Livets Små Skeenden

Natten som var...

2011-03-06T18:49:00.003+01:00

...sov jag förskräckligt dåligt. Jag vaknade flera gånger, kände mig varm sådär som när man har feber. Att jag vaknar och är sjöblöt i svett har hänt förut. Det här var annorlunda. Halv åtta steg jag i all fall upp och bänkade mig med frukost framför TV:n för att se årets skidhändelse Vasaloppet. Det blev ett rafflande slut. Men jag har inte riktigt kommit igång idag. Jag känner mig sliten och trött och kroppen verkar inte riktigt kunna bestämma sig för om den ska bli förkyld eller inte. Det känns som om jag blivit dragen genom en mangel. Kanske är det helt enkelt så att den stress jag uppenbarligen har levt under de senaste fyra åren i och med min tjänst som konsult och som jag effektivt har förnekat nu kan komma fram i och med att den här perioden snart är slut. Jag har skrivit på anställningspapperna till min nya arbetsgivare och i och med det så är det som att luften har gått ur mig. Vi får se hur jag känner mig imorgon. I säng tidigt ikväll ska jag i alla fall.

Jag fortsatte idag att låta Lina bestämma vad som skulle stå på bordet till middag idag. Det blev grönsaker i ugn med halloumi, bulgur och kikärtsröra på soltorkade tomater. Fullt ätbart tyckte jag och den äldste sonen medan den andra pojken protesterade högljutt. Jag har med andra ord ganska mycket att packa i matlådan de närmaste dagarna. Nåväl, även solen har fläckar.

Det var länge...

2011-03-05T17:47:00.003+01:00

...sedan jag skrev nu. Jag har inte kännt något behov av att varken läsa andras bloggar eller skriva i min egen. Nu flög plötsligt lusten över mig. Å vad möts jag av då? En ny inloggningsida så jag höll på tro att jag skrivit i fel inloggningsuppgifter.

Min avfuktare, som jag förstå att alla(?) längtar efter att höra om och som står i tvättstugan, fungerar fantastiskt bra. Luften i källaren känns fräsch och tvätten torkar förvånansvärt snabbt. Vad mer har hänt sedan sist? Ja, det är just det att jag inte har funnit något att skriva om. Nu för tiden är många så noga med att uppdatera omgivningen med precis allt de gör. Vissa facebookare skriver om ALLT! Men vänner, handen på hjärtat, vem är intresserad av att läsa om jag äter ett äpple eller hänger min tvätt? Jag har med andra ord inte riktigt följt med i den vågen. Visst, min blogg heter "Livets små skeenden" och är tänkt till att just skildra vardagsliv med jobb, matlagning, städning mm mm som hör vardagen till men inte för att alla ska veta vad jag gör utan för att försöka hitta guldkornen och glädjen i vardagen. Vardag är det vi har mest av. Fyrverkerierna klarar vi av ändå. I torsdags var jag hemma hos Lotta och åt middag. Det var "Linas matkasse" som bestämde vad vi skulle äta. Vi lagade sjömansgryta som var en variant av sjömansbiff. Det var väldigt enkelt och otroligt gott och framför allt nytt. Är det något jag är väldigt less på just nu så är det att laga samma samma samma mat till middag. Man loopar det man vet går åt och som man kan utantill tills det blir tråkigt. Jag vill ha lite liv och passion i min matlagning igen. Idag har jag kikat på nätet på "Linas ..." och lagat currypanerad sejfilé med potatis och fantastiskt god sås till. Nytt och roligt! Å alla åt! Bara DET är ju ett stort plus. Jag ska nog fundera över det här alternativet med att låta Lina bestämma vad jag ska servera. Det kan resultera i en riktigt rolig matlagningsvår.

Jag har köpt...

2010-08-08T21:26:00.003+02:00

...en avfuktare till tvättstugan. Jag har länge funderat på att göra det. I förra veckan när det regnade så mycket blev det så fuktigt i tvättstugan och tvätten vägrade torka så i helgen slog jag till. För att koppla i den fick vi plugga i en annan kontakt som vi vid ett tidigare tillfälle dragit ur för att den såg lite tveksam ut. Jag har visserligen använt den för länge sedan och det har aldrig hänt något men fästmannen gjorde mig uppmärksam på att den nog borde kikas på av en fackman. Jag är inte riktigt överens med honom där men han hanterar el oftare än jag så jag lät honom få som han ville när han ville dra ur kontakten. Det visade sig nu att den ledningen inte bara går in till tvättstugan utan även upp till diskbänken. Voila så fungerade kontakten under diskbänken med (jag skrev i tidigare inlägg hur jag har fått koppla förbi den kontakten). Hädanefter kan jag således använda datorn samtidigt som jag diskar. Fiffigt va!?

Jag har även köpt mig en stege i helgen. Jag har en stege sedan tidigare. Den är en gammal otymplig järnstege som vägen massor och som är jättelång och därför lite svårhanterlig. I helgen råkade jag befinna mig på Biltema och där fanns multistegen i aluminium som jag ville ha till rimligt pris. Andra kvinnor shoppar loss på kläder, jag shoppar loss på avfuktare och stegar. Det är bara att konstatera att som ensamförsörjande mor och därtill villaägare får man bortse från det där med flärd ibland. Tur att Mary Kay-mötena börjar imorgon så jag inte tappar bort mig fullständigt.

Ikväll har jag...

2010-08-02T21:30:00.002+02:00

...båda pojkarna hemma. Det är bara för ikväll för i morgon åker Mikael till Strömstad och roar sig med SSU i en hel vecka. Tur att deras pappa skulle på semester och att Martin inte ville följa med. Dels har jag knappt sett Martin sedan sommarlovet började men också för att jag får så gräsligt lite gjort här hemma när jag är ensam. Kanske är det hans rum som står näst på tur att bli snyggt och prydligt? Jag tror inte han kommer jubla åt förslaget men försöka duger.

Städning stod på...

2010-08-01T21:35:00.003+02:00

...schemat även denna helg. Jag fortsätter min grundliga genomgång av huset och den här gången var det Mikaels rum som skulle gås igenom ordentligt. Där var en salig röra så jag befarade att det skulle ta hela helgen men vi blev faktiskt klara med det mesta igår redan. Han vill ha nya gardiner så just nu är han utan. Vi får se vad jag kan hitta på. Idag har jag putsat fönster i hans rum. Nu när allt är rent och snyggt så blev det en väldig kontrast med smutsiga fönster. Pojken är nöjd med städningen. Dagens kommentar från sonen var att han tyckte hela huset fått ett lyft i och med att hans rum var städat. Nåja, svarade jag, det är ju faktiskt bara ditt rum, inte hela huset.

Vädret har tillåtit att torka tvätten utomhus så det har jag gjort. Det är så skönt att kunna göra det för då kan man tvätta många maskiner när man ändå är på gång. Man får ta vara på de små glädjeämnena som dyker upp i vardagen.

Regn och rusk...

2010-07-25T21:25:00.003+02:00

...är vad helgen har bjudit på vädermässigt. Det var nära att jag tog på strumpor på fötterna men med en dåres envishet går jag barfota. Ja, utomhus har jag skor för det mesta men i de skorna har jag inga strumpor när det är sommar, för det är det väl fortfarande?

Helt oväntat, nåja, fick jag i fredags ett sms från fästmannen med en fråga om han fick komma hit dagen därpå. Han var i Oslo och åker man då förbi Järna på hemväg därifrån blir det en ganska lång omväg om man ska till Smedjebacken. Det tyckte nu kära fästmannen inte gjorde något. Jag hade precis bestämt att jag och äldsta sonen Mikael dagen därpå skulle gå ut och äta på den grekiska tavernan i Järna. Sagt och gjort, vi åkte dit när fästmannen hade anlänt. Vi var väldigt hungriga så vi bestämde oss för att börja med en förrätt, vitlöksbröd och grillad halomi för att sedan festa på lite bläckfisk och kebabspett. Vitlöksbröden kom in men inte min grillade ostbit förrän en lång stund senare. Min teori är att vår servitris hade glömt bort den för jag påminde om det när hon kom med vitlöksbröden till pojkarna. Nåväl, jag fick min mat. Allt frid och fröjd. Jag hade en tredjedel av min ost kvar när varmrätten serverades. Jag trodde det hörde till vanligt serveringsvett att ta ut förrätten först. Nejdå, här sattes varmrätten fram ändå. Grabbarna var ju klara med sitt bröd så de ställde sina tallrikar åt sidan och jag fick min varmrätt bredvid. Jag sa lite surt att jag hoppades att hon skulle ta ut tallriken igen och värma den om maten hade hunnit bli kall innan jag hade slutfört förrätten. Det behövde hon inte. Vi åt oss riktigt mätta, betalade och gick därifrån. Det är verkligen jättegod mat där men servicen är under all kritik. Förra gången, när fästmannen och jag var där, fick vi inte läsa menyn i fred. Till slut sa vi till att vi tyckte att de tjatade på oss och bad om att få läsa menyn i lugn och ro.

