måndag 17 juni 2013

Det var meningen...

...att vi skulle fortsätta från Kinnekulle direkt mot Trondheim. Nu blev det inte så och skönt var väl det. Ibland är det tur att det inte blir som man tänkt sig. Vi började resan till Kinnekulle på torsdag. Det regnade och regnade och regnade på vägen ner. Vi funderade på hur vi skulle kunna få upp tältet utan att det blev sjöblött även på insidan. Men så slutade det regna när vi närmade oss och jag bad en bön till högre makter att låta oss få upp tältet innan regnet brakade lös igen. Gud är god mot det goda. Vi hann resa både tältet och förtältet och mer därtill innan det fram på nattkröken började regna igen. Vi var ju beredda på att det var sånt väder vi skulle ha hela helgen så vi var glada att vi hade kunnat göra det vi gjort torrskodda. Dagen efter vaknade vi till en torr och blåsig morgon. I traditionell ordning blev det bilraid runt Kinnekulles sevärdheter. Man hamnar alltid på ställen man inte visste fanns i det sällskapet. Först fick vi beskåda Guckuskon. Jag har sett den förut för denna orchide växer även på Storön utanför Kalix och dit har min pappa som är biolog tagit med mig. Men jag har aldrig sett ett så stort bestånd av den. Det var fantastiskt! Sedan fortsatte vi till Rubens ånglokomobilmuséum. Jag visste inte ens om att det fanns något som hette ånglokomobil. Samlartemat är något som går igen i kretsarna kring 2CV så ett besök där var på sin plats. Det var kul att se och jag hade definitivt inte hamnat där om det inte var för den här arrangerade utflykten. Kul! Det är berikande att göra sådana här resor. Regnet höll upp hela dagen och vi var lyckliga. Nästa morgon var det solsken och marknad. Det var kul. Jag och Martin tog över försäljningen av klubbtröjor och sålde slut i ett nafs. På den gemensamma middagen fick vi fransk buffé. Fantastiskt gott! När vi kommit hem igen så blåste det upp och regnet kom tillbaka men vad gjorde det. Det var bara sista natten kvar. Nu är vi hemma i Smedjebacken för att ladda om batterierna och ta hand om det här hemma innan vi bestämmer hur vi ska göra med Trondheim. Fortsättning följer.

Inga kommentarer: