Strax innan jag skulle gå hem från jobbet såg jag att jag hade ett missat samtal på mobiltelefonen och ett meddelade på mobilsvar. Det var blomsteraffären som hört av sig. En dag som denna hade jag fått en bukett blommor som blomsterhandlaren gärna ville veta om de kunde bära ut till mig. Jag ringde tillbaka, klockan var strax före halv fem. När någon väl svarade, det tog ett bra tag, började jag säga mitt ärende och blev avbruten med en vädjan om jag kunde vänta en stund. Det gjorde jag. Efter ett tag var tjejen jag talat med tillbaka men istället för att fråga vad jag ville bad hon mig ringa upp tio minuter senare. Jag sa att jag ville bara säga att det var ok att leverera blommorna som de ringt om och så sa jag vad jag hette. Hon sa uttryckligen att hon inte förstod vad jag pratade om men bad mig igen att ringa upp om tio minuter annars skulle jag få vänta så länge för hela butiken var full i kunder. Det gjorde jag. Tjugo minuter i fem ringde jag åter upp och efter många signaler och flera samtal var det äntligen någon som lyfte på luren. Men då lyftes luren bara av. Jag väntade och medan jag väntade hörde jag nummer efter nummer ropas upp till kunderna. MEN JAG DÅ!!!! Var inte jag viktig som kund??? Var de som var där viktigare??? Till slut lade jag på luren. Jag satt och fikade med Hanna och kände mig MYCKET otrevlig och nonchalant mot henne. Jag ringde Martin och bad honom ringa och säga mitt ärende. Han ringde tillbaka och sa att han inte kom fram alls. När Hanna och jag skiljdes åt ringde jag åter upp. Det var fortfarande upptaget, förmodligen för att jag hade lagt på förut. När jag äntligen kom fram var klockan strax över sex. I en och en halv timme hade luren legat av! Jag sa mitt ärende och att jag hade blivit ombedd att ringa senare och att jag när jag gjorde de hade hört att luren bara lyfts av och där hade den varit i 90 minuter. Då fick jag veta att de nu skulle stänga butiken och att några blommor inte kunde levereras idag. Då blev jag arg och tvingade dem att ha öppet en timme till så jag skulle ha möjlighet att kunna hämta blommorna själv. Sedan tog jag taxi, orkade inte vänta en halvtimme på tåget. Jag fick mina blommor, fem underbara röda rosor med vidhängande kort med texten "Till min blivande hustru".
På jobbet gick det bra. Hanna såg till att semesterlistan hamnade inne hos Lasse. Nu slipper jag se den mer. Tack och lov!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Dumma blomaffär som inte inser värdet av att ha dig som kund!
Vilken affär var det så skall jag aldrig handla där något mer?
Så rar han är din Martin!
Hm....... jag fick "bara" en hjärtformad ask med gelehjärtan i år....... var är MINA rosor tro? Jag brukar ju torka dem..... har väl varit ihop för länge nu antar jag - 17 år till sommaren.
Det var Järna Blomsterhandel. De verkar ha bytt ägare för han som förestår Vidoerullen var där inne och såg viktig ut medan han drack kaffe.
Min Martin ÄR jätterar! Tänk vad gjorde jag utan honom i dessa svåra tider när jag pendlar mellan gråt, ilska och förtvivlan på dagarna. Efter timslånga telefonsamtal kvällstid somnar jag på gott humör och då orkar jag upp en dag till, för nu är det TUNGT att gå till jobbet.
Å om jag ändå kunde vara där och krama dig lite lite varje dag!
Kram kram
Skicka en kommentar