Ett välgörande regn...

...har precis fallit i ganska stora mängder på kort tid. Det åskade något alldeles förskräckligt och naturligtvis gjorde jag hela huset "sladdlöst". Sedan satt jag i vardagsrummet i godan ro och stickade medan jag lyssnade på dunder och brak utanför.

Tack och lov är första veckans arbete slut. Det har varit jättesegt, instrument har krånglat vi har saknat kompetent personal till vissa analyser. Jag kan visserligen klara av en gaskromatograf men har tappat behörigheten eftersom jag inte fått åta mig den analysen alls sedan jag började ute på Gärtuna. I Snäckviken, där jag ska börja till hösten, tror de säkert att de får tillbaka en fullfjädrad analytiker som bara har att sätta igång. Det blir till att köra om analyskörkortet för min del. Men det ska väl i och för sig vara en enkel match.

Igår beställde jag seminariebiljett till Mary Kay-eventet i höst. Det var sista dagen att köpa den och få en numrerad plats. Jag kommer att komma dit med andan i halsen så det känns bra att ha en plats förbokad. Idag bokade jag hotelrum. Tänk, jag ska bo på hotell alldeles själv! Det har aldrig hänt förut. Å det känns enormt lyxigt. Nå, vi får väl se om det är någon som inte har tak över huvudet i slutändan. Jag kommer inte att tacka nej till att få dela på kostnaden. Det bästa av allt med att bo på hotell är frukosten. Å på just det här hotellet stod det STOR frukost. Jag vet inte riktigt vad det innebär för jag tycker vanliga hotellfrukostar brukar vara stora.

Imorse fick jag hjärtat i halsgropen när jag kom upp från mitt rum. Ytterdörren stod på glänt!!! Var jag så trött igårkväll att jag hade glömt att både stänga och låsa? Tydligen för inget är borta. Plånböcker, nycklar och fordon var kvar så det måste helt enkelt varit jag som var disträ. Ikväll ska jag kolla en gång extra.