SL i tiden, del 2

Hux flux upptäckte SL att de glömt bort att kontrollera säkerheten på tågvagnarna å så tog man samtliga tågset som skulle trafikera sträckan Södertälje-Gnesta och Västerhaninge-Nynäshamn ur trafik för fordonskontroll. Ingenting förvånar mig riktigt längre när det gäller SL. Förra gången det blev panikåtgärd var när spåret mellan Södertälje Hamn och Södertälje Centrum dömdes ut över en natt. Jag tycker inte att det ska behövas akutåtgärder på sådana saker om det inte är något som går sönder i förtid. Att det återigen uppstår behov av att omedelbart ställa in tåg för att säkerheten inte kan garanteras tyder bara på bristande underhåll. Man kör så länge det går och hoppas på den goda turen. Man tänjer på gränserna tills det inte går att skjuta upp längre. Å som vanligt när ersättningstrafik ska sättas in så fungerar det inte riktigt som det ska. Idag när jag skulle hem, i normal rusningstrafik, så kom visserligen en buss men det var bara EN. Den beräknades kunna rymma vad fyra pendeltågsvagnar i vanliga fall ska ta. En del fick helt enkelt inte komma med när vi lämnade Södertälje Hamn. Ombord på bussen fanns tre stycken damer som var mycket villrådiga. Eftersom bussen var full körde den inte in till Södertälje Syd. När vi svängt ut på E4:an för att ta oss till Järna frågade den ena damen om vi verkligen var på väg in till Södertälje. Hon fick svar att det var vi inte utan från Södertälje. Det visade sig att de tre damerna skulle till Södertälje Syd för att ta tåget hem till Göteborg. Istället hamnade de i Järna. Jag hörde dem prata om att nu skulle det minsann inte bli mer kollektivt åkande idag. De skulle ta taxi. Å jag förstår dem. Själv var jag glad att jag faktiskt var hemma. Det är mer än man kan förvänta sig att lyckas med i första försöket när SL är i farten.