Nu har ungdjävlarna varit...

...framme igen! Jag började året med att skriva om min söndersprängda brevlåda. Imorse, eller mitt på dagen, när jag och fästmannen backade ut från uppfarten upptäckte vi att brevlådan saknade lock. Någon hade brutit bort det. Min fina nya brevlåda! Vem gör en sådan sak om inte skolavslutningsfestande ungdomar? Det är så ynkligt och så fruktansvärt ovuxet. Min brevlåda är i plåt så den personen måste ha tagit i ordentligt. Jag blir så less! Flera gånger tidigare har jag varit tvungen att köpa ny på grund av vandaler. Inte ens den fjärde brevlådan fick sitta kvar. Jag kunde väl aldrig tro att jag skulle behöva montera ner den bara för att det var skolavslutning. I påskas fick den bo i garaget men nu fick den hänga kvar. Vad gör man? Måste jag skaffa postbox istället?

Vi åkte iväg till Södertälje där Martin köpte lite kläder på Dressman och jag handlade ett par skor på Din Sko. Jag kom ihåg att jag hade 300 i Rikspresentkort i plånboken så jag fick användning för 250 kr av dessa. Tack Telia! Vi åkte vidare till Biltema i Alby. Där skulle vi inhandla en prylficka att montera på baksidan av baksätet på Miss Charleston. Den kostade 49,90 kr så jag lämnade glatt fram det återstående presentkortet på 50 kr. Men tji det gick inte. Biltema tar nämligen inte Rikspresentkort. Jag blev grymt snopen. Martin fick betala istället.

På väg hem ringde Erika. Hon och pojkvännen Mats är på besök i Järna hos pappa Tomas. De ville komma och fika. De hade Hanna och Magnus med sig visade det sig så vi blev riktigt många runt köksbordet. Hanna ville upp och titta på en sak på vinden. Magnus följde med upp. Han sa diplomatiskt att han inte hade sett något liknande förut och det var inte i positiv bemärkelse han sa det... Jag vet att jag borde gjort något åt taket för många år sedan men vad gör man när pengarna inte finns? De gånger pengar finns så rinner de undan fort som attans. Mikael behöver nya glasögon. Dessa kommer att kosta ca 5500 kr å så har vi semester nu och det är inte heller gratis även om vi försökt hålla kostnaden nere i år.

Något som jag faktiskt inte kan låta bli att le åt nu när jag vet att jag ska byta arbetsplats är att jag igår fick reda på vem som kommer att byta ut mig när det är dags. Han kom på besök igår och vi fick en liten pratstund. Det var väl den enda person jag tyckte att min arbetsgrupp INTE gjort sig förtjänt av. Jag vet att min chef är bakbunden, att han inte FÅR behålla mig och att han gärna skulle göra det om det bara gick. Å andra sidan är han den enda som kan lobba för mig uppåt. Istället kommer de få dit en med betydligt mindre kapacitet än jag. Det kommer faktiskt att bli lite kul.