Pojkarna kom hem...

...men den ena bara för en liten stund. Hans pappa hämtade honom genast för han skulle åka på husvagnssemester. Den yngsta pojken ville inte följa med. Han tyckte han hade varit på resa tillräckligt så han får bo hos mig under tiden. Inte mig emot. Jag har knappt sett någon av dem på en månad. Det blir så tyst och dött i huset när de inte är hemma. Ibland är det skönt med den typen av lugn och ro men för det mesta tycker jag att livet inte känns riktigt på riktigt när barnen inte är här. Att jag sedan har åsikter om deras pappas sätt att hantera det här med deras semester är en annan sak. Mina pojkar har ju varit uppe i Norrbotten hos mormor och morfar. Deras pappa var mycket noga med att tala om att de skulle höra av sig så snart de viste att de skulle hem för han ville åka med dem på husvagnssemester med den enda infon att de skulle upp till norrland och passera Umeå den 7 juli. Allt frid och fröjd. Flygresa hem beställdes alltså till i fredags. De skulle inte tillbaka till pappa förrän på måndag och ville väl vara hemma på helgen för att träffa kompisar (och kanske träffa mig?). Då visade det sig att pappa skulle åka till Norrland redan på lördagen och blev arg för att pojkarna inte stannade hos mormor och morfar för då hade han ju kunnat hämta dem där. Men människa, kunde du inte ha sagt det då??? Det var fler som surnade till och så kom det sig att Martin stannade hemma och Mikael åkte tillbaka till norrland dagen efter att han hade kommit därifrån. Så det kan bli men vad ska man förvänta sig när föräldrar inte kan prata med varandra.

Helt överraskande kom Erika hem från Skövde i tisdag. Hon ville fira sin mors födelsedag dagen därpå. När jag kom hem från jobbet igår möttes jag av ett nystädat hus och en fin bukett blommor på bordet. Erika gjorde en tårta som var jättegod och jag fick trisslotter som jag först vann 50 kr på och sedan 50 till. Sedan blev det ingen mer vinst. För övrigt firades dagen i stillhet.