Annat som hänt är att jag bokat en resa till Puerto Rico i november. Pappa fyller 80 och systeryster 50 och det ska firas med en gemensam resa. När mamma fyllde 70 firades det också med en resa men då kunde inte jag komma med. Jag var i valet och kvalet nu med eftersom hemkomsten faktiskt sker två dagar innan pappa fyller år. Nu blev det i alla fall så att jag bokade och lyckades få samma hotell som min syster. Efter att idag ha surfat runt på olika resesidor upptäckte jag att det verkar finnas två hotell med samma namn eller om det är två anläggningar som går under gemensamt namn. Det ska bli spännande att se vilken det är jag har bokat. Jag har i alla fall försäkrat mig om att jag ska få äta hotellfrukost i en veckas tid.

En liten näbbmus...

2010-07-21T21:27:00.003+02:00

...låg alldeles tyst och stilla på gångvägen från Östertälje till Gärtuna i morse. Undrar just hur den hade hamnat där. Det finns en stor äng bredvid. Jag hade nog valt att dö på den istället om jag var mus. Vanligt kaos infann sig på jobbet. Nu känner jag igen mig ordentligt. Vi kliar oss i huvudet och förstår inte hur vi ska avhjälpa felen som uppstår. Vi provar och provar enligt uteslutningsmetoden men går bet i alla fall. Nåväl, fortsättning följer.

Ris och kyckliggryta serverades till middag. Efter det gick Mikael och jag ut och trädgårdsarbetade. Han har inget sommarjobb och jag har erbjudit honom en slant om han utför trädgårdsarbete åt mig. Jag slipper få ont i ryggen, han behöver inte vara alldeles pank och så kommer han ut och rör på sig lite istället för att sitta inne vid datorn. En fair deal tycker jag. Idag klipptes gräset på berget med kantklipparen. Det var så långt så jag kunde inte ta hjälp av gräsklipparen. En lie hade passat bättre. Nu när gräset är slaget kan det nog funka med gräsklipparen. Jag räfsade under tiden som han klippte. Mot slutet fick han även räfsa själv och under tiden gick jag in och gjorde lemon curd. Gott! Jag såg Per Morberg göra det i söndags på TV och har sedan dess varit sugen på det. Så det kan gå! Den står på avsvalning nu. Sedan var det väl bara slut kvar på den här kvällen. Godnatt och sov gott allesammans!

I eftermiddags när...

2010-07-20T20:38:00.003+02:00

...jag åkte hem från jobbet kände jag av att jag bara har haft ca 5 timmars sömn i kroppen de två senaste nätterna. Men det är ju så förjordat svårt att gå och lägga sig i tid dessa ljusa, varma och underbara sommarkvällar. "När jag blir stor" ska jag ha ett uterum inrett med en säng och ett stort insektsnät runt så jag kan sova utomhus. En insynsskyddad och takad altan vore bra. Det finns en hel del jag vill ha. Utomhuskök och ett stort växthus med relaxavdelning. Det är bara en liten detalj som saknas... Pengar!!!

När jag kom hem så gick jag raka vägen ut i trädgården och la mig i trädgårdsstolen med fötterna upp på stolen mitt emot och slumrade en stund. Det var så skönt. Sedan var jag redo att ställa mig vid spisen. Idag blev det paj med körsbärstomater (de sålde för 5 kr asken på ICA igår), mozzarella, färsk basilika och lite skinka som blev över från häromdagen och så ost och äggstanning över. Till det blev det en hederlig sallad. Efter middagen har jag inte gjort någonting men jag tänker så här att om jag börjar att göra mig i ordning för natten redan vid nio-halv-tio så kanske kanske att jag skulle kunna få någon extra timmes sömn? Jag provar.

En stor banan...

2010-07-19T22:18:00.002+02:00

...minskar till ungefär hälften om den får ligga i fred i rumstemperatur under dryga tre veckor. Det vet jag för jag hade glömt min banan i min fruktlåda på jobbet. Den erfarenheten gjorde jag i morse. Semestern är slut och det var bara att pallra sig ur sängen. Tidigt var det, alldeles för tidigt men vad gör man inte för att få lite eftermiddag kvar när arbetsdagen är slut. Jag bytte passerkort i god tid innan semestern, ja faktiskt flera dagar. Det brukar aldrig vara någon hit att byta uppdragsperiod och därmed passerkort mitt i semestern och därför ville jag vara på den säkra sidan och fixade nytt kort innan semestern påbörjades. Å kortet fungerade, dvs det gjorde det innan ledigheten. Idag kom jag innanför grindarna men inte längre. De som bestämmer hade glömt att ansöka om förlängt tillstånd. Är jag förvånad? Inte ett dugg!

Nå, hem kom jag utan att vara alltför uttröttad. Hemma blev det pannkakor till middag. Efter det var det dags att sätta igång diskmaskinen. Det är ett pyssel sedan några dagar tillbaka. Plötsligen hade jag ingen ström i kontakten som ska försörja diskmaskinen. Jag trodde själva maskinen var trasig. Efter lite forskande kom min kära fästman fram till att maskinen var hel och kontakten var utan ström. För att få igång diskmaskinen måste jag nu koppla stickkontakten till en skarvsladd (den jag använder till datorn) som sedan kopplas ihop med ett vägguttag. Nu ikväll meddelade äldste sonen att hans taklampa inte fungerade. Där har jag bytt lampor alldeles nyss. Å alla lampor går väl inte sönder på en gång. Sedan en tid tillbaka har jag inte heller haft lyse i varesig garaget eller tvättstugan. Så fort vi provar så skjuter säkringen. Vad är det som händer? Kanske dags att ringa elektrikern nu eller varför inte testa husassistans som jag precis har förnyat avtal med?

Hallen är klar...

2010-07-18T21:48:00.002+02:00

...så när som på lite uppdateringar när det gäller de inredningstekniska detaljerna. Nu är det utrensat och det som är kvar är sorterat. Ordning och reda, pengar på freda'! Jo, så måste det bli. Lönen kommer på fredag och det är nog tur eftersom semestern dränerar kontot trots att man inte märker det. Tursamt nog gjorde jag min obligatoriska shopping i systers garderob för ca en månad sedan och om jag minns rätt (jag har inte packat upp väskan än) så ska jag inte behöva handla kläder för egen del alls på hela vintern. Nåja, det kanske blir något att komplettera med. Packa upp och hänga in ska jag göra när jag gjort samma storstädning i garderoben i mitt rum som jag gjort i hallen.

Annars har dagen varit lugn och sansad. Det blev fläskfilé med ett täcke av mosarella, basilika, paprika, vitlök och valnötter med klyftpotatis bakad med massor av salt och olivolja i ugnen. Det var sagolikt gott. Pojkarna undrade varför vi åt så festlig mat. Var det bara för att storasyster Erika är hemma? undrade de. Jag påninde dem då om att vi i nämnd ordning hade ätit tacos, ugnsbakad lax och korvstroganoff med currypasta. De tyckte det var vanlig mat. Det är det kanske, när jag tänker efter, i alla fall i vårat hus.

Jag bryter tystnaden!

2010-07-17T21:39:00.002+02:00

Bloggen har legat i dvala. Alltför lite inspiration och en ovilja att skriva överhuvudtaget har regerat mig. Jag tar nu ett krafttag och tänker återupptäcka glädjen i att skriva, att dela med mig av mina upplevelser.

Mitt i sommaren, på min näst sista semesterdag, har det regnat periodvis. Jag önskade mig en het sommarsemester och det fick jag. En enda dag och en enda natt har det regnat. Semestern har helt enkelt varit gudomlig. Jag vänder blicken mot högre makter och tackar ödmjukast. Jag har haft tre ynka veckor fritt från jobbet och har lyckats pricka sommarens kanske bästa väder. Eftersom vi inte heller har hittat på så förskräckligt mycket utan mest varit hemma, här och i Smedjebacken, så har tiden inte heller rusat utan gått i maklig takt. När jag var liten var sommarlovet alltid långt. Mina föräldrar har jobbat som lärare och därmed haft sommarlov de med. Det hade lärarna på den tiden. Det var alltså min syster och mig förunnat att få ha både mamma och pappa på hemmaplan alla tio veckorna. Å vi hann med att både vara borta och hemma. Nästa sommarsemester blir vi förmodligen borta länge så det kändes helt ok att ta det lugnt.

Den här näst sista och regniga dagen har jag ägnat mig åt inomhusarbete. På bokrean i vintras köpte jag boken "Rensa och röj" och det är precis vad jag har gjort idag. Fast inte hela dagen förstås. 2/3 av hallen är klar och jag har rensat ut 4 st papperspåsar med kläder och skor som ingen av oss mer kommer att använda. Det känns skönt! Fast det skär i hjärtat att behöva slänga knappt använda vinterkängor som blivit för små. Jag ska försöka ge bort dem till någon.

Nu blev det...

2010-03-01T19:23:00.003+01:00

...ett uppehåll igen i bloggandet. Det kanske är det som är skillnaden mellan den riktige författaren och hobbyskrivaren. Den som arbetar som författare skriver ändå fast inspirationen saknas.

