Första veckan efter...

...semestern gick bra att jobba. På tisdagen fick jag ett dramatiskt samtal från Hanna. Hon grät i telefonen så jag inte hörde vad hon sa. Till slut lyckades hon hulka ur sig att Magnus farbror och tillslika arbetskamrat Benke var död. Arbetsplatsolycka fick jag veta senare. El är inte att leka med. Tvillingarna hamnade hos mig den kvällen så deras mamma och pappa fick tid till att sansa sig. Vi lekte och hade kul, var till lekparken och på en liten shoppingtur till ICA på kvällen och köpte nappar. Det fanns bara en napp med i packningen så det var ju helt enkelt tvunget att åtgärdas.
På fredag fick jag nästa tråkiga besked. En fd arbetskamrat hade avlidit av sin cancer. Man kan väl säga att dessa två besked slog undan fötterna lite på mig. Jag var tvungen att bara få vara ett tag. Det är i sådana stunder man blir stilla och måste tänka. I går, lördag var Martin och jag ut till Artipelag. Vilket ställe! Utanför Gustavsberg ligger det, vid vattnet. Å det är inte bara en konsthall. Det är otroligt härliga omgivningar runt omkring också med fina stigar att gå på. Vi fick en heldag där ute. Det är läkande för själen att vistas i sådana miljöer. 
Annat som hänt i min värd är bla att min luftavfuktare har gett upp. Den har gått konstant ända sedan jag köpte den i augusti 2010 och nu låter det som att den håller på och skär ihop. Tack för trogen tjänst! I samma veva löpte badrumsfläkten i källaren amok och vägrade stänga av sig. Jag tror att det har ett samband. Något dygn efter att jag hade slagit på luftavfuktaren märkte jag att jag hade en mycket bättre luft i källaren. Nu när den inte fungerar längre så är det helt enkelt fuktigare luft och därav går aldrig luftfuktigheten ner under den nivå som badrumsfläkten är inställd på. Nu har jag med hjälp av Martin ställt upp känsligheten på badrumsfläkten och vips så slog den av sig.    
Imorgon är det vardag igen och start för Mary Kay-mötena. Nu ska vi inte vara på Gullmarsplan längre utan på Norr Mälarstrand. Det ska bli kul att se nya lokalen.    
På eftermiddagen idag har jag varit och veckohandlat. Mikael gjorde, med viss ledning, matsedel och jag skrev upp vad som behövdes och handlade. Förr när barnen var mindre hade jag inte råd att handla ekologiska varor. Det handlade om att få mat på bordet överhuvudtaget. Jag drömde om en tid då jag kunde plocka närodlat och ekologiskt i varukorgen. Nu har den tiden kommit. Sakta men säkert har jag bytt ut den ena varan efter den andra. Bananer och kaffe är sådana saker som jag länge har prioriterat framför samma varor odlade på traditionellt vis med farliga bekämpningsmedel. Sedan kom mjöl in på inköpslistan av ekologiska varor. Nu idag när jag handlade, förra veckan också, så handlade jag i första hand ekologiskt. Varför då? Jo, dels tycker jag att prisskillnaden på ekologiskt och traditionellt odlade varor många gånger visserligen fortfarande är dyrare men prisgapet är i alla fall mindre nu än förr, känns det som. Dessutom märker jag på mig själv att jag har större respekt för en vara som är lite dyrare och ser därför till att den blir uppäten. Skillnaden i pengar över en längre tid borde på det viset bli marginellt och så får jag äta bra mat på kuppen.