Tvära kast

Idag är det måndag och då är det MK-måndagsmöte men det blev inställt pga sjukdom. Så det kan gå. Då åker jag hem istället, tänkte jag, det skulle bli skönt att bara vara hemma i lugn och ro istället. Det var lättare sagt än gjort att åka hem. Stopp i pendeltågstrafiken. Igen! Det slutade med att jag och en fd kollega tog taxi till Järna. Vi utnyttjade resegarantien. Här hemma väntade en lapp på köksbordet. Mikael har blivit tilldelad att stå i kafeterian i skolan imorgon och ska ha med sig något bakverk. Han skrev att han kunde baka när han kom hem om jag bara skaffade hem ingredienser. Det är bara det att pojken är på hockey ikväll och kommer inte att komma hem förrän vid tiotiden. Då ska han i säng. Det finns ingen tid till att baka då. Å trodde han nu att jag skulle kunna gå och lägga mig medan han är uppe och bakar så trodde han fel. Nej, det blev allt jag som fick baka. Jag hade planerat att laga pannkaka till middag. Det fanns precis två ägg kvar till smeten. Men de äggen var jag ju tvungen att använda vid baket. Då fick det bli makaroner och korv istället. Sylten som jag skulle ha till pannkakorna gick åt till rulltårtan som jag bakade så nu måste jag ha både sylt och ägg om det ska bli någon pannkaka imorgon istället.

Det här är mitt liv i ett nötskal. Kanske bär jag skuld till det själv, kanske inte. Det sägs att planering är halva arbetet. Inte i mitt liv. Jag kan planera hur mycket som helst. I minst två år har saker bara plötsligen hänt som jag varit tvungen att anpassa mig till, som har ikullkastat varenda liten plan jag haft. Kanske var det så här förut med fast jag inte märkte det, inte "led" av det särskillt mycket, kunde hantera det helt enkelt. Vi formas utifrån det vi råkar ut för. Många gåner tror jag att det finns en högre mening med de situationer vi hamnar i. Ett slags förberedelse för det som komma skall. Vad är det livet har i beredskap för mig när jag gång på gång hamnar i de tvära kast jag återkommande gör?

10 dagar

Det är länge sedan jag skrev. Till mitt försvar har jag bara att jag varit gräsligt upptagen. För den skull behöver jag ju inte skjuta en sådan här syssla åt sidan. Nåväl, tio dagar har gått. Jag har varit väldigt aktiv inom MK. Förra veckan bokade jag möten och den här veckan har jag utfört de mötena. I måndags målade jag väggar i vår nya lokal, i tisdags var jag på kundbesök och igår hade jag kundbesök här hemma. Ikväll skulle jag egentligen ha klass men det blev lagt på is. Lika skönt var det för jag är så trött att jag inte orkar göra någonting.

För 15 år sedan gick jag denna kväll och lade mig i vanlig ordning bara för att vakna någon timme senare för att gå på toa. Jag var höggravid och magen var stor och jobbig. Jag hade ungefär tio dagar kvar till utsatt datum. När jag kom tillbaka till sängen gick vattnet. Plask, plask, plask. Det var bara att klä på sig, sätta sig i bilen och köra till sjukhuset. Men först levererade vi flickorna till deras farmor. Väl framme var jag väl ungefär en kvart på förlossningen innan den lilla pojken var född. Idag är han inte så liten längre. Längre än mig har han blivit. Det enda som stämmer överens mellan bebisen och den gänglige unge mannen är väl aptiten och sömnvanorna. Tonåriga grabbar kan verkligen äta, till synes utan botten. Jag kan inte fira sonens födelsedag imorgon. Dels är det fredag och friluftsdag. Pojkarna är hos deras pappa och kommer bli hämtade innan jag hinner hem från jobbet. Därför har vi bestämt att Mikael kommer hit på söndag och äter tårta.

När jag ändå är i tagen att skriva om bemärkelsedagar vill jag passa på att säga GRATTIS ERIKA! Det är din namnsdag idag!