Det prov jag tog på MVC för någon månad sedan fick jag svar på idag och jag är fullt frisk. Något annat trodde jag inte heller men man vet aldrig. När jag kom hem möttes jag inte bara av det beskedet utan även av att det såg ut som att en mindre lavin hade gått. Nästan ALL snö har rasat från taket idag. Det finns fortfarande sjok kvar så att vistas precis nedanför är direkt livsfarligt.

Vi bokreade i helgen. Några skönlitterära böcker har det inte blivit. Däremot hittade jag lite annat matnyttigt. En bok om ordnandets konsthantverk bla. Kan nog vara bra att ha i det här huset. Det står i början att boken är till för de som vill ha lite hjälp på travet att skapa sig sin egen ordning, INTE någon annans. Det är så lätt hänt att välmenta kommentarer blir till pekpinnar och sådana orkar jag inte med just nu, eller aldrig. Så jag tänkte att till någon nytta kan den boken säkert vara om inte annat så en hjälp till ena sonen som förefaller att ha ärvt förmågan att röra till det från mig.

Min visit på Gärtuna varade i åtta dagar. Det var kul att vara där och jag åker gärna dit igen om jag får. Fast nu är det tydligen tänkt att jag ska få utökat ansvar på jobbet i Snäckviken. Det blir också kul. Det är inte utan att jag känner att de i Snäckviken har förtroende för mig.

Jag ska till...

2010-02-03T21:32:00.002+01:00

...Gärtuna och arbeta imorgon och resten av veckan. Sedan får vi se. Jag åker pendel mellan de två fabrikerna med något års mellanrum. Det blir säkert kul att komma dit men jag känner mig helt ovan inför deras analyser och deras substanser. En av gruppcheferna på jobbet inne i Snäckviken slutar. Det kom lika plötsligt som min förflyttning. Storchefen var på besök idag. Han är ny sedan i måndags. Förändringarnas vindar fortsätter att blåsa på Företaget.

Dags att återuppta...

2010-02-02T20:57:00.002+01:00

...bloggandet igen. Jag tror jag kom av mig för att jag lyckades komma över en gitarr till väldigt köpvänligt pris och som äldsta sonen sedan fick i födelsedagspresent. Jag ville inte avslöja mig av misstag. Jag var så himla glad för gitarren att den fanns i mitt huvud nästan hela tiden. Mina barn läser det jag skriver ibland så då var det bättre att vara helt tyst. Mikael blev också glad för gitarren. Redan i somras frågade jag mina pojkar om vi skulle ta och köpa oss en familjegitarr och fick ett solklart JA från Mikael. Sedan dess har han frågat om vi aldrig ska köpa den. Han anade väl inte att jag hade tänkt ge honom en i födelsedagspresent.

Dagen idag började med sovmorgon till kl 6. Jag duschade och åt frukost i lugn och ro för att sedan gå till vårdcentralen, som jag hade fått en kallelse ifrån, till en riktad hälsoundersökning på MVC. Kul är det aldrig men jag är glad att dessa undersökningar finns som gör att jag har möjlighet att göra vad jag kan för att så långt det är möjligt förebygga att jag dör i förtid av cancer. Sedan åkte jag iväg till jobbet dit jag kom först kvart över nio. Vi har inte så mycket jobb inne för tillfället så jag fick vara en kollega behjälplig med en analys som hon inte hade gjort på ett år.

Efter jobbet var det Aloe Vera-öppethus. Jag beställde ny dryck och en kräm som ska vara bra mot muskelvärk till fästmannen. Jag tror på Aloe Verans medicinska effekter. Men som med allt som har medicinsk verkan tror jag även på att man ska vara försiktig och inte använda det för jämnan, utom just drycken som jag anser fungerar som vilket vitamintillskott som helst.

Jag ska försöka hålla i de extra krafter jag vann i morse i och med sovmorgonen och gå till sängs i tid ikväll. Så godnatt och sov gott!

Måndag igen och...

2010-01-18T21:31:00.002+01:00

...jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle gå på (MK)måndagsmötet inne i Stockholm eller inte. Jag skulle fika efter jobbet med en av mina kunder så jag lät tiden på det mötet avgöra om jag skulle åka. Tiden gick fort. Den gör det när man har kul. Det var kul att träffa min kund. Vi jobbade förut tillsammans men inte nuför tiden så det finns mycket att uppdatera när vi väl träffas. Det blev inget möte i Stockholm. Det skulle jag inte ha hunnit till.

Det ligger en...

2010-01-16T22:43:00.002+01:00

...svans ovanpå snön strax utanför min kökstrapp. Av ägaren till svansen syns inte ett spår. Det ser ut som om den tillhört en mindre ekorre. Ekorrar fanns inte så långt norrut som jag är uppväxt, när jag var liten. Första gången jag såg en levande ekorre var jag ganska stor. På något vis hade jag totalt feldimensionerat den i min fantasi. Jag trodde ekorrar var stora som grävlingar! Grävlingar hade jag inte heller sett så dessa trodde jag i gengäld var i igelkottstorlek. Förvåningen var stor när jag upptäckte att det var tvärtom. Hur som verkar en ekorre ha fått sätta livet till på min gård. Svansen ligger där ensam och övergiven. Vad ska jag göra med den?

Om det var...

2010-01-14T22:07:00.002+01:00

...klokt eller inte att gå till jobbet idag lär visa sig. Orkade gjorde jag i alla fall. Det var mest de andra jag tänkte på. De andra som tvingats stå ut med mina hostanfall och allmänt snorande näsa. Visst, jag snyter mig men det kommer ju mer. Jag var en sväng förbi optikern på vägen hem. Jag fick ett par provlinser innan jul som jag skulle utvärdera. Det var en sort jag inte provat förut. Hur som så upptäckte jag att jag såg väldigt illa på nära håll och undrade om jag hade blivit gammal över en natt. Det var besvärligt att se siffrorna i mobiltelefonen och likadant var det så fort jag skulle läsa något någorlunda finstilt. Dessutom så gick den ena linsen sönder för några dagar sedan. Det blev tummen ner för dem. Just nu när jag är förkyld ska jag inte ha linser alls så jag fick inte komma förrän på tisdag och prova ut en ny. Glasögon och kallt väder är inte kul när man kommer inomhus igen. Då ser man absolut ingenting.

Äntligen känns det...

2010-01-12T10:08:00.002+01:00

...bättre. Jag har snorat och hostat och nyst och snorat om vartannat. Därtill har en trötthet som kunnat knäcka den mest maniska människa legat som ett tungt ok över mina axlar. Jag tycker verkligen illa om att vara sjuk (vem gör inte det?). Att någonting annat än min vilja ska styra över vad jag orkar göra. Nu känns det som att det vänder.

Jag är förkyld...

2010-01-10T14:45:00.002+01:00

...så det stänker om det, bokstavligen. Idag var jag inbjuden till en föreläsning om aloe vera. Det hade varit kul och intressant att lära mig mer om den medicinska effekten som aloe vera har. Att sitta på föreläsning och snora och hosta är dock inte riktigt min grej så jag valde att stanna hemma istället och sätta fart på nya datorn. Jag har för första gången i mitt liv en alldeles ny dator som ingen annan haft innan mig. Det känns onekligen lite lyxigt. Bara att den fungerar som en dator ska känns lyx. Den gamla har varit tålamodsprövande länge.

Jag har ägnat eftermiddagen åt att sitta i soffan med filt runt mig och en kopp te i händerna. Det är inte många knop jag orkar ta mig för så det får vara en sådan dag idag.

Jullovet för grabbarna tar slut nu i veckan. Då kanske vi kan komma tillbaka till lite hederliga gamla vanor med mat- och sovtider. Jo, jag har ätit och sovit på vanliga tider men det har inte mina små barn. De har vänt på dygnet. Jag vet att mina inte är de enda som gjort och gör så när en längre ledighet pågår. Jag kan inte minnas att jag gjorde så när jag var liten. Jag fick helt enkelt inte. Inte mina kompisar heller. Varför "får" ungarna det idag då? Är vi föräldrar för lite bitchiga eller är vi helt enkelt en skara trötta föräldrar som inte orkar ta striden med våra barn. I mångt och mycket tror jag det är så. Vi har satt oss ner på huk och frågat våra barn vad de vill göra och hur de vill göra det. Hur ska de kunna veta när det är vi, deras ledare, som ska tala om det för dem. Dessvärre kan vi inte skruva tiden tillbaka och ställa de rätta kraven utan måste nu hitta nya lösningar. Gud hjälpe oss vilken björntjänst vi har gjort våra barn när vi bara ville väl en gång i tiden.

Första hudvårdsklassen för...

2010-01-08T19:59:00.002+01:00

...i år gick av stapeln igårkväll. Det var en mycket trevlig skara elever jag hade. Dessvärre blev det väldigt sent och jag var inte hemma förrän klockan var över elva. Sedan blev det marsch pannkaka i säng. Jag tog en timmes sovmorgon i morse men det hjälpte föga. Jag brukar känna att jag har haft sovmorgon men inte i morse. Dessutom vaknade jag med ont i halsen. Det var inget tillfälligt som gick över under morgonens första timmar. Fästmannen har diagnostiserat halsfluss men se det tror jag då rakt inte på. Jag har nämligen ingen feber.

Endast +17 grader...

2010-01-06T22:10:00.002+01:00

...var det när jag kom upp till köket i morse. Jag tyckte det kändes kallt vid frukosten och förbannade att jag inte hade en inomhustermometer. Då kläckte jag idén att testa min digitala stektermometer. Den funderar ju i komposten så den borde fungera på mitt köksbord, tänkte jag. Det gjorde den. Det kanske hade varit bättre att inte veta. Nu visste jag ju så då bestämde jag snabbt att det var en perfekt dag för att baka bröd. Med ungen på i köket borde det kunna bli någon grad varmare. Det blev det. Hela två grader som mest. Dessvärre hade jag bestämt att den här dagen skulle bli en pappersdag. Jag behöver få ordning på mina siffror för företagets räkning. Jag förbannar mig själv för att jag inte varit mer ordentlig. Allt finns noterat men inte på ett och samma ställe. Med hänsyn till den låga temperaturen borde den här dagen istället ha ägnats åt frenetisk städning.

Jag fryser...

2010-01-05T20:17:00.002+01:00

Det är kallt. Nästan -20 grader C ute. Värmepumpen gör sitt bästa för att hålla temperaturen i huset. Elementen är varma men det är kallt ändå. Nej, jag tänker inte spetsa med elvärme men det känns tryggt att veta att jag har den att ta till om det blir för kallt.

Jag sov illa i natt och när jag vaknade av väckarklockan så låg jag och frös. Kände mig hängig och eländig. Det kan man göra om man sovit illa så jag övertalade mig om att gå till jobbet istället för att stanna hemma. Det var bra att jag gjorde det. Inte för att jag känner mig så mycket bättre men jag slapp en karensdag i alla fall. Jag har haft märkligt ont i kroppen hela dagen. Förutom benen och armarna har jag en otrolig trötthetskänsla på mitten av ryggen ungefär i njurtrakten. Det ska få bli en tidig kväll för mig. Jag ska värma vetepåsen och krypa mer under täcket och värma mig så kanske jag mår bättre imorgon.

Första arbetsdagen på...

2010-01-04T22:22:00.002+01:00

...året började lugnt. Jag har pysslat på med lite av varje å så plötsligt var dagen slut. Det gick nästan likadant här hemma. Jag har pysslat på med lite av varje men det jag verkligen skulle göra glömde jag dessvärre bort. I morgonbitti befarar jag att det inte finns något bröd i huset efter de sedvanliga nattmackorna som sönerna äter nu när de är jullov för dem. Det finns annan frukost att tillgå så jag kommer inte att vara utan. Jag hade bestämt mig redan igår för att baka bröd när jag kom hem. Jag lagade mat vilket blev en riktig lyxmåltid med stekt rostbiff, kyftpotatis med massor av salt, vitlök och rapsolja på och så bearnaisesås till. När jag hade stökat undan gick jag ner och hängde tvätten som jag också lyckades få in i tvättmaskinen innan jag började med middagen. Det skulle jag inte ha gjort eftersom jag tappade minnet någon gång på vägen ner i källaren. Nu får jag stå mitt kast och äta fil till frukost i morgon istället.

I Östertälje vid Glasberga har någon konstnärlig talang gett uttryck till en minst sagt uppseendeväckande snöskulptur i form av en jättelik rättuppstående fallossymbol för att uttrycka mig diplomatiskt. Jag såg en bild i Länstidningen på den idag. Ja, vad ska man säga? Den var så grotesk att jag inte kunde annat än dra på munnen.

Det är dags...

2010-01-03T19:32:00.002+01:00

...för den årliga tillbakablicken. I början av förra året hade jag en önskan om att det skulle gå att hålla i pengarna på ett lite mer sparsamt sätt än vad som hade gått under föregående år. Å faktiskt så slutade året på plus. Visst hade jag utgifter jag inte riktigt hade räknat med men på något vis upplevde jag ändå att pengarna stannade kvar i plånboken och på kontot lite längre än de brukade. När fästmannen läser det här kan det hända att han får svårt att hålla sig för skratt för han påstår alltid att jag inte har några pengar i plånboken. Det är en riktig iaktagelse för det har jag sällan, när han är med :-) Reda pengar har jag sällan med mig men väl mitt visa-kort. Ok, pengarna stannade längre på kontot än bara in vid lön och sedan ut vid betalning av räkningar. Det var en trevlig upplevelse. För det mesta har året varit bra. Lite klumpar i magen har året bjudit på trots allt trevligt som hänt, vilket är trist och jag hoppas jag slipper den typen av uppträde som föranledde missbelåtenheten det här året. Jag vill ha det lugnt och skönt.

Fästmannen och jag åkte på en helt underbar semester till Tjeckien med Miss Charleston. Där gjorde jag nya upptäckter om 2CV-folkets attityd och inställningar till det mesta här i livet nämligen att ingenting är omöjligt, hinder är till för att övervinnas och att problem har den latinska betydelsen pro=före blem=lösning, bokstavligen.

Å jag fick vara frisk! Jag är djupt tacksam att jag slapp både vinterkräksjuka, svininfluensa och vanlig influensa. Den här julen har jag både umgåtts med min familj och ätit julmat. Det var så himla gott! Fästmannen och jag åkte hem några dagar tidigare än pojkarna och därmed fick även vi några dagar för oss själva. Det var välbehövligt. Vilan över jul var synnerligen välbehövlig. Nu kan livet få återvända till de vanliga rutinerna. Jag har inte ens ångest över att gå till jobbet i morgon. Det ska bli kul tycker jag.

Vad har hänt idag då? Jag har pysslat på med lite av varje. Efter att jag hade vinkat av fästmannen så kokade jag sylt och sedan var jag till ICA. Jag har tvättat lite. Till middag blev det inte mer än våfflor. Äldsta sonen skulle iväg så han fick äta spagetti och köttfärssås från igår. Det åt jag också till lunch. Den yngsta sonen åt en väldigt sen frukost så det fick bli våfflor. När jag var nästan klar med middagsbestyren råkade jag vända upp och ner på gräddskålen just när jag skulle ställa in den i kylskåpet. Då sände jag en tanke till Simon i katthimlen. Tänk så glad han hade blivit om han hade fått hjälpa mig att städa!

Det har rasat...

2010-01-02T22:56:00.002+01:00

...snö från mitt tak ner på garageuppfarten under den tid vi varit borta. Sedan har det töat och sjunkit samman och frusit på igen. Resultatet är en halvmeter isvall som jag har hackat mig igenom idag. Jag och fästmannen hjälptes åt och tillslut hade vi en gång på några decimeter i alla fall. Travet gick inget vidare. Bättre gick det på lotto. Hela fem rätt och 101 kr i utdelning. De sägs att delad glädje är dubbel glädje. Hm, jag vet inte det jag när vinsten ska delas med 40 andra i lottobolaget på jobbet.

Å så fanns han inte mer...

2010-01-01T23:19:00.003+01:00

Vi har firat julen hos mamma och pappa i Norrbotten i vanlig ordning. Torsdag en vecka innan jul kom snön i väldiga mängder. Då vägarde min stackars katt Simon att gå ut. Under helgen som gick blev han allt tröttare och tröttare. Jag lockade med strömming. Den behandlade han som ett nyfångat byte och drog iväg med över köksgolvet och åt någon helt annanstans än vid matplatsen. Det luktade illa i köket av det som råkade bli kvar på golvet och som jag missade att torka upp. På måndag gick jag hem tidigare från jobbet. Jag skulle göra massor innan det var dags att åka på julfirande. Simon såg sämre ut. Jag bedömde det ändå som att så länge han åt, kissade och bajsade normalt var det lugnt. Han skulle ju ha tillsyn 2 gånger om dagen medan jag var borta.

Vi åkte på tisdagkvällen innan julafton. Jag hade kontakt med kattvakten flera gånger. Det verkade gå bra. På lördagkväll blev Simon sämre. Han orkade inte äta. Det fanns ingenting att göra. På måndag tog de då hemkomna döttrarna och deras kompisar Jenny och Linn honom med till veterinären. Där fick han sista hjälpen att få avsluta sitt liv. De svepte en pläd med hjärtan på runt om honom innan de gick. Ett nästan 19 år långt kattliv hade tagit slut.

Det är 1:a...

2009-11-29T21:06:00.002+01:00

...advent igen. Jag tyckte det var nyss jag packade undan ljusstakarna och advetsstjärnorna. Förra året lovade jag mig själv att jag verkligen skulle försöka att ha allt julstök klart till första advent. Alla julklappar skulle vara inhandlade, huset städat och jag skulle bara få njuta av vår mest stessbenägna högtid. För några år sedan stod det att läsa i Buffétidningen att herr Chefsredaktör tyckte att vi skulle försöka njuta av julhysterin istället för att motarbeta den. I år står det att läsa i Sköna Hem att "Fira i förskott- och förläng julen". Det är ett gott råd om något tycker jag. Julen får gärna vara hela månaden lång för min del, om jag bara känner att jag är i fas med den. Just nu är jag inte riktigt det och då överraskar den som vanligt. Nåväl, biljetterna upp till mamma och pappa är fixade för inte alltför blodig summa och jag har i alla fall köpt tre julklappar. Det får väl duga så så länge.

Mina nya grannar, del 1

2009-11-02T19:39:00.002+01:00

Jag har sett en skymt av dem, mina nya grannar. De är i huset och har tänt varenda lampa. Jag har bara sett en av dem än så länge men med det får jag väl vara nöjd ikväll. Kvällen blev inte så tidig som jag hade önskat igår så jag gör ett nytt försök ikväll. Mikael, äldsta sonen är sjuk. Om det inte är infuelsa så är det en rejäl förkylning. Jag hade inga febernedsättande mediciner hemma och klockan var för mycket för att jag skulle hinna till apoteket så då ringde jag vännen i nöden, Tarja. Är hon bara hemma och har hon bara möjlighet att hjälpa till så gör hon det. Vi kan ringa varandra vilken tid på dygnet som helst. Det är skönt att ha sådana vänner. Tarja hade förstås Ibumutin hemma så min stackars son ska få sova inatt. Det är bara att hoppas att jag själv håller mig på benen.

Bästaste grannarna, del slut

2009-11-01T19:49:00.002+01:00

Igår packade mina grannar det sista och flyttade till sitt nya hus. Jag kommer att sakna dem. Även om jag inte haft så mycket att göra med dem så har de varit snälla och hjälpsamma. Skottat uppfarten åt mig på vintrarna, ställt in soptunnan när det dröjt länge innan jag ställt in den, tagit hand om Simon i somras mm mm. De har varit allmänt trevliga. Mina nya grannar är säkert också trevliga. Det är jag övertygad om.

Det har varit en skön helg. Vi for runt och uträttade lite ärenden igår och idag har vi planterat tulpanlökar, 150 st. Efter att fästmannen hade åkt krattade jag rabatterna och en del av gräsmattan. undrar vad det kostar att ha en trädgårdsarbetare på kvartstid? Min rygg klarar inte av mer än måttligt trädgårdsarbete. Det skulle inte förvåna mig om min högra ischias gör sig påmind imorgon.

Ikväll är jag trött. Det ska bli en tidig kväll.

"I begynnelsen var...

2009-09-29T22:23:00.002+02:00

...det enda som fanns det som är, ingenting annat exicterade. Men allt som finns kunde inte känna sig självt - för allt som finns var allt som fanns, och det existerade inget annat. Och därför existerade allt som finns inte. För i frånvaron av något annat existerar inte allt som finns."

Ja man kan slå knut på tankarna för mindre. Citatet är hämtat från boken "Samtal med Gud" av Neale Donald Walsch. Det är den bok jag läser just nu. Den är full av sådana där tankekullerbyttor. Jag får läsa noggrant och till och med högt ibland för att hänga med. Jag har läst den förut och jag gillade den. Boken tål att läsas igen. Just nu passar den mig utmärkt. Jag läser några sidor, det är ungefär vad man kan läsa åt gången, sedan har jag lite att fundera på en stund, till nästa dag ungefär.

När fästmannen och...

2009-09-20T17:37:00.004+02:00

...jag kom hem från Tjeckien hittade vi huset inlindat i byggställningar. Jag hade beställt en takrenovering tidigare och nu var det dags. Det var knappt det gick att ta sig in. Fram tills nu har byggställningarna funnits kvar trots att taket är klart sedan två veckor tillbaka. Gräset har växt flera decimeter under tiden som ställningarna har stått i vägen för gräsklipparen men idag har jag klippt det. Äntligen ser mitt hus ut som ett hus igen och inte en byggarbetsplats.

Det blir inte...

2009-09-19T21:48:00.006+02:00

...mycket skrivet i dessa dagar. Det är alltför mycket att göra. Därtill är jag för dålig på att planera och prioritera tiden. Då finns ingen tid kvar till bloggen. Har jag dessutom ingenting att berätta så tycker jag det är meningslöst att fylla den med intetsängande fraser. Jag har dock nu beslutat mig för att låta er följa med i en händelse som utspelar sig som följetong. Historien utspelar sig i nutid i Sverige och jag har namngett den till...

"Pappan och Pojken, kapitel 1
Det var en gång en Pappa och en Pojke. Pojken var mitt i tonåren och pappan hade några år kvar till 50. Allt var frid och fröjd. Eller var det verkligen det? Pojken började en dag att reagera på Pappans sätt att tilltala honom och sättet att tala om honom inför andra vuxna. Pojken påtalade sitt ogillande med en tonårings onyanserade ordval. Pappan blev arg och Pojken blev ändå argare. Till slut fann pojken ingen annan råd än gå hemmifrån. Han tog sin tillflyckt till Mamman som för tillfället befann sig på annan ort och skulle så förbli i nästan en vecka till. Pappan ringde i ren ilska till Mamman och talade om att Pojken hädanefter skulle få bo på heltid hos henne samt att hon fick lov att komma hem genast. Detta var inte genomförbart. I vild förtvivlan larmade Mamman pojkens Mormor som hon visste hade en bra kontakt med pojken. Mormor skulle nog kunna prata med honom och höra efter vad som hade hänt. Mormor i sin tur larmade Pojkens Storasyster som råkade befinna sig i närheten. Storasystern åkte genast hem till Mamman där pojken befann sig där hon även försökte medla mellan Pappan och Pojken dock utan resultat.

Två dagar därefter ringde Mamman upp pappan för att höra om han tagit sitt förnuft till fånga. Det hade han inte utan meddelade att han hade kört hem Pojkens saker till Mammans hus. Mamman meddelade att Pappan hade de resterande dagarna till hon kom hem på sig att reda ut konflikten. Om den inte var löst när hon kom hem skulle hon "slå på stora trumman" (läs ringa socialtjänsten). Mamman passade även på att påminna om en tidigare konflikt där en Mindre Storasyster till Pojken råkat ut för ungefär samma sak där även hon åkte ut från Pappans hem och att mamman inte tänkte acceptera att det hände igen.

Mamman försökte hålla kontakten med de hemmavarande så gott det gick under de dagar som var kvar på resan. När hon kom hem möttes hon i hallen av de saker Pappan hade lämnat av. Hon undrade hur han hade tagit sig in? Pojkens Lillebrors nycklar? På kvällen kom så även Pojken hem och blev överlycklig över att Mamman äntligen var hemma. Pojken berättade sin historia om vad som hade hänt och Mamman blev arg och ledsen över att Pappan kunde bete sig så.

Tiden gick och till slut när ingenting hände som kunde föra konflikten närmare en lösning ringde Mamman Familjecentrum där hon fick prata med Kuratorn som ordnade en tid så de skulle kunna träffas alla tre. Mamman ringde pappan och meddelade tiden och fick ett fräsande svar tillbaka att han inte tänkte gå dit om det inte var en kvällstid. Mamman ringde upp Kuratorn igen där ingen svarade. Där står familjen nu. Fortsättning följer."

Jag har jobbat lite med Mary Kay idag. Jag borde ha gjort mer med tanke på de mål jag har för den karriären. Det gäller att se om sitt hus. Min uppdragsgivare har precis meddelat att personalstyrkan ska minska med 240 st. Nya frivillighetspaket ska delas ut bland icke-chefer. Jag som är inhyrd omfattas inte av de paketen fast jag skulle inte tacka nej om jag fick ett. Därtill har Proffice lagt nya varsel. 10 st till ska bort med placeringsort Södertälje. Förra gången klarade jag mig. Gör jag det den här gången med?

Hur som helst så har jag sett ett hus jag gärna skulle vilja ha. Just det här huset hinner nog bli sålt innan jag får råd att köpa det men det finns väl andra om inte likadana så i alla fall i samma stil.

Ljuvligt är att...

2009-08-09T13:42:00.003+02:00

...få komma hem till den egna sängen istället för luftmadrass och sovsäck, den egna duschen stället för modulduschen som för det mesta bara erbjöd kallvatten, den egna toaletten istället för bajamajor eller en vattentoalett med ständig kö, laga mat på den egna spisen istället för gasolkök... Jag har varit på semester. Det har varit underbart kul, trevligt och intressant för att inte tala om fantastiskt. Trots allt kul jag upplever när jag är borta känns det väldigt skönt att vara hemma igen. "Borta bäst men hemma bra" berättade Ulla om att hennes Hillevi hade sagt någon gång och jag är benägen att hålla med. Det är jättekul att åka bort och uppleva nya saker, jag trivs verkligen med det. Däremellan vill jag dock komma hem och landa i trygga verkligheten där allting är som vanligt. Mitt hem är min borg! Är jag kräfta eller är jag kräfta?

Hur som helst, den 22 juli åkte fästmannen och jag iväg med Miss Charleston till Nynäshamn för vidaretransport till Polen. Vi anlände Gdansk dagen därpå och fortsatte mot vårt mål Most i Tjeckien där världsmötet för 2CV-bilar skulle äga rum. Första natten var vi agroturister vilket betyder att man hyr rum av en bonde. Vår bonde var spannmålsbonde. Jag fick se storkar för första gången i mitt liv i verkligheten. Jag som var beredd på camping redan första natten blev glatt överraskad när vi till och med hade eget badrum.

Det tar sin tid att åka med en gammal bil som bara har 28 hk. Å andra sidan hinner man titta på mycket under tiden. Två dagar senare efter ytterligare en hotellnatt kom vi fram till Jelenia Gora där fästmannen har kusiner och en faster. Vi blev varmt mottagna och bjöds på sightseeing dagen efter.

Efter vårt stopp på resan fortsatte vi mot målet Most och kom fram framemot eftermiddagen. Där var redan mängder med bilar. Våra vänner som hade åkt i förväg hade reserverat en plats bredvid dem åt oss att ställa tältet på. Där bodde vi i 6 nätter. Där fanns ALLT i 2CV-väg!!! Ca 3200 bilar från 36 länder. Jag har sett allt från otroligt välvårdade och blänkande bilar till bilar med betydligt mer patinerad lack, olika modeller mer eller mindre fantasifullt utformade. Den absolut mest finurliga var nog den som finnen hade gjort en bastu av! Förutom att beundra och glädjas över dessa bilägaren kärlek till sina bilar så har väl fästmannens och mina intressen skiljts sig åt en del. Han har liksom så många andra även intresserat sig för vad som finns under huven. Det har jag struntat blankt i. Däremot har jag roat mig med att studera det psykologiska fenomenet av hur en öppen motorhuv kan vara en sådan magnet. Såg man en skock karlar stå och trängas så kunde man vara säker på att det fanns en öppen motorhuvbakom trängseln. Definitivt var det så att botemedlet mot ensamhet på detta läger stavades "öppen motorhuv". Jag lekte med tanken om hur lång tid det skulle ta, om jag och mina två kvinnliga medresenärer skulle ställa oss och klia oss i huvudet vid en öppen motorhuv, innan vi skulle bli nersprungna av välvilliga karlar...? Jag testade aldrig.

Organisationen på mötet var utomordentligt väl. Å jag förstår att det inte fanns varmvatten i duscharna. Om alla kranar spolar samtidigt så räcker det helt enkelt inte på en provisoriskt uppbyggd lägerplats. Det fanns gott om bajamajor men även vanliga vattentoaletter. Allt hölls i god ordning. Det var snyggt och städat jämt. Det luktade inte ens illa på bajamajorna.

Efter 6 dagars campande var det dags att riva läger. Det hade varit roliga dagar men jag längtade efter en riktig säng och en dusch med varmvatten. Vi beslöt att åka upp över Tyskland och hamnade första kvällen på en riktig "öststatscamping". Redan klockan 19 hade de stängt för kvällen. Vi fick fortfarande campa men vi kunde inte köpa duschnycklar. Som tur var fanns en badsjö i anslutning till campingen som vi kunde svalka oss i. Dagen efter åkte vi tillbaka till Polen och hamnade ändå uppe vid östersjökusten. Sedan blev det två dagar i Gdansk innan vi åkte till Sverige igen. Om två år går världsmötet av stapeln i Frankrike. Vi längtar redan! Borta bäst men hemma bra, var det visst någon som sa.

Börjar man bli...

2009-07-20T22:44:00.002+02:00

...gammal när man minns saker som hände för 40 år sedan? När austronauterna landade på månen var jag 6 år gammal. Jag skulle börja förskolan till hösten och tyckte jag var väldigt stor. När jag såg de där gubbarna vandra omkring på månen på TV:n tänkte jag att det nog skulle gå och se dem i verkligheten. Jag tog pappas kikare och satte mig vid fönstret i mitt rum. Där kunde jag se månen klart och tydligt. Jag riktade kikaren mot den. Jag satt väl där en stund och försökte se om jag skulle se något. Mamma kom in och undrade vad jag gjorde. När hon hörde att jag ville försöka se farbröderna som var på månen förklarade hon att de var för långt bort för att jag skulle kunna se dem ens med kikare, att det tagit dem flera dygn att ta sig dit. Jag blev otroligt besviken.

Inte kunde jag...

2009-07-07T20:39:00.002+02:00

...väl i min vildaste fantasi tro att jag i juli månad skulle behöva bortse från att de är mitt i sommaren och klä mig efter vad termometern visar istället. Det regnade när jag gick till jobbet. När jag gick hem var det uppehåll och jag glömde paraplyet i omklädningsrummet. Termometern visar inte mer än +14 grader. Jag fryser. Jag längtar efter ett bastubad så jag blir varm. Innan jag tar det måste jag gå till Tarja och se till hennes katter. Hon har åkt till Gotland ikväll. Lika bra att få det gjort för efter bastun vill jag krypa ner i min säng och sova.

Jag har en...

2009-07-05T12:40:00.002+02:00

...hel del utmaningar att ta tag i. Bäst att börja beta av dem. Från Hanna kommer:

Beskriver mig med tre bra egenskaper:
God lyssnare, självdiciplinerad, diplomatisk.

Beskriver mig med tre mindre bra egenskaper:
Lite för långsam, tjurskallig, långsint.

Jag älskar att:
Laga och äta god mat, gärna något jag aldrig provat förr.

Jag hatar att:
kastas in i situationer andra ställt till och som jag förväntas reda ut.

En egenskap jag möjligen inte nämnt på min blogg:
Jag är en drömmare.

En egenskap jag undvikit att blogga om:
Det finns massor jag väljer att inte blogga om.

Jag skrattar åt:
Jag stjäl Hannas här: Barns spontana kommentarer.

Jag gråter:
Av trötthet, ilska och när Askungen får prinsen.

En situation jag inte gillar och kanske undviker därför:
Konflikter.

En situation jag älskar och gärna försätter mig i:
Dricka kaffe på berget i min trädgård.

Detta är jag stolt över:
Mina barn.

Detta kan jag skämmas för:
Att det nästan jämt är så ostädat hemma.

Detta gör mig glad:
Mina barn. När de lyckas övervinna sig själva. Göra andra glada. När jag får komplimanger och beröm för något jag inte förväntat mig att få beröm för.

Detta gör mig lugn:
En någorlunda förutsägbar närmaste framtid, pengar så jag klarar mig, bastubad.

...nervös:
Stress, spela piano så andra hör, tidsbrist och jag märker att jag kanske inte kommer att hinna.

.…arg:
Orättvist bemötande.

.…ledsen:
När jag märker att folk, sk vänner, vänt mig ryggen.

....förtvivlad:
När jag råkat göra någon annan ledsen.

.…tacksam:
En god gärning från en medmänniska. När katastrofer sker i världen är jag tacksam att jag får finnas och ha det bra där jag befinner mig.

Detta ger mig en känsla av att vara odödlig:
Min kropp kommer en gång att dö precis som allt annat men de spår jag lämnar efter mig i andra människors hjärtan kan inte utplånas så länge de lever. Då är min förhoppning att de spår jag en gång lämnat fortplantat sig.

Detta gör jag om 5 år, hoppas jag:
Arbetar som Sales Director med Mary Kay.

Så här känner jag för hur mitt liv är just nu:
Ganska nöjd med tillvaron med hanterbara inslag av "kniven på strupen".

Mitt motto i livet är:
"Denna dagen, ett liv" eller "Carpe Diem".

Jag utmanar:
Alla som känner sig manade.

Pojkarna kom hem...

2009-07-02T19:33:00.005+02:00

...men den ena bara för en liten stund. Hans pappa hämtade honom genast för han skulle åka på husvagnssemester. Den yngsta pojken ville inte följa med. Han tyckte han hade varit på resa tillräckligt så han får bo hos mig under tiden. Inte mig emot. Jag har knappt sett någon av dem på en månad. Det blir så tyst och dött i huset när de inte är hemma. Ibland är det skönt med den typen av lugn och ro men för det mesta tycker jag att livet inte känns riktigt på riktigt när barnen inte är här. Att jag sedan har åsikter om deras pappas sätt att hantera det här med deras semester är en annan sak. Mina pojkar har ju varit uppe i Norrbotten hos mormor och morfar. Deras pappa var mycket noga med att tala om att de skulle höra av sig så snart de viste att de skulle hem för han ville åka med dem på husvagnssemester med den enda infon att de skulle upp till norrland och passera Umeå den 7 juli. Allt frid och fröjd. Flygresa hem beställdes alltså till i fredags. De skulle inte tillbaka till pappa förrän på måndag och ville väl vara hemma på helgen för att träffa kompisar (och kanske träffa mig?). Då visade det sig att pappa skulle åka till Norrland redan på lördagen och blev arg för att pojkarna inte stannade hos mormor och morfar för då hade han ju kunnat hämta dem där. Men människa, kunde du inte ha sagt det då??? Det var fler som surnade till och så kom det sig att Martin stannade hemma och Mikael åkte tillbaka till norrland dagen efter att han hade kommit därifrån. Så det kan bli men vad ska man förvänta sig när föräldrar inte kan prata med varandra.

Helt överraskande kom Erika hem från Skövde i tisdag. Hon ville fira sin mors födelsedag dagen därpå. När jag kom hem från jobbet igår möttes jag av ett nystädat hus och en fin bukett blommor på bordet. Erika gjorde en tårta som var jättegod och jag fick trisslotter som jag först vann 50 kr på och sedan 50 till. Sedan blev det ingen mer vinst. För övrigt firades dagen i stillhet.

Jag väntar på...

2009-06-26T20:24:00.003+02:00

...på mina pojkar. De är på väg hem från mormor och morfar. För första gången någonsin ska de ta sig hem själva från Arlanda. Ok, de är stora nu och jag vet att de klara av det. Men ändå. Jag som av somliga i min bekantskapskrets brukar få heta coola mamman just för att jag inte brukar oroa mig har lite pirr i magen just nu. De borde ha kommit med tåget som skulle komma in strax efter 20. Jag har varken hört tåg eller sett pojkar. På störningsinfon på SL:s hemsida står det att det är förseningar på Gnestalinjen. Tack och lov att Internet finns. Å jo, de har mobiltelefon med men den är avslagen.

När jag var liten fanns inga mobiltelefoner. När man åkte bort var man borta till man kom hem. Då fanns mycket nytt att både berätta och att lyssna till. Idag är alla tillgängliga dygnet runt, på gott och ont. Just nu tycker jag det är av ondo att jag inte kan nå dem via mobiltelefonen.

Min stegräknare spelade...

2009-06-24T21:04:00.002+02:00

...mig ett spratt i morse. Syftet med stegräknaren var att jag var nyfiken på hur mycket jag rör på mig per dag. Jag bestämde mig för att leva precis som vanligt dvs gå när jag brukar gå och åka buss när jag brukar åka buss. Att tex gå från Södertälje C till min arbetsplats när jag kan åka buss är alltså fusk om jag gör det i syfte att få fler steg registrerade. Vanligtvis blir jag irriterad när bussen inte väntar in tåget men det blev jag inte i morse. Jag traskade i väg. Varmt och skönt var det ute och jag gladde mig åt att jag fått en chans att öka på stegsnittet utan att fuska. När jag kom till jobbet var jag jättenyfiken på vad siffrorna skulle visa. Dröm om min förvåning när mätaren visade 157! Det är ju mindre än vad jag går här hemma på morgonen. Det fanns ingen annan orsak än att stegräknaren inte hade vaknat. Efter att ha kontrollerat att den inte var trasig hängde jag den på mig och gick och jobbade. I eftermiddags när jag slutade fick jag faktiskt lov att för statistikens skull kontrollera hur många steg det är mellan jobbet och hemma exklusive tågsträckan. Det blev 3260 st.

Min gräsmatta ser...

2009-06-23T21:47:00.003+02:00

...ut som sju sorger och åtta bedrövelser. Idag tog jag tillfället i akt och frågade arbetskamrat Annika hur jag ska göra för att få en lika fin gräsmatta som hon har. Å jo, jag fick veta. Men vilket företag! Förutom gödsel som ju är en självklarhet skulle jag mossbekämpa, ogräsbekämpa (det finns visst medel för båda två), vertikalskära och topdressa och Gud vet allt. Jag var tvungen att fråga vad vertikalskära var för något. Det hade jag aldrig någonsin hört förut. Det gjorde man med en maskin som var dyr att hyra. När jag kom hem tog jag ut gräsklipparen (Annika talade om att man ska klippa gräset två gånger i veckan). Det har regnat mycket på sista veckorna. Det har inte gått att klippa alls. Det märktes. Gräset var jättelångt och det var bitvis lite besvärligt att ta sig fram. Bättre blev det men tills dess att den är fin är vägen lång att vandra.

Jag tog tag i räkningarna. Den här månaden går ihop den med. Å så la jag en order på MK, äntligen. Det borde jag ha gjort för två veckor sedan. Nå, bättre sent än aldrig. Jag har påbörjat min utmaning till mig själv. Det är spännande att se vart jag hamnar.

I tron att...

2009-06-22T22:46:00.002+02:00

...jag sett till så att katten Simon har mat under dagarna, jag har ställt en skål mat utomhus på morgonen när jag gått till jobbet, så har jag nog sett till så en liten igelkott har sluppit vara hungrig. Ikväll när jag kom hem slank den in under trappan där jag ställt skålen. Å skålen var tom kan jag väl tillägga. Teoretiskt kan ju faktiskt maten ha hamnat i rätt mage men eftersom små kottar tycker om kattmat så kan den mycket väl ha hamnat där. Nåväl, jag har så gärna en liten kotte på tomten. Här finns mycket mums filibabba för en sådan. Om jag inte är helt felinformerad tycker igelkottar om sniglar och sådana har jag gott om.

Ikväll har det varit terminsavslut på MK. Det är alltid lika trevligt att träffa de andra och jag fick mig själv att anta en helt vansinnig utmaning alldeles för mig själv utan att säga det högt. Jag har fram till årsskiftet på mig och jag måste börja genast. Det ska bli spännande!

Min midsommarhelg började...

2009-06-21T21:19:00.002+02:00

...på torsdageftermiddag. Jag kom iväg aningens försent från jobbet för att hinna med rätt buss. Nåja, det går fler tänkte jag. Det gjorde det men det medförde också att jag inte hade någon marginal kvar. Jag satte mig på tåget till Stockholm en minut innan avgång och bad en tyst bön om att inget onödigt stop skulle försena vår ankomst. Med tio minuter kvar tills bussen skulle gå från Cityterminalen klev jag av tåget och sedan var det långa benet före. I förbifarten ryckte jag åt mig en flaska Yallayoghurt så jag skulle få nånting i magen. Sedan satte jag mig tillrätta på bussen och pustade. Jag hade klarat det. Nu var det bara att sitta still och vänta på att komma fram. Jag fick mycket valuta för pengarna den här gången. Trafiken var tät och vi blev nästan en timme försenade. Fästmannen mötte mig i Smedjebacken. Vi åkte direkt till det kalas vi var bjudna på. Hans barnbarns mor fyllde år. Vi beundrade lilla barnbarnet och gav present till födelsedagsbarnet. Hon blev väldigt glad över det presentkort på uppkörning som hon fick.

På midsommarafton gav jag och fästmannen oss iväg till Munkfors till våra holländska vänner. Det var så roligt att träffa dem igen. Jag fick en stor ost i förtidig födelsedagspresent. På kvällen åkte vi till Ransäter och såg på midsommarstångsresning och dans. Lagom till resningen kom regnet. Efter festligheterna passade vi på att besöka Tage Erlanders gård och samtidigt se hans grav.

Midsommardagen fick vi lov att bege oss hem igen. Vi landade vid fästmannen lagom till middag och sedan blev vi sittade framför TV:n. Å idag har jag åkt hem till mig. Jag har varit riktigt ordentligt lat med stegen i helgen igen. Jag ligger efter den sk riktkarlen nu. Skärpning!

På den sjunde...

2009-06-14T19:01:00.004+02:00

...dagen vilade Gud. Det gjorde även jag och kom inte upp i mer än drygt 5500 steg på hela dagen. Dagen som är idag verkar bli ännu sämre. Jag ligger ännu så länge snäppet före riktkarlen på min vandring till Prag. Det vete väl 17 om jag gör det efter dagens bottennotering. Varför har jag varit så lat idag då. Det regnar och jag känner inte för någon fysisk aktivitet alls.

Nåväl, veckan som var var enormt hektisk. Jag fick lite gjort inom MK. En lyckad kväll med arbetskamraterna slutade på några tusenlappar plus. Passar bra inför den stundande hyresbetalningen. Nu slipper jag bli fullständigt pank när den är betald. Skönt!

På torsdagkvällen var det skolavslutning. Kvällen innan ringde min yngste son och ville ha pengar till klippning. Vi träffades i Södertälje efter jobbet. På väg till frisören uttryckte han sin önskan om att få en skjorta till kvällens festlighet. Visst kunde han väl få en skjorta men jag föredrar att leta efter en sådan vid en annan tidpunkt än tre timmar före han ska ha den när han dessutom ska hinna klippa sig också. Vi hann både med klippningen, skjortköpet OCH komma i tid till avslutningen. Min äldsta son slutade nian och hade bestämt sig för att sjunga sin sång. Han fick igång hela publiken. Jag var mäkta stolt mor. Lärarkören framförde traditionsenligt en omskriven melodifestivallåt och detta året var det Carolina af Ugglas "Snälla, snälla" som med något modifierad text fick vara en sång till niorna. Den var bra.

Lördagen blev loppisarnas dag. Först hamnade vi på Rönneberga där en stor, prålig vas eller paraplyställ, jag fick inte riktigt klart för mig vad det var, försvann mitt framför näsan på oss. Vi åkte vidare in till Södertälje. Till ÖB hade vi tänkt oss för att se om det fanns tavelramar åt mig. Där var till min stora förvåning en gigantisk loppis numera. När jag tänkte efter hade jag nog hört att ÖB lagt ner men jag visste inte att där var en stor loppmarknad istället. Där gjorde både jag och Martin fynd. Han fick tag i tre faktaböcker för 50 kr och jag fick syn på ett gäng ljuslyktor i form av hönor. De var så fula så det blev söta. Prismärkningen var 10 och 15 kr per höna men jag fick alla fyra och tre äggkoppar för 30 kr. Vi styrde kosan mot centrum där Martin köpte skjortor och t-shirtar. På vinst och förlust gick jag in på InochFinn och där hade de till min stora förtjusning tavelramar 20 kr billigare än de jag blivit tipsad om. Så affärsmässigt blev det en lyckad dag. På kvällen fick vi fem rätt på V75. Det räckte tyvärr inte till att bättra på spelkassan. Idag har regnet gjort allt för att min initiativförmåga ska vara på lägsta nivå. Kanske måste man ha sådana här lågvattendagar för att det ska jämna ut sig med dagar som man får mycket gjort istället?

Min mobiltelefon ringde...

2009-06-08T20:57:00.002+02:00

...idag på jobbet. Det är nu inte alls ovanligt att den ger ifrån sig en signal eller två när jag är där men det här var ett speciellt samtal. Min båda döttrar var för en tid sedan i en av alla dessa fotostudios som specialicerat sig på att låta vanligt folk leka fotomodeller i några timmar. Nu ringde de till mig på rekommendation av min äldsta dotter. Jag blev minst sagt förvånad och kom mig inte för att tala om att jag är förlovad med en fotograf och jobbar själv med hudvård och make up. Det var jättesnällt av Erika att tänka på sin gamla mamma, tack gumman, men den här gången tror jag nog att jag hoppar över. De foton jag sett från den här studion är väl inte riktigt det stuk som jag brukar vara med på så visst det skulle säkert vara kul. Inte är det gratis heller. När jag har blivit rik kan jag göra en sådan där sak mest på kul.

Det blev test av stegräknaren idag. Det är som jag tror. Jag går en hel massa varje dag utan att jag egentligen anstränger mig. Jag har bestämt mig för att leva precis som vanligt. Jag ska åka buss när jag brukar åka buss och gå när jag brukar gå. Först då får jag en rättvis bild av om jag rör tillräckligt mycket på mig. Men jag tänker inte svära om pendeltåget kommer in sent och jag måste gå från stationen upp till jobbet. Nu känns det ju som att det kunde vara någon nytta med eländet.

Det är tomt och tyst i huset. Barnens pappa har skaffat Internet. Äntligen! Pojkarna har tagit med sig sina datorer på deras pappaveckor. Jag såg inte skymten av dem under hela helgen. Jag är så van vid att de kommer och går och är mest hos mig i alla fall fast de inte ska så det känns onekligen ovant. Å lite tråkigt. Huset känns så dött på något vis. Precis som om det skulle vara medvetslöst. Jag behöver den här vilan från ansvar för att orka vara både mamma och pappa sedan men det känns lite som ett låtsasliv när barnen inte är här. De senaste 6 åren har jag nästan alltid haft någon av dem i huset. Jag minns tiden före när de var hos pappa när de skulle och vise versa. Då tyckte jag också att det var det riktiga livet jag levde när barnen var hos mig och något slags låtsatliv när jag var ensam. Trots allt kan jag kanske leva tillsammans med dem när de är här om de nu håller sig hos pappa när de ska vara där. Den senaste tiden har varit varken hackad eller malen. Nu ska jag försöka njuta av min ensamhet med en stund vid pianot. Det händer aldrig att jag spelar när pojkarna är hemma.

En stegräknare pryder...

2009-06-07T19:18:00.002+02:00

...min byxlinning. Fästmannen har i vår roat sig, tillsammans med sina arbetskamrater, med att "gå till Prag" genom att med stegräknare räkna fram hur långt de kommit. Det är www.tappa.se som har varit samordnare. Han kom till Prag strax före utsatt tid. Nu är det upp till mig att se om jag kan slå honom med någon dag eller två. Å bara därför har jag varit ut en extra promenad ikväll. Näe, inte riktigt bara därför. Jag pratade med min syster häromdagen. Hon ska springa tjejmilen sista söndagen i augusti. Jag är sugen på att anmäla mig men bör väl se om ryggen håller för att springa överhuvudtaget. Därför började jag lite lätt med en lagom promenad på några km ner till Trollskogen. Det finns inget bättre namn på den skogen. Den skogen är trollsk. Träden knakade lite oroväckande men det var så mycket fågelsång i luften så det hördes knappt. Det är länge sedan jag var dit och det var trevligt att se att det var sig likt. Ett och annat träd till har fallit men annars såg det ut som det brukar. Idag har jag även varit till röstlokalen och fullgjort min demokratiska skyldighet att rösta i eu-valet. Ja, jag vet att det låter illa med demokratisk skyldigheter men det finns de i andra länder som är beredda att dö för att driva igenom demokratiska val. Då är det min förbannade skyldighet att rösta när jag bor i en demokrati. Å så har jag rensat ogräs och klippt gräsmattan. Stegräknaren kommer sluta på en bit över 10 000 steg idag med.

Jag har pratat...

2009-06-06T20:24:00.005+02:00

...med Marit Paulsen idag. Hon stod på Drottninggatan i Stockholm och delade ut köttbullar. Av en händelse så råkade jag ha kokboken "Alldeles vanlig mat" i väskan. Den plockade jag raskt fram tillsammans med en penna och bad henne signera medan jag talade om för henne att det var den bästa kokbok jag någonsin läst. Hon log när hon fick se boken och hon höll med om att den var bra. Naturligtvis visste jag om att Marit skulle vara där och hade tagit med boken för att jag verkligen vill tala om för henne hur bra jag tyckte att den var och be henne skriva lite i den om det var måttligt mycket folk runt omkring. Det visade sig gå alldeles utmärkt att få en liten pratstund.

Dagen till ära har jag och Martin varit inne i Stockholm för att se på firandet av vår nationaldag. Det var andra politiker på stan också som Göran Hägglund, Alf Svensson, Maud Olofsson och säkert fler därtill men som jag inte såg. EU-valet är ju imorgon. På stan fanns även en massa danska fotbollssupportrar. Hela trappan vid Sergels Torgsplattan var full av rödvitklädda människor. Var fanns alla svenska flaggor? Det är i alla fall nationaldag. Den dagen som blivit utnämnd till allmän helgdag borde väl i allsindar ha märkts mer? Näe, av nationaldagen syntes intet.

Martins och mitt huvudärende var just att träffa Marit och sedan hade vi inga planer alls så vi strosade omkring utan mål för en gång skull. Efter många kringelkrokar hamnade vi i Kungsträdgården där "Smaka på Stockholm" pågick. Där var så mycket folk att vi gjorde vårt bästa för att ta oss därifrån så fort som möjligt. I Gamla stan fick vi andlig spis. Vi råkade gå rakt på Tyska Kyrkan. Jag har aldrig varit in i den så jag vill gärna se hur den såg ut inuti. Den var rikt utsmyckad. Överallt där vi gick hördes olika språk. Det kändes som att svenskarna var i minoritet. En dag som denna borde de flesta svenskar vara ute och tjoa och vifta med svenska flaggor. Kanske fanns svenskarna någon annanstans och vi där turisterna var?

Dagens spel på V75 blev lite snöpligt men ändå helt godkänt. Åter igen har vi förlorat pengar på hästen Access Tooma. Om vi inte spelar på den hästen så vinner den och när vi spelat på den hittills har den gallopperat. Idag kom den 2:a. Nå, nära skjuter ingen hare. Det hade suttit fint med 1500 kr som 7 rätt hade gett oss. Nu fick vi nöja oss med att vi spelar gratis nästa vecka.

Igårmorse fick Simon...

2009-06-05T20:01:00.004+02:00

...frukosten nästan serverad. Mer bibliskt uttryck skulle man kunna säga att det regnade manna från himlen. Strax före klockan 6 när jag städade undan min frukost smällde det till i en av rutorna i mitt kök. Det lät som en fågel. Jag kikade ut genom stora fönstret men kunde inte se någon ligga nedanför. Jag tittade till katten Simon som jag visste legat och sovit utanför köksdörren. Han tittade sig yrvaket omkring. Jag såg tydligt att det var något som intresserade honom. Han tittade också nedanför köksfönstret. Han hittade inte heller något. Så började han leta i en papperspåse med trasigt glas som jag har stående på kökstrappan bara för att jag inte kommit iväg och slängt den. Nej, nej, nej, ropade jag till honom. Jag var rädd han skulle göra sig illa. Han hörde inte. Han hade fått syn på något. Då virvlade en liten fågel upp från madrassen han legat på. Den måste ha hamnat bakom glaspåsen när den landade efter krocken med rutan. Pippin hann undan. Den fick väl lagom lång tid på sig att nyktra till för att kunna flyga igen. Det finns nog en viss risk för att den flygturen blev en aning vinglig. Viket trauma för en liten fågel att först kollidera med ett fönster och svimma av och sedan när den vaknar upptäcka att den har hamnat i en kattsäng innehållande en katt som just har upptäckt att det vaknas frukost.

Igår höll jag hudvårdskurs för fyra mammor och deras döttrar. Det var kul men det blev förskräckligt sent. Tur som var hämtade Martin mig med bil annars hade jag kommit hem mitt i natten. Det blev tillräckligt sent i alla fall för den tidiga timme väckarklockan ringde. Idag har jag varit på utbildning inom Mary Kay. Det har varit fantastiskt roligt och lärorikt. Vilket företag jag har förmånen att arbeta med! Vilka fantastiska människor det finns! Efter utbildningen träffade jag Martin på stan. Vi gick och fikade och sedan åkte vi hem. Ikväll är jag helt