Oskrivna böcker

I morse när jag gick till tåget kom jag på ett alldeles lysande uppslag till en bok. Den kommer handla om människosläktets undergång (Martin tycker att i så fall måste jag lova att skriva del 2 också) eller inte undergång. Jag har inte riktigt bestämt mig än hur den ska få sluta. Nu har jag så många böcker som vill bli skrivna så jag tror jag måste sätta mig ner och börja. Det är så mycket jag vill men som jag aldrig får tid till. Förmodligen beror väl det på att jag är så usel på att prioritera det jag verkligen vill. Jag gör istället det som förväntas av mig, som så många andra. Å andra sidan får man väl se till så man gör en sak i taget mer ordentligt, fokusera så det blir något resultat. Annars riskerar jag att det blir varken hackat eller malet.
Jobbet är ett enda kaos och jag vill bara vara hemma. Jag tvingar mig dit på morgnarna och kommer hem trött som en urvriden trasa. Ska det va så här?

Det blir vad man gör det till

I fredags när Martin kom började jag för skojs skull att titta på teaterbiljetter. Först tittade jag på "Kristina från Duvemåla" men biljetterna till den föreställoningen kostar 800 kr och då blev jag snål. Stadsteatern har biljetter som är mer anpassade efter min plånbok. Jag har ögnat igenom programmet på Stadsteatern förut men inte tyckt mig se något jag tyckt vara nog intressant. Nu fann jag en hel radda pjäser jag kunde tänka mig att se. Lilla Scenen bjöd på revyn "Utsålt". Det fanns 24 platser kvar och "våra" platser, 6:e raden längst till vänster var fortfarande lediga. Vi har suttit 2 gånger tidigare på just dessa platser så vi kallar dem för "våra" platser. Snabbt som ögat köpte jag dem.
På lördag blev det mest en lång väntan på att dagen skulle gå så vi packade oss iväg först in till Södertälje och sedan till Stockholm. Där flanerade vi runt och jag spontanköpte ett par Eccovinterskor (=dyrt). Till slut var det dags för teatern och den blev precis så bra som jag hade hoppats.
Idag blev det till att klippa häck igen. Nu är så gott som hela häcken klippt. Det är lite kvar men det är fullt i tunnan så det får vänta en stund till. Äppelträdet ska också bort. Det som växer i häcken alltså. Jag hoppas Mikael kan hjälpa mig med det.
Vädret har varit strålande och här har vi bara mått prima.

Så var jag åter svart igen...

Det är bara att inse att tiden i röd kavaj är över för den här gången i Mary Kaysammanhang. Dags att byta till svart igen. Jag kan inte påverka mina konsulter att jobba på så det kan hålla sig aktiva, alla får ju jobba på i sin takt och jag skulle inte stå ut med att de la order bara för min skull om det inte själva behövde. Jag har fått ta del av livet som "röd". Det var kul men nu är det dags att bita i det sura äpplet och inse att jag skulle jobbat lite mer. Antingen kan jag låta mig nedslås eller så sporras jag av det här och kavlar upp ärmarna och jobbar på. Det är bra utmaningar nu. Jag behöver en varm morgonrock att ha hos Martin. Den har jag möjlighet att förtjäna just nu. Så får det bli.
Jag fick ett brev i brevlådan från kommunen om att jag behövde se över min häck mot gatan. Jag är arbetskamrat med avsändarens fru så jag brukar berätta för henne att hennes man har skickat brev till mig. Det visste hon om. Igår var jag ute och såg till att befria brevlådan från gatuhäcken. Det var ju lägligt att brevet kom just denna onsdag eftersom trädgårdstunnan skulle tömmas idag. Allt fick inte riktigt plats så det har fått ligga i en hög under dagen. Nu ligger även det i tunnan. Det mörknar fort på kvällarna nu. Jag skulle ha behövt vara ute och klippa lite mer men att jobba i gatlyktans sken är ingen hit. Det såg jag i morse på resultatet av gårdagens häckklippning. Jag får hoppas på en solig helg.