Inte så latmaskig

Så känns det som att jag börjar komma på banan igen då. Jag gjorde precis som jag hade bestämt, gick hem direkt från jobbet "utan att passera GÅ", lagade mat och satte mig vid telefonen. Å minsann är jag inte en bit på väg. Nu är det bara att hålla i det här. På jobbet var det som vanligt inte så himlans mycket att göra av "mina" arbetsuppgifter så jag har fått roa mig med annat, hjälpa till lite här och lite där och vips så var dagen slut. Jag tycker det luktar mindre och mindre i mitt hus av den där otäcka lösningsmedelsdoften. Nu kan jag bara känna en svag doft i Mikaels rum och i garaget, kanske i duschrummet. Jag har i alla fall inte vädrat något idag och det är första gången sedan vi kom hem från julfirande som det är stängt. Äntligen ska jag kunna få upp värmen i huset utan att genast behöva vädra ut den igen. Sakta men säkert försvinner det otäcka. Å när det är borta är det dags att byta rum. Jag har blivit lovad äldste sonens rum i gamla gillesstugan i källaren. Jag har haft det rummet förut men var tvungen att lämna det till förmån för ett hemvändande barn. Det ska bli så skönt att kunna gå och lägga sig på helgkvällar utan att bli störd av barn som inte tycker natten är till för att sovas bort.

Mors lilla latmask

Varför är det så svårt att göra det man ska göra? Istället finner jag likt Alfons Åberg en massa "jag ska bara...". På det viset blir det faktiskt en massa annat gjort som är svårt att få gjort i vanliga fall. Då är det ändå något positivt. Idag har jag således fixat med mina blommor, krattat trädgårsdgångens rabatter från en massa vissna Hostor, grävt om i komposten, bakat bröd, hängt tvätt mm mm men inte alls det jag skulle. Både fredag och lördag har jag kännt att dagen därpå kommer att bli en utmärkt dag till att ringa de telefonsamtal jag så väl behöver ringa. Så fort det blivit den aktuella dagen har både modet och viljan svikit. Därför har jag bestämt mig för att jag bara MÅSTE gå raka vägen hem från jobbet imorgon och göra det jag ska. En del av samtalen måste jag ringa redan på jobbet för det finns inte en möjlighet att jag kan göra det hemmifrån. Det får väl gå det med. Annars är jag emot att sköta min MK-verksamhet på ordinarie arbetstid.

Idag blev det i alla fall bakat. Lätt syrat lantbröd blev det den här gången. Jag har gjort mig till och köpt ekologiskt mjöl. Jag vill ha bra ingredienser i mina bröd. Det är en sådan jättevinst jag gör i alla fall genom att baka själv så det kan jag gott kosta på mig. Jag har räknat ut att totalkostnaden för mina bröd blir max 30 kr. Då tror jag att jag har räknat högt. För det får jag fyra stycken lantbröd. Ett ekologiskt bakat lantbröd kostar i butiken minst 25 kr/st. Det blir 100 kr för fyra stycken. Min vinst blir alltså 70 kr. Låt säga att det går fyra bröd i veckan. Då spar jag 3640 kr på ett år. Dom pengarna kan jag sannerligen göra roligare saker för.

Nu är glada julen slut, slut slut...

Idag städar jag bort julen. Alla tomtarna får nu sova i drygt 11 månader innan nästa tjänstgöring. Viken fantastiskt tröttsam vecka det varit! Jag som var så full av energi i måndags började krokna redan på tisdageftermiddag för sjunka ihop till en liten hög fram emot fredag. Jag har inte ens orkat blogga ordentligt. Ett brödrecept är ju precis vad folk vill läsa(?), även om just det här var efterfrågat. Bättring! Men vad gör man när krafterna bara sviker och man är så trött att man bara vill tjura? Man gör så lite som möjligt! Gillar läget helt enkelt. Fast det var ju inte särskillt bra för mina affärer förstås. Veckan som var skulle jag ju grunda för de kommande två veckorna. Det blev inget av det om jag inte tar mig i kragen imorgon. Idag städar jag bort julen och vädrar i vanlig ordning. Brödet jag bakade tryter men jag tycker ändå att det har räckt länge. Jag gav bort ett av lantbröden till fästmannen och ett åt Hanna. Dags att baka nytt. Jag har redan sett ut vilket recept jag ska baka av den här gången. Det kräver att jag börjar förbereda redan ikväll. Men innan jag kan börja måste jag handla. Mot ICA!

