Nu...

...är det gjort! Jag har tagit hand om ogräset på berget så jag kommer åt jordgubbarna. Det var inte helt utan krångel. Vi fick åka in till Södertälje och handla ny tråd till grästrimmern. Det var ca två dm kvar i trimmern när jag först tog ut den. Nåväl, igår var vi också in till Södertälje. Jag skulle ha nålar till min symaskin. Jag tänkte att det kanske skulle finnas på Jysk eller Rusta. Tji fick jag men jag fyndade ändå. Tio nya tvättlappar till min Mary Kay-verksamhet för 75 kr och en DVD för 199 kr. Det är ingen jätteflashig DVD men det behöver jag inte. Huvudsaken den går att använda. Sedan åkte vi till ICA för att handla mat och där hade de synålar.

Jag lagade en maträtt som jag inte har gjort förut. Tacokyckling. När jag skulle laga till den hade jag tappat bort receptet så jag fick improvisera och glömde helt bort att det skulle vara tacokrydda med. Så det blev tacokyckling utan taco. Det gick det med och var faktiskt himla gott.

Idag har vi först vinkat av Åsa och Tomas. De skulle vidare upp mot Dalarna. Sedan satte jag igång med att röja i trädgården. Tokigt nog glömmer jag bort att ta före- och efterbilder. Det blir verkligen stor skillnad när man får bort meterhögt ogräs :-)

Igår fick vi finfrämmande...

...från Skellefteå. Min systerdotter Åsa och Tomas är här. Tomas är han som har fjällstugan som mina pojkar har besökt ett par gånger. Det var trevligt att få ett ansikte på en männsika jag har hört talas om en del. Stockholm visar sig tyvärr inte från sin bästa sida för det blev regnkläder på för gästerna som skulle ut och och göra stan. Det är så himla mycket trevligare att gå på stan när solen skiner. För min del var vädret perfekt. Jag skulle fixa min symaskin. Innan vi åkte in till butiken tog jag fram den för att inspektera vad som fattades för att kunna fästa nålen, sist jag tittade tyckte jag att hela hållaren var borta. Nu såg jag att det bara var en skruv. På vinst och förlust tog jag fram syskrinet och började leta. Å där låg den. Jag har haft en obrukbar symaskin i över ett år bara för att jag inte vetat var den lila skruven varit. Då hade jag en hel maskin igen. Nästa problem var att hitta en nål. Det var värre. Jag hittade en dubbel. Den dög till att kontrollera att det gick att skruva fast en nål. Så där höll jag på och rätt vad det var så hade jag städat hela syskrinet. Det blev så fint att jag var tvungen att ta en bild.

När jag ändå var i städtagen städade jag ur det ena vita skåpet (skräpskåp som är vitt till färgen), både över och under. Jag hittade en massa roliga saker och slängde andra som jag insåg att jag inte skulle ha någon nytta av mer. När jag var klar hade jag fyra påsar tidningar/kataloger och en med förpackningar. Å för en gångs skull fick jag iväg allt till återvinningen på en gång. Jag känner mig så jätteduktig. Regniga dagar är bra att ha. Om det regnar imorgon med ska jag ta resten av vita skåpet.

Nu ska jag fortsätta sticka på halsduken som jag började på igår. Det ska bli en halsduk i björklöv. Jag hittade mönstret i den bok om gotländsk sticksöm som jag köpte på Gotland. Det är så länge sedan jag stickade spetsstickning så jag får hålla tungan rätt i mun hela tiden.

Det har varit en ledig...

...dag idag. Ledig var jag väl igår med men då åkte vi bil mest hela dagen. Jag och Martin åkte hem till mig. Det var väldigt varmt. Trots att vi åkte "avtakat" med miss Charleston behövdes inga långärmade tröjor. Jag gillar när det är så. Vi kom hem vid halv femtiden. Katten Simon brukar möta oss så fort vi varit borta. Ingen katt någonstans. Lite senare gick jag ut för att leta utan resultat. Vi var till och med en sväng bort till Getingstigen där han bodde förut. Där var han inte heller. Det var bara att åka hem och försöka ha is i magen. Efter en stund kom han äntligen. Jag var tvungen att ge honom en stor kram.

En annan filur som fick komma hem till slut var Dino, dinosariedraken jag vann i Annas lotteri. Nu sitter han på min säng i sällskap av Kadaffi och vovven. Han är onekligen ett färgglatt inslag.

På eftermiddagen idag vann vi på travet. 6 rätt hade vi men det blev inte mer än 66 kr. Det var bara ogjort att vi hade haft 7 rätt. "Vår" häst förlorade med ett huvud. Otur! Hanna och Magnus kom förbi och åt mat. Det blev grillade kotletter, pommes frites, potatissallad, vanlig sallad och bearnaissås. Gott! Ikväll har jag börjat provsticka från min bok om Gotländsk Sticksöm. Det är ett tag sedan jag stickade spetsstickning men det ska nog gå. Jag märker att mina ögon är äldre när jag sitter framför tv:n och stickar. Snabba växlingar mellan tittande på tv:n och stickningen ömsom beskrivningen låter sig inte göras. Jag tror mer på att ha musik eller andra pratande människor som sällskap än ett tv-program med text. Jag tänker mer och mer på den där handtverkshelgen jag funderade på förut. Jag fick ju i alla fall en intresseanmälan, Erika. Vi får väl se vad det blir. Med endast Erika som gäst blir det i alla fall lättordnat. Å om vi har trevligt en helg med hantverk så kan det säkert sprida sig och vi blir fler till nästa gång.

Firandet fortsatte...

...nästa dag. Jag är ganska ovan vid att fira min födelsedag med buller och bång. Även detta år blev det ett väldigt internationellt kalas med fyra språk runt kaffebordet. Även lilla Dino som jag hämtade hos Anna på min riktiga födelsedag fick vara med och sitta på fåtöljen jag satt i. Det var trevligt! Redan kvällen innan kom våra holländska vänner Jan och Foekje. De hade med sig en ostgumma. Det är precis vad det låter som, en gumma i ost. Hon hade träskor på fötterna men det var väl det enda som inte går att äta på henne. Jag har aldrig sett något liknande. Kul present! Det var trevligt att träffa dem igen. Dagen efter kom både Martins pappa och hans Maria samt Tim och Emilia. Så jag blev ordentligt firad. Mamma och pappa med övrig familj firar förstås också men de kunde inte vara med. På kvällen tog vi en tur runt omkring i Miss Charlston. Idag har vi varit upp till Dan Anderssons Luossa-stuga. Linda Rattfelt underhöll med både sång och prat. Efteråt hade vi picnic innan vi sa adjö åt Jan och Foekje. De skulle tillbaka till deras hus i Munkfors. Deras semester är slut så de måste hem. Vi får se om vi hinner träffas något mer det här året.

Tid är så otroligt abstrakt. Min semester började för precis två veckor sedan. I början, efter midsommarhelgen, tyckte jag att jag hade varit ledig så länge. Idag reflekterade jag över att det är precis en vecka sedan vi satt strandsatta på Gotland och det känns nästan som att det var igår eller högst två dagar sedan. Nu bara flyger tiden fram. Jag vill att det ska vara som i början. Jag kan inte ens skylla på att "tiden går fort när man har roligt" Det har jag haft hela tiden, även i början. Men konstrasterna var kanske större mellan att jobba och kasta sig ut i ledighet.

Idag rekomenderar jag...

...alla att titta in hos min kompis Anna. Jag väcktes av skönsång och frukost på säng. På frukostbrickan låg två små paket. Båda innehöll fingerborgar. Jag samlar på sådana så jag blev jätteglad. Vi packade och sedan åkte vi iväg till Anna och Magnus. Där blev det mer uppvakning. På krokiga vägar har vi letat oss vidare från dem till Smedjebacken. Nu väntar vi på vänner från Holland. Imorgon ska vi fira på riktigt med kalas och tårta. Ja, ni har gissat rätt. Jag fyller år idag. 45 år har jag blivit. Många har ångest inför att bli äldre. Det har inte jag, inte än i alla fall. Rent biologiskt skulle jag kunna bli 90 år om inte sjukdom och allmänt förfall inträffar. Att ha levt de första 45 åren tycker jag har tagit ganska lång tid. Om jag då har lika långt kvar så borde jag ha massor av tid kvar till att upptäcka nya saker och förverkliga mina drömmar på. Gör varje dag till en unik dag utan att du behöver slå klackarna i taket för det. Då blir livet innehållsrikt. Om jag lyckas med det kommer jag att vara nöjd som 90-åring.

Efter en god och lång natts sömn...

...är dygnet rättvänt igen. Å nu när jag gett er en redogörelse över vad vi gjort på Gotland så finns det plats för mina reflektioner därifrån. Gotland är väldigt nära naturen. Back to the roots liksom. Det gamla är bevarat och hantverkskonster från förr värnar man om. En av artisterna på visfestivalen i Almedalen sa att hon åkte till Gotland när hon behövde andas. Jag förstår vad hon menar. Gotland är liksom fritt från hets. I ärlighetens namn ska jag nog ha i betänkande att vi har kuskat runt i 60-70 km i timmen. I det tempot, utan krav på att hinna med mer än man hinner, blir väl ingen människa stressad över huvudtaget. Jag undrar hur det är att bo där? Ofta när jag är ute och reser kan jag känna att jag skulle vilja testa att bo på resmålet. Så kände jag den här gången också. Jag skulle vilja provbo på Gotland i 3-4 månader bara för att se hur det är.

En annan sak Gotland har gett mig inspiration till är en tanke som började utforma sig redan vid midsommartid. Jag skulle vilja ha en hantverks/handarbetshelg. Jag har inte fnulat färdigt ännu på hur den helgen skulle utforma sig eller hur den ska administreras, bara att de som är intresserade träffas en helg och syr/stickar/virkar/klipper/klistrar/you name it och lagar god mat ihop. Man skulle kunna ha ett tema men inte alls nödvändigt. Jag tror det var Annettes stora, fina syateljé som väckte tanken, en tanke som har växt på min resa runt omkring Gotland. Tanken är inte alls omöjlig att omvandla till verklighet. Kanske är det en ersättning för mina adventsplaner jag hade en gång i tiden. När barnen var små bjöd jag in släkten för att fira första advent med skinkmacka och risgrynsgröt, glögg och pepparkakor. Tanken var att så småningom utveckla advenstträffen till ett gemensamt tema som ljusstöpning, julkortstillverkning eller annat pyssel som hör julen till. Åt gjorde folk gärna men när det kom till pysslet var det bara jag som var intresserad så det rann ut i sanden. Nu har jag fått en ny idé. Jag ska fnula lite till på den. Eftersom jag tänker mig att det ska vara en aktivitet som ska pågå från en lördag till en söndag så kan ju även långväga handarbetare komma. Så vad säger ni, kan det vara en idé att bygga vidare på?

Jag förstår att ni...

...väntat med ändlös spänning på att få höra om vi kom iväg med Ms Charleston till Gotland eller om vi fick lov att ta den andra bilen. Visst lyckades Martin laga blinkersen så tidigt på måndagmorgon tuffade vi iväg med en fullpackad Ms Charleston till Nynäshamn. Några timmar senare landsteg vi, körde söderut mot Björkhaga och fann en stuga som var lyxutrustad om man jämför med vad som stod i beskrivningen. Vi klagade inte. Den var däremot inte så stor. Uttrycket compact living passar väldigt bra. Vi tog det lugnt första dagen. Provianterade i Klintehamn, vandrade ner till stranden och var väldigt glada att vi hade en stuga som låg en bit ifrån på andra sidan stora vägen. Det blåste något alldeles grönödiskt mycket och tält som alternativ hade helt enkelt inte varit kul. Det regnade frampå kvällen och gjorde så även när vi vaknade dagen efter.

Vad gör man när man ska turista på Gotland och det ösregnar? Vi bestämde oss för att ta omvägen förbi Lojstahed och russparken på väg till Lummelundagrottan. Är man i en grotta spelar det ingen roll vilket väder man har utanför. Vi hittade inga hästar i russparken men väl ett slott, Lojsta slott, på väg till Lummelunda. Det är alltid fascinerande att gå ner i grottor men när det finns droppstensformationer är det än mer spännande. När jag var liten var jag in i droppstensgrottan i Nerja i Spanien. Å tycker man om Lummelunda så tycker man garanterat om den. Jag rekommenderar verkligen ett besök där. Medan vi var nere i grottan klarnade vädret och det var varmt och soligt när vi kom ut. På kvällen åkte vi in till Klintehamn och spelade minigolf. För första gången någonsin ledde jag över Martin men i slutändan vann han ändå med två poäng. Det var retfullt.

Onsdagen såg ut att kunna bli bästa dagen vädermässigt så vi åkte till Fårö och tittade på raukarna. Vi blev nyfikna på en loppisskylt och åkte i den riktning som den pekade mot. Vi åkte den ena småvägen efter den andra och över en massa färist. Till slut var vi framme. Det var ett par smågrabbar som hade inrett loppis i en väderkvarn. Inte mycket att se men det KUNDE ju ha varit något. Senare när jag satt och läste Gotlandsguiden upptäckte jag att vi varit nästan framme vid IngmarBergmans bostad. Det är så typiskt Martin och jag. Vi bara åker omkring och så hittar vi saker och platser vi inte alls letat efter. Nåväl, vi såg raukarna och övriga Fårö. Tyvärr kom det en massa moln på himlen när vi skulle fotografera raukarna men det är väl smällar man får ta. Det är jättehäftiga formationer och alldeles säkert extra vackra att se och fotografera mot en blå himmel.

På torsdag åkte vi söderut mot Hoburgen. Martin ville se om vi kunde se Göran Ringboms citroën, en padda, på någon gård. Han skulle visst ha en sådan och han bodde i krokarna. Det var en strålande dag. Någon padda såg vi inte men Hoburgsgubben hittade vi. Det är en häftig sten. När vi tittat färdigt på den och konstaterat att vi verkligen var på sydspetsen av Gotland, vi kunde se hav i både öst och väst, så vände vi åter mot norr. Vi letade oss genom nya byar hemmåt mot stugan. När vi kom till Havdhem small det till under motorhuven. Miss Charlston hade akut insjuknat! Ena tändstiftet hade gett sig iväg och det var omöjligt att få dit det igen. Vi fick hjälp att bogsera henne till närmsta verkstad där hon fick stanna över natten. Snopna och väldigt strandsatta kom vi hem till stugan utan att ha haft möjlighet att proviantera inför kvällen. Receptionen hade en restaurangdel så vi visste att vi skulle klara oss. Där hade vi sett skyltar om vanlig husmannskost. Jag längtade efter köttbullar och potatis. Så visade det sig att husmanskostrestaurangen efter kl 16 förvandlades till pizzeria. Jag ville inte ha någon pizza men det var bara att gilla läget.

På morgonen åkte vi buss till Havdhem för att hämta Miss Charleston som hade frisknat till efter bilmekaniker Maltes behandling. Vi åkte till Klintehamn för att handla och sedan åt vi frukost i stugan. Den dagen var sista chansen att se södra Gotland så vi fortsatte där vi hade slutat och åkte ut till Ronehamn. Där hittade vi det mest söta lilla fiskeläge med sjöbodarna byggda i kaltsten. En av dem var vitkalkad och det visade sig att den var till salu. Så söt! Jag kände och känner än att jag bara VILL HA. Men jag har inte pengarna och det är kanske tur en sådan här gång. Bredvid fiskeläget hittade vi en ateljé där man handfärgade garn och sålde. Där fanns en utställning med Gotländsk sticksöm. Inte nog med att jag förälskat mig i fiskeläget, jag var även förälskad i den här garnboden. Jag hittade ett jättefint stickat linne som jag ville ha beskrivningen till. Den fanns i en bok om Gotländsk sticksöm som ägarinnan hade skrivit. Boken fick följa med mig hem. Den sträckläste jag på kvällen. Jag tror det var fotboll på TV så Martin klagade inte.

På lördag var det dags att packa ihop och städa ur stugan. Kl 10:40 lämnade vi in nyckeln och åkte mot Visby. Vi hade sparat Visby till sista dagen. Båten skulle gå 00:50 på natten så vi visste att vi skulle ha gott om tid att se oss omkring. Å visst hann vi se oss omkring, mer än väl. Jag tror vi vandrade Visby ringmur runt tre gånger samt kors och tvärs. En överraskning var att det pågick Singer/songwriter-festival i Almedalen hela dagen så dit gick mellan varven när vi inte orkade gå längre. Visby innanför ringmuren är något alldeles extra. Det synns att Gamla Stan i Stockholm och Visby innanför muren tillhör samma tidsepok men de är ändå så totalt olika. Visby består av en massa små hus med tillhörande trädgårdar medan Gamla Stan är en massa höghus. Det finns låga hus i Gamla stan också men det är träkåkar. I Visby är det stenhus. Så sött, så pittoreskt. Frampå kvällen fick vi veta att Göran Ringbom, han med paddan som vi aldrig hittade, skulle uppträda som sista artist i Almedalen. Vi tittade på solnedgången och sedan gick vi dit. Ringbom var där och Martin som ju inte är så blyg av sig, han pratar med alla, fick sig en pratstund om deras gemensamma intresse Citroën. Det visade sig att han kom ihåg att han, Göran, hade sett oss i senaste numret i Citroënklubbens tidning där vi är både omskrivna och fotograferade. Det var en liten incident med taket som hände precis när Miss Charleston var nybisiktad. Martin försökte taka av i farten men det gick inte så bra trots att han inte körde så fort. Efter spelningen sa vi hejdå till Ringbom och Gotland och åkte ombord på båten.

En otroligt vacker soluppgång välkomnade oss till fastlandet igen. Jag hade inte sovit mer än någon stund, Martin sov i princip hela tiden. Halv sex stod vi på gården. Än en gång har någon vandaliserat min brevlåda. Den här gånen sitter locket visserligen kvar men är brutet. Jag blir bara ledsen. Den här har suttit sedan 14 juni. Lämna min brevlåda ifred! Skyndsamt bar vi in packningen men sedan däckade vi och sov till klockan 10. Idag känner jag mig likadan som jag kände mig när jag jobbade natt och skulle gå av mitt skift för ledighet. Man sover inte så länge på morgonen för att kunna ställa om dygnet rätt igen. Det ska bli skönt att gå och lägga sig ikväll.