Lilla lösenordsluckan!

Inte nog med att jag ägnat en stor del av dagen i telefon med IT-supporten på jobbet, för att kunna återställa mitt lösenord när laptopen inte förstod att jag redan hade bytt lösenord på den stationära datorn, så verkar mitt hotmail-konto vara kapat här hemma. Jag kommer inte åt det och ombeds fylla i en massa uppgifter för att det ska kunna återställas. De vill skicka mail till ett annat e-postkonto för att ge mig info om läget. När jag försökte gå in på det kontot så påstås det att det kontot inte finns. Jaha, vad gör jag nu då? Värre saker har väl hänt men jag känner mig onekligen lite bakbunden just nu.

Jag har en massa handskrivna brev sparade från tiden innan datorernas och den elektroniska postens begynnelse. Det låter som hundra år sedan. Inte riktigt, bara från förra seklet. Tänk vad det kan ändras fort. När fick du ett handskrivet brev senast? Jag kom att tänka på detta just för att jag förmodligen kommer att förlora allt som finns på mitt e-postkonto. Jag får börja om från början. Där finns information som bara finns där. Så fort allt kan försvinna. Tänk på alla foton som tas idag och som inte finns på någon back up. Poff! Borta! Det är sådana här gånger i alla fall jag tänker till.