Pippi på de sju haven

Igår tittade jag på Pippi på de sju haven. Jag och Martin satt utan ungar och tittade på den hemma i soffan. Det kom sig av att vi av någon anledning hade TV:n på och råkade se att den skulle gå. Det är en sådan där film som väcker nostalgin i mig. Jag såg den på bio när jag var liten, hade LP-skivan och lyssnade på den så pass många gånger att replikerna sitter kvar än idag. Bitvis satt jag och talade om vad som skulle sägas i förväg. Det är högst irriterande att sitta och titta på film med någon som gör så. Nu var det ju en sådan typ av film som inte gjorde så mycket att jag gjorde så till. Martin bara skrattade när jag satte igång att härma skådespelarna. Det var riktigt kul. Efter det lämnade vi in dagens V75 och sedan åkte vi in till Södertälje för att köpa en present till Martins pappa som fyller 85 år snart. På fredag beger jag mig upp till Smedjebacken för att på lördag gå på teater och se Martins dotter skådespela. På söndag börjar vår resa till Tyskland till 85-årskalaset. Vi kommer åter till Sverige på lördag därpå. Det kanske inte blir så mycket bloggande under den tiden då jag är osäker på vilken tillgång till Internet vi kommer att ha. Men fram till dess ska jag nog hinna med några inlägg.

Det är kul att blogga. Jag har alltid fört någon form av dagbok. Det har varit mitt sätt att bearbeta det jag upplevt. Min uppgift här är, som jag ser det, att dela med mig av mina tankar i glädje och i sorg. Kanske egentligen inte så mycket om mitt liv, så som dagen har varit, utan mer om någon specifik tanke eller händelse som väcker funderingar. Jag kommer att fortsätta att blogga, så gott det går varenda dag men ibland blir det uppehåll som förmodligen veckan då jag befinner mig i Tyskland.