Årets första julafton

Martin och jag brukar inte fira jul tillsammans, av familjeskäl. Han har sina barn och jag har mina och var och en har sina egna traditioner. Istället brukar vi fira nyårsafton på trettonhelgen. I år blev det inte ens så. Istället har vi faktiskt firat julafton, vår alldeles egna. Den inföll igårkväll när jag kom hit. Han hade hotat med att jag skulle få en leguanödla och i ett försök att in i det sista försöka få mig att tro att det faktiskt var det hade han till och med gjort lufthål i mitt paket. Men det var inte någon ödla, tack och lov. Inte ens en tamaguchi (stavas det så?) vilket varit en arbetskompis förlag när vi hejvilt gissat vad som skulle vara i julklappen. Det var något mycket bättre och totalt otippat. En tavla av Staffan Lind. Jag stod modell för honom i somras. Det var en av de tavlor han började måla då. Nu var den klar och den hade Martin köpt åt mig. Den tavla Staffan målade först har hängt på Martins vägg sedan i höstas. Jag har faktiskt varit lite avundsjuk för att han har den för den blev så himla bra. Nu har jag en alldeles egen. Å tack och lov för att det vare sig var en tamaguchi eller leguan!