i sällskap av Kadaffi och vovven. Han är onekligen ett färgglatt inslag.

På eftermiddagen idag vann vi på travet. 6 rätt hade vi men det blev inte mer än 66 kr. Det var bara ogjort att vi hade haft 7 rätt. "Vår" häst förlorade med ett huvud. Otur! Hanna och Magnus kom förbi och åt mat. Det blev grillade kotletter, pommes frites, potatissallad, vanlig sallad och bearnaissås. Gott! Ikväll har jag börjat provsticka från min bok om Gotländsk Sticksöm. Det är ett tag sedan jag stickade spetsstickning men det ska nog gå. Jag märker att mina ögon är äldre när jag sitter framför tv:n och stickar. Snabba växlingar mellan tittande på tv:n och stickningen ömsom beskrivningen låter sig inte göras. Jag tror mer på att ha musik eller andra pratande människor som sällskap än ett tv-program med text. Jag tänker mer och mer på den där handtverkshelgen jag funderade på förut. Jag fick ju i alla fall en intresseanmälan, Erika. Vi får väl se vad det blir. Med endast Erika som gäst blir det i alla fall lättordnat. Å om vi har trevligt en helg med hantverk så kan det säkert sprida sig och vi blir fler till nästa gång.

Firandet fortsatte...

...nästa dag. Jag är ganska ovan vid att fira min födelsedag med buller och bång. Även detta år blev det ett väldigt internationellt kalas med fyra språk runt kaffebordet. Även lilla Dino som jag hämtade hos Anna på min riktiga födelsedag fick vara med och sitta på fåtöljen jag satt i. Det var trevligt! Redan kvällen innan kom våra holländska vänner Jan och Foekje. De hade med sig en ostgumma. Det är precis vad det låter som, en gumma i ost. Hon hade träskor på fötterna men det var väl det enda som inte går att äta på henne. Jag har aldrig sett något liknande. Kul present! Det var trevligt att träffa dem igen. Dagen efter kom både Martins pappa och hans Maria samt Tim och Emilia. Så jag blev ordentligt firad. Mamma och pappa med övrig familj firar förstås också men de kunde inte vara med. På kvällen tog vi en tur runt omkring i Miss Charlston. Idag har vi varit upp till Dan Anderssons Luossa-stuga. Linda Rattfelt underhöll med både sång och prat. Efteråt hade vi picnic innan vi sa adjö åt Jan och Foekje. De skulle tillbaka till deras hus i Munkfors. Deras semester är slut så de måste hem. Vi får se om vi hinner träffas något mer det här året.

Tid är så otroligt abstrakt. Min semester började för precis två veckor sedan. I början, efter midsommarhelgen, tyckte jag att jag hade varit ledig så länge. Idag reflekterade jag över att det är precis en vecka sedan vi satt strandsatta på Gotland och det känns nästan som att det var igår eller högst två dagar sedan. Nu bara flyger tiden fram. Jag vill att det ska vara som i början. Jag kan inte ens skylla på att "tiden går fort när man har roligt" Det har jag haft hela tiden, även i början. Men konstrasterna var kanske större mellan att jobba och kasta sig ut i ledighet.

Idag rekomenderar jag...

...alla att titta in hos min kompis Anna. Jag väcktes av skönsång och frukost på säng. På frukostbrickan låg två små paket. Båda innehöll fingerborgar. Jag samlar på sådana så jag blev jätteglad. Vi packade och sedan åkte vi iväg till Anna och Magnus. Där blev det mer uppvakning. På krokiga vägar har vi letat oss vidare från dem till Smedjebacken. Nu väntar vi på vänner från Holland. Imorgon ska vi fira på riktigt med kalas och tårta. Ja, ni har gissat rätt. Jag fyller år idag. 45 år har jag blivit. Många har ångest inför att bli äldre. Det har inte jag, inte än i alla fall. Rent biologiskt skulle jag kunna bli 90 år om inte sjukdom och allmänt förfall inträffar. Att ha levt de första 45 åren tycker jag har tagit ganska lång tid. Om jag då har lika långt kvar så borde jag ha massor av tid kvar till att upptäcka nya saker och förverkliga mina drömmar på. Gör varje dag till en unik dag utan att du behöver slå klackarna i taket för det. Då blir livet innehållsrikt. Om jag lyckas med det kommer jag att vara nöjd som 90-åring.