Igårmorse fick Simon...

...frukosten nästan serverad. Mer bibliskt uttryck skulle man kunna säga att det regnade manna från himlen. Strax före klockan 6 när jag städade undan min frukost smällde det till i en av rutorna i mitt kök. Det lät som en fågel. Jag kikade ut genom stora fönstret men kunde inte se någon ligga nedanför. Jag tittade till katten Simon som jag visste legat och sovit utanför köksdörren. Han tittade sig yrvaket omkring. Jag såg tydligt att det var något som intresserade honom. Han tittade också nedanför köksfönstret. Han hittade inte heller något. Så började han leta i en papperspåse med trasigt glas som jag har stående på kökstrappan bara för att jag inte kommit iväg och slängt den. Nej, nej, nej, ropade jag till honom. Jag var rädd han skulle göra sig illa. Han hörde inte. Han hade fått syn på något. Då virvlade en liten fågel upp från madrassen han legat på. Den måste ha hamnat bakom glaspåsen när den landade efter krocken med rutan. Pippin hann undan. Den fick väl lagom lång tid på sig att nyktra till för att kunna flyga igen. Det finns nog en viss risk för att den flygturen blev en aning vinglig. Viket trauma för en liten fågel att först kollidera med ett fönster och svimma av och sedan när den vaknar upptäcka att den har hamnat i en kattsäng innehållande en katt som just har upptäckt att det vaknas frukost.

Igår höll jag hudvårdskurs för fyra mammor och deras döttrar. Det var kul men det blev förskräckligt sent. Tur som var hämtade Martin mig med bil annars hade jag kommit hem mitt i natten. Det blev tillräckligt sent i alla fall för den tidiga timme väckarklockan ringde. Idag har jag varit på utbildning inom Mary Kay. Det har varit fantastiskt roligt och lärorikt. Vilket företag jag har förmånen att arbeta med! Vilka fantastiska människor det finns! Efter utbildningen träffade jag Martin på stan. Vi gick och fikade och sedan åkte vi hem. Ikväll är jag helt enkelt jättetrött. Det ska bli skönt att sova.