Ljust matbröd - knaprig skorpa

25 g jäst
5 dl vatten
1 msk olja
2 tsk salt
1,3 l vetemjöl

Smula ner jästen i en bunke. Värm vattnet till 37 grader och rör ner det i jästen. tillsätt resten av ingredienserna. Arbeta ihop det hela till en deg. Låt jäsa i 1 timme. Knåda delgen igen. Dela den mitt itu. Forma två långfrallor och placera dessa på en plåt. Låt jäsa igen i 30 minuter Utan bakduk. Värm ugnen till 250 grader och grädda bröden i 10 minuter. Tag ut plåten och pensla bröden med vatten samtidigt ska ugnstemepraturen sänkas till 175 grader. Grädda färdigt bröden i ungefär 20 minuter. Klart!

SL, version 12

I morse var det ett signalfel som gjorde att inga tåg gick mellan Södertälje och Gnesta. På skärmarna stod det att ersättningsbuss skulle komma. Klockan var tio över sex på morgonen. Den tiden på dygnet ska saker bara fungera. Man orkar inte med något strul. Det småregnade och vi ställde oss att vänta på bussen. Efter bara en liten stund kom det en som skulle till Gnesta. Chauffören meddelade att "det rör på sig" så vi väntade vidare i hopp om att en buss som skulle köra åt andra hållet skulle dyka upp snart. Vi väntade och väntade. Klockan blev dags för nästa tåg. Det var också inställt och buss skulle ersätta. Det samlades fler och fler människor på busshållplatsen. När klockan var strax före sju kom det äntligen en buss. Det var samma buss som tidigare men nu hade den varit i Gnesta och hämtat upp folk så det fanns bara ståplatser kvar i den. Vi var resenärer från sammanlagt två tåg som skulle rymmas i en stackars ledbuss. Hur tänker SL? Jag kände att jag när jag kom till jobbet efter 1 timme och 45 minuter var tvungen att skriva till SL och fråga?

Igår var jag på kick off på den nya MK-terminen. Det var i vanlig ordning inspirerande och kul. Min teamleader har nu blivit sales director och det var så kul att fira henne. På något vis känns det som att det inte är helt ok att "bara" vara fristående hudvårdskonsult längre. I och med att min teamleader har hoppat ett snäpp högre på karriärstegen vill jag hoppa efter och hålla jämna steg med henne. Ikväll orkar jag dock inte göra något åt det. Jag är helt slut efter den sena kvällen och den alltför knapphändiga sömnen som blev inatt och sedan en lång arbetsdag med uppstigning klockan fem. Imorgon får jag sätta igång med mina nya mål.

Sent i gårkväll kvart i elva kom mina grabbar hem från sin vistelse i norr hos min syster. Klockan var över 12 innan vi kom i säng. Ikväll ska jag verkligen försöka lägga mig tidigare så jag är pigg i morgon.

Tänk om jag skulle ta och städa...

Rubriken är ett önsketänkande om att ha ordning och reda i det här huset. Det är varken jättestökigt ett jätteskitigt men här finns alltför mycket grejer som inte används. Enligt Feng Shui stjäl prylar man inte behöver energi. Jag är inte någon hängiven Feng Shui-entusiast så jag skulle onekligen behöva en släng av det tänket just nu. Det finns så mycket i mina skåp och lådor som bara ligger där till ingen nytta. Känslan av tillfredställelse jag fått efter att ha städat ur någon gammal garderob eller skåp är verkligen härlig. Jag aktar mig för att lova någon stor förbättring men det är min vilja att under det år som är rensa bort det jag inte behöver. Succesivt ska det bli fritt för energin att flöda genom huset.

