söndag 4 november 2007
Snö
Så var åter en helg tillända. Jag har varit i Smedjebacken. Direkt efter jobbet i fredags åkte jag, precis som jag alltid gör när jag ska dit. Det var mycket som hade hänt i det huset sedan jag var där sist. Ny kyl och frys samt diskmaskin. Det kändes så lyxigt att få stoppa ner tallriken i en diskmaskin där. Det har jag inte kunnat gjort förut. Fredagkvällen ägnades mest åt att ta det lugnt i soffan framför TV:n. Den första snön började signla ner från himlen och jag var glad åt att få kura ihop mig innomhus. På lördag besökte vi Lions årliga konstutställning. Där fanns väl någon enstaka tavla jag skulle kunna tänkt mig att ha på mina väggar men det mesta kunde jag inte tänka mig att ha där. Martin och jag hade bestämt att träffa Martins pappa och Maria där. Sedan åkte vi alla hem till oss och fikade. Därefter gjordes ett besök på graven hos Martins mamma. När vi ändå var i Ludvika åkte vi förbi Martins pappa och Maria som var i full färd med att packa inför deras flytt till Tyskland på måndag. Vi fick med oss en massa fryst mat som de inte kan ta med sig. Naturligtvis går det inte att hälsa på Toni och Maria utan att få något i magen. Trots att vi sa redan när de var hemma hos oss att vi inte skulle ha något när vi kom så var vi helt enkelt tvugna att äta lite soppa och smörgås med dem när vi nu kom mitt i middagen. Så kom det sig att vi inte orkade laga någon egen mat när vi kom hem trots att vi hade handlat för det. Vi hade sex st femmor på travet vilket borde bli en vinst på runt 120 kr efter avdrag av avgift. Idag blev det en lång och skön söndagsmorgon innan det var dags för mig att bege mig hemmåt. Tarja la ut fel nycklar i brevlådan och hon var inte anträffbar. Jag hade som tur var en annan nyckelknippa med mig men som saknar överlåsnyckel. Farstudörren bredvid garaget var som tur var bara låst med nedre låset så där kom jag in. Inne är jag men känner mig mer eller mindre inlåst. Simon tittar konstigt på mig när han jamar och vill ut och jag går ner i källaren istället för till ytterdörren. Men han följer snällt och lydigt med. Han är ju så illa tvungen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar