Dagens hygglo

Det slutade snurra i huvudet på mig. Dagen efter mådde jag bra igen. Hela veckan gick sedan i en rasande takt och plötsligt var det fredag och kräftskiva. Dagen innan hade jag avtalat med Lasse att han, jag och ett par stycken till skulle ta en taxi ut till festplatsen som var belägen tre km från närmaste busshållplats rakt in i skogen. Där bor min förra chef. Jag och Lasse skulle höras Dagen D. Vi var ju överens så jag hade inte så bråttom med att ringa honom. Efter lunch när jag fick tid att läsa mina mail såg jag att det fanns gäster som fortfarande hade plats kvar i sina bilar. Jag ringde en av dem men den platsen var redan upptagen. Då ringde jag den andra men utan större framgång där. Dröm om min förvåning när jag hörde att det var mina taxikompisar som hade fått platserna. Å det UTAN att höra av sig till mig!!!! Snälla Erik erbjöd sig att komma och hämta mig vid busshållplatsen om jag bara kunde ta mig till den. När jag ringde Lasse för att fråga vad han menade med att bara strunta i att höra av sig till mig hade han gått för dagen från jobbet och något annat telefonnummer hade jag inte. Jag var ARG!!! Ett tag funderade jag allvarligt på att ta pendeln till Stockholm och kliva på bussen till Smedjebacken istället för att gå på fest. Efter ett tag i omklädningsrummet på jobbet där jag tog ganska gott om tid på mig för att lugna ner mig beslöt jag mig ändå att det skulle vara ganska skönt att få säga vad jag tyckte och höra hur mina "kompisar" hade tänkt. Å så skulle jag ju träffa en massa annat trevligt folk. Det ville jag inte missa.

I Södertälje hade jag tur med kommunikationen. Bussen gick fem minuter efter att jag kommit dit. När jag kom fram till "min" busshållplats steg jag av och tog fram mobiltelefonen. Ingen täckning! Det var bara att börja traska. Under tiden gjorde jag tappra försök att få iväg ett sms till "snäll-Erik" om att jag var på promenad mot kräftskivan. Precis när jag fick iväg sms:et stannade Sissi med fullproppad bil. Jag placerade mig i framsätet i Hannas knä. Det blev lite trångt men ack så roligt. När vi väl hade pallrat oss ut ur bilen och tagit oss in i huset mötte jag Lasse och han fick veta att jag kände mig akterseglad. Han hade någon loj kommentar om att jag skulle hört av mig. Det var ju precis det jag gjort men då hade han gått hem. Jag vägrade diskutera saken mer för nu var jag på fest.

Det blev en väldigt trevlig fest som inte tog slut förrän klockan var över 3. Då hade vi de sista timmarna suttit i sovrummet allesammans och sjungit till gitarrspel. Klockan var över halv fyra när jag kom hem. Sedan sov jag sött till halv tio i morse. Det har varit husvisning av grannhuset idag. Det kom några stycken och tittade. Jag hoppas det blir sålt snabbt. Jag har inte gjort så många handtag idag. Åldern tar ut sin rätt. Det känns i hela kroppen att jag var uppe i 23 timmar dygnet innan.

Med anledning av gårdagens kräftskiva måste jag ändå få utse några titlar.
Kvällens Hygglo: Tveklöst Lasse som glömde/struntade i att ringa mig och tala om att taxiplanerna var ändrade. Vad ska man med fiender till om man har sådana vänner?
Kvällens Snällaste: Erik som direkt erbjöd sig att hämta mig vid busshållplatsen. Vad vore världen utan sådana hjältar?
Kvällens Snyggaste: Erik, min "gamla" fadder som gick omkring med TVÅ partyhattar på sig när kvällen hade gått några timmar.