Flitens lampa

Nu sitter den där den nya brevlådan. Äntligen kan brevbäraren lägga ner posten hos mig igen. Å den är snygg, mycket snyggare än den förra. Inte kan man tro att den är bättre begagnad. Den har till och med husnummer, namn och firma skrivet på. Jag är så glad och lycklig för att det löste sig så bra som det gjorde.

Idag har jag varit flitig. Efter en inte alltför tidig uppstigning, det är ju lördag gud ske lov, monterade vi brevlådan på plats och begav oss ut på byn för att lämna in travet och sedan åkte vi till Nykvarn för att hämta Hanna som varit där på morgonen och ridit. Hon stannade kvar till middag. Det är hennes namnsdag idag så hon fick välja mat. Det blev lasagne. Men innan jag gjorde den bakade jag bröd. Fyra lantbröd blev det. Det är så otroligt lätt att baka bröd. Å i det här receptet jag bakade av idag är det nästan bara ingredienser som är i princip gratis. Jäst, vatten, olja, salt och vetemjöl, i nämnd ordning. Med en sammanlagd jäsningstid på två timmar och en gräddningstid på 30 minuter har man bröd för hela veckan på tre timmar, man måste ju sätta degen och baka ut den också, som i princip är gratis. Gott är det också!

Mitt bakbord är min arbetsbänk i köket. Bakom den är ett stort fönster som vetter mot skogen. Det är nästan meditativt att stå och knåda en deg medan jag tittar ut mot skogen. På köpet blev jag härligt varm i hela kroppen av arbetet. Kan behövas i mitt kalla och välvädrade hus. Så gott folk den stora utmaningen är påbörjad. Baka ert eget bröd!

Hur tråkigt kan det bli?

Skrivet idag på jobbet när jag hade tråkigt.

Här finns absolut ingenting att göra. Kan tyckas som en nåd att stilla bedja om men jag fördrar faktiskt att ha häcken full framför att försöka se upptagen ut. Det finns inga analyser att utföra och jag har städat allt som går att städa. Hemma har jag däremot massor att ta hand om. Det är frustrerande när jag måste vara här istället för hemma där jag behövs mycket bättre. Tack och lov att det snart är lunch! Jag har precis kommit tillbaka från en promenad till matsalen där jag lämnade igen den alltför stora träningsoverallen som jag köpte till fästmannen i julklapp. Jag misstänkte att den skulle vara för stor men chansade på att jag hade fel på mitt ögonmått. Det hade jag. Den var alldeles kollosalt väldigt mycket för stor! Det fanns inte en sportsmössa att han hade kunnat ha den. Så jag lämnade tillbaka den och fick pengarna tillbaka. Det var trevligt tycker jag. Det är kallt ute. Å jag är kall så stor jag är. Nyss var jag ute och promenerade utan både långkalsonger, mössa och vantar och det kändes. Jackan var varm och skön. Jag blev inte riktigt varm igår sedan huset stått på vädring. Jag tyckte det kändes som minusgrader, minst sagt, när jag klev upp i morse. Nå, inte riktigt men nästan. Ikväll ska jag bara slappa fredagkväll framför TV:n. Nej, jag ska baka och laga mat också. Kanhända jag ska ta och fördriva tiden med att försöka hitta något lämpligt recept på bakat bröd och sedan på någon god middagsmat.

Det blir inget bakande ikväll för fästmannen hade med sig morotsbröd som räcker till morgondagens frukost. Mums!

Bästaste grannarna del 3

Nu har mina grannar visat sig från sin bästa sidan igen. Redan i morse när jag gick till jobbet insåg jag att jag skulle ha ett ganska gediget arbete framför mig när jag kom hem. Det hade snöat hela natten och jag fick pulsa i snö hela vägen till stationen och sedan från Östertälje till Gärtuna. När jag så kom hem trött och hungrig efter dagens arbet möttes jag av en renskottat uppfart. Mina nya grannar hade återigen varit i farten. Är de gulliga eller är de gulliga?

