...liv som jag bara ignorerat hittills. Eller... ignorerat och ignorerat, det har jag kanske inte gjort men nog har jag varit bra lat för att göra något åt att det ska få blomstra. Kanske rättare sagt har jag förstått vad jag måste göra men inte haft den rätta viljan ändå att styra min förändring. Jag äger mitt liv och det säkraste sättet att få till stånd en förändring är att fixa det själv. Den senaste tiden har alla tecken, ja självaste livet, gett mig fingervisningar om vad som måste till. Vilken möjlighet jag har. Det senaste är att dessa tecken har börjat skrika åt mig "GÖR NÅGOT DÅ MÄNNSKA". Nu har jag verkligen utmanat mig själv och denna vecka ska jag boka en herrans massa hudvårdsklasser.
I helgen som var var jag på Mary Kay-seminariet i Göteborg. Jag tycker så gräsligt mycket om den staden. När jag åkte hem kom tankarna på att jag skulle vilja vara där mycket mer. Inte så att jag skulle flytta dit för gott men ett tag skulle jag vilja bo där. Jag får samma känsla som jag hade när jag var i New York. Jag skulle vilja vistas där några månader, i NY alltså. Göteborg ligger lite närmare så där kan jag tänka mig att vistas lite kortare tider, några dagar då och då. Å vet du, då kom jag på det. Jag har ju alla förutsättningar för att även det ska kunna ordnas. Det får bli ett framtidsprojekt.
Seminariet var det ja. I torsdags åkte jag ner till Göteborg. Jag hade tänkt ta en promenad från stationen till hotellet men så stod finaste Matilda där och ropade åt mig vid en taxi. Så blev det taxi istället. Vi hade suttit på samma tåg i tre timmar utan att veta om varandra. Det tog vi igen på hemresan istället. Jag registrerade mig och checkade in på hotellet, bytte om och gick iväg till kvällens Awards Night och druttade omkull i mina höga klackar. Det var kvällen med finskor på. Resterande tid fick jag hålla mig till lägre klackar. Fantastiska människor har jag träffat och lyssnat på. Kvinnor som visar vägen för oss som "fattar mindre bra" vad vi ska göra för att nå framgång. Å så har jag ätit fantastisk god mat, hela tiden. Är man på västkusten så äter man fisk, i alla fall jag. I dagarna tre har jag ätit den ena goda fiskrätten efter den andra. Jag toppade det hela på stationen på väg hem med skaldjurspasta. Mums! På söndag här hemma blev det således fläskfilégryta. Man måste ju variera sig!
Lika mycket som helgen gick i glamorens tecken, lika oglamoröst blev det när jag kom hem. Avloppet i tvättstugan har slammat igen och det värre än vanligt. Det brukar slamma igen några gånger per år men jag brukar kunna fixa det. Den här gången går jag bet. Jag skurade avloppsvatten på söndag. Det hade flödat ut över hela golvet i tvättstugan. Det luktade illa. Till saken hör att jag inte tvättat ordentligt på säkert en månad så det är ganska mycket tvätt som ligger där. Utloppet från tvättmaskinen ligger just nu i en hink och så får jag tömma hinken emellanåt, efter varje centrifugering, i toaletten. Å det är 1 1/2 vecka kvar till Martin kommer men slaskrensaren. Det går men det är mindre kul.
Så, förändringarnas tid är här. Det är bara jag som kan göra den här förändringen åt mig. Jag vet att jag kommer att både må bra och vara stolt när jag kommer igång ordentligt. Men framför allt kommer det ge mig en fantastisk frihetskänsla. Gasen i botten! Nu kör jag!