Vad händer härnäst?

Tänk om jag kunde svara på den frågan. Det känns som att jag står vid ett eller flera vägskäl hela tiden. Jag måste välja och det är inga små beslut jag måste ta. "Allt går om man bara vill". "Det blir alltid som man tänkt sig". Jag försöker peppa mig med sådana tankar. Jag har varit hemma en vecka från jobbet, bara för att jag ville och kunde. Frågor som "vart ska du åka?" och "vad ska du göra?" kom. Jag svarade att jag bara skulle vara. Jag har skrotat på här hemma och städat en massa. Funderat ännu mer. Jag kommer ingen vart med att ta några förnuftbeslut. Kanske måste jag bara "ha tillit till livskrafterna" och lite på att det ordnar sig till det bästa.