Här hemma luktade det som vanligt lösningsmedel så jag ställde upp korsdrag genom hela huset inkusive garaget. Så fick jag gå här i långkalsonger och fleecetröja inomhus men jag börjar bli van. Förresten ringde jag mitt försäkringsbolag idag. Jag ville att någon skulle komma ut och kika på mitt hus. Jag blev hänvisad att ringa Anticimex och där fick jag upplysningen att de så gärna skulle komma ut och ta ett luftprov för 5500 kr som sedan skulle ligga på analys i tio dagar. Vid fråga om min försäkring skulle kunna tänkas täcka en sådan utgift fick jag till svar att det berodde på vad man kom fram till. Är det trots allt något som har sprungit läck som jag ännu inte upptäckt får jag stå för hela kalaset själv. Jag tror jag väntar och fortsätter att vädra istället. Det luktar ju inte mer nu än det gjorde i början utan mindre. Så småningom kan jag kanske svälta ut lukten. Innan jag låter någon ta ett dyrt luftprov här så ska jag vara helt säker på att jag inte själv kan åtgärda problemet.

Tillbaka till verkligheten

Arbetsdag, igen! När jag tänker tillbaka på den dag jag gick på julledighet så känns det så kort tid sedan. Samtidigt när jag tänker på vad som hunnit hända sedan dess så känns det länge sedan. En konstig mix! Upplevelsen av tid är verkligen abstrakt. Det var kul att träffa arbetskamraterna igen. Här hemma har det inte blivit mycket gjort efter jobbet. Jag öppnade garagedörrarna stängde vardagsrumsfönstret som stått öppet. Jag öppnade fönstret i källartrappen och fönstret i Mikaels rum så jag kunde vädra ut den lukt som fortfarande dröjer sig kvar. Nu är det kallare ute så det blev snabbt utkylt. Då satte jag på bastun så där har jag suttit och värmt mig tills jag inte orkade sitta längre. Det ska få bli en tidig kväll ikväll. Jag sov inte alltför bra natten som var. Jag får försöka vara lite nyttigare imorgon istället.

I skuggan av den tid som flytt

Så har vi ett nytt år framför oss. Om jag överhuvudtaget ska önska något inför det nya så önskar jag att det blir precis lika bra som förra året. Det hände visserligen både ris och ros men mest ros. Jag förlovade mig, blev arbetslös, blev anställd igen, fick min första fasta anställning på 10 år, hittade en trevlig sysselsättning i MK, var till Tyskland, Polen, Danmark, Danmark igen och lite Tyskland, pappa fick hjärtinfarkt men klarade sig undan med blotta förskräckelsen, var på min diplomering, fick fira både jul och nyår med fästmannen nära inpå och året avslutades med lösningsmedelsstinkande hus och en söndersprängd brevlåda. Det där sista hände i söndags. Jag hörde att det small till väldigt nära huset men jag såg inget när jag tittade ut genom fönstret. En minut senare konstaterade fästmannen att brevlådan var totalförstörd. Jag ringde polisen i hopp om att kunna stoppa vandalerna så fler slapp få sina brevlådor trasiga. Jag vet inte om det fick någon effekt. Kan tänka mig att polisen prioriterar annat en nyårshelg. Om aftonen på själva nyårsaftonen åt vi fonduegryta, traditionsenligt, för att sedan så småningom se Jan Malmsjö läsa "nyårskolckan" på TV. Fästmannen och jag pussade varandra gott nytt år och skålade i äppelcider. Vi gick ut för att titta på fyrverkerierna som i min mening var överdrivet tilltagna, hälsade på grannarna och gick in och la oss. Odramatiskt! Idag är det lite eftersmällar som viner i luften men min brevlåda kan i alla fall inte bli trasigare än den redan är.