Natten som var...

...sov jag förskräckligt dåligt. Jag vaknade flera gånger, kände mig varm sådär som när man har feber. Att jag vaknar och är sjöblöt i svett har hänt förut. Det här var annorlunda. Halv åtta steg jag i all fall upp och bänkade mig med frukost framför TV:n för att se årets skidhändelse Vasaloppet. Det blev ett rafflande slut. Men jag har inte riktigt kommit igång idag. Jag känner mig sliten och trött och kroppen verkar inte riktigt kunna bestämma sig för om den ska bli förkyld eller inte. Det känns som om jag blivit dragen genom en mangel. Kanske är det helt enkelt så att den stress jag uppenbarligen har levt under de senaste fyra åren i och med min tjänst som konsult och som jag effektivt har förnekat nu kan komma fram i och med att den här perioden snart är slut. Jag har skrivit på anställningspapperna till min nya arbetsgivare och i och med det så är det som att luften har gått ur mig. Vi får se hur jag känner mig imorgon. I säng tidigt ikväll ska jag i alla fall.

Jag fortsatte idag att låta Lina bestämma vad som skulle stå på bordet till middag idag. Det blev grönsaker i ugn med halloumi, bulgur och kikärtsröra på soltorkade tomater. Fullt ätbart tyckte jag och den äldste sonen medan den andra pojken protesterade högljutt. Jag har med andra ord ganska mycket att packa i matlådan de närmaste dagarna. Nåväl, även solen har fläckar.

Det var länge...

...sedan jag skrev nu. Jag har inte kännt något behov av att varken läsa andras bloggar eller skriva i min egen. Nu flög plötsligt lusten över mig. Å vad möts jag av då? En ny inloggningsida så jag höll på tro att jag skrivit i fel inloggningsuppgifter.

Min avfuktare, som jag förstå att alla(?) längtar efter att höra om och som står i tvättstugan, fungerar fantastiskt bra. Luften i källaren känns fräsch och tvätten torkar förvånansvärt snabbt. Vad mer har hänt sedan sist? Ja, det är just det att jag inte har funnit något att skriva om. Nu för tiden är många så noga med att uppdatera omgivningen med precis allt de gör. Vissa facebookare skriver om ALLT! Men vänner, handen på hjärtat, vem är intresserad av att läsa om jag äter ett äpple eller hänger min tvätt? Jag har med andra ord inte riktigt följt med i den vågen. Visst, min blogg heter "Livets små skeenden" och är tänkt till att just skildra vardagsliv med jobb, matlagning, städning mm mm som hör vardagen till men inte för att alla ska veta vad jag gör utan för att försöka hitta guldkornen och glädjen i vardagen. Vardag är det vi har mest av. Fyrverkerierna klarar vi av ändå. I torsdags var jag hemma hos Lotta och åt middag. Det var "Linas matkasse" som bestämde vad vi skulle äta. Vi lagade sjömansgryta som var en variant av sjömansbiff. Det var väldigt enkelt och otroligt gott och framför allt nytt. Är det något jag är väldigt less på just nu så är det att laga samma samma samma mat till middag. Man loopar det man vet går åt och som man kan utantill tills det blir tråkigt. Jag vill ha lite liv och passion i min matlagning igen. Idag har jag kikat på nätet på "Linas ..." och lagat currypanerad sejfilé med potatis och fantastiskt god sås till. Nytt och roligt! Å alla åt! Bara DET är ju ett stort plus. Jag ska nog fundera över det här alternativet med att låta Lina bestämma vad jag ska servera. Det kan resultera i en riktigt rolig matlagningsvår.