Full fart skulle...

... kunna sammanfatta den här helgen. Än känner jag inga förkylningssymptom och blir jag sjuk nu så är det inte tvillingarna som smittat mig. Det blev en intensiv vecka på jobbet och jag hann mer än jag hade vågat hoppas på. Fredagen avslutades med att jobba övertid. Martin fick komma och hämta mig. På lördag såg vi till att vakna i tid för att åka på Antikmässan i Älvsjö. Det var som att vara på en gigantisk kvalitetsloppis. Jag hittade en skulptur formgiven av Stig Lingberg som jag gärna ville ha. Det var bara det att den kostade 19 000 kr. Det fanns en mindre variant som bara kostade 5500 kr men även den var för dyr för min plånbok. Den största aha-upplevelsen blev ändå att mina glöggmuggar i glas som jag väl har en 3-4 stycken av och som jag fått av en arbetskompis som, liksom jag gör nu, höll på att rensa i sina skåp och lådor, kostade 125 kr st!

På tal om att röja och rensa i skåp och lådor. Del 1 av min rensning av det vita köksskåpet som jag kämpat med den senaste tiden är nu klar. Jag kan öppna skåpluckorna och bara njuta. Det finns fortfarande grejer där som nog kan vara någonannan stans men framför allt är allt skräp borta. Det tog sina modiga timmar att gå igenom sista hyllan. Jag fyllde nästan hela påsen med returpapper.

Under veckan som var läste jag även ut  boken "1984" av George Orwell. En skrämmande framtidsvision skriven 1949 om kontrollsamhället och staten som styr folket med järnhand och hjärntvättar människorna till en foglig massa. Det finns teleskärmar för övervakning i vartenda hem. Det går inte att göra någonting utan upptäckt. Folk skriker mer och mer på övervakningskameror. Om vi inte passar oss kanske det övervakningssamhälle som beskrivs i boken inte är så långt borta även om jag inte tror det någonsin kommer att ske just i den tappningen. Men det skulle inte förvåna mig det minsta om man i en inte alltför avlägsen framtid installerar övervakningskameror hos våra gamla som behöver vård i hemmet. Praktiskt för vårdgivarna att kunna se vad vårdtagarna har för sig och utifrån det bestämma prioriteringsordning för dagen. Å tänk så praktiskt om någon av dessa gamlingar trillar i kull. Inga larmnummer behövs ringas. Allt är ju övervakat via skärm och det är bara för vårdtagaren att invänta hjälp. Nä, hu jeda mig för ett sådant samhälle!