...den bok jag senast läst. Den är skriven av en spansk författare som heter Carlos Ruiz Zafon. Boken utspelar sig i Barcelona runt mitten av förra seklet. En liten pojke följer med sin pappa till "De bortglömda böckernas gravkammare" och får därifrån med sig en bok som han omöjligt kan lägga ifrån sig innan han läst ut den. Han börjar forska i författaren till boken men det visar sig vara lika svårt att få tag i fler böcker som information om honom. Det är en historia rik på detaljer och läsaren får anstränga sig för att hålla isär handlingarna. Tillslika är den ett verbalt mästerverk och mycket vackert skriven. Läs den men se till så du har tid för det är en riktig tegelsten som är svår att lägga ifrån sig.
Bara för att jag läst boken med dess rika detaljer om Barcelona så vill jag gärna åka dit för att se om det går att uppleva boken på plats sådär som det går med Fogelströms Stockholmserie. Jag gick på litterär vandring på söder och såg husen och gränderna med nya ögon. Det skulle jag vilja se om det gick att göra i Barcelona också. Författaren är född i Barcelona så jag betvivlar inte ett ögonblick alla beskrivningar av gator och torg. Det känns nästan som att jag redan varit där.
Jag läser på min väg till och från jobbet. Den här boken var lite väl tung att ha som reselitteratur. Jag får hitta någonting tunnare härnäst. Jag har gjort upptäckten att jag klarar att läsa på bussen utan att må illa. Förr har jag varit hänvisad till tågen om jag velat läsa. Idag gick det inga tåg men jag hittade en buss som fick ta mig hem istället.
Det blev grillade kycklinglår, klyftpotatis, halomi, kall sås på gräddfil och sweet chili samt tomat och gurksallad till middag. "Grabbarna Grus" tyckte att vi åt fredagsmat och undrade om jag tappat tidsorienteringen. Ja, nästan. Jag jobbade ju igår. Därför känns det som tisdag redan fast det bara är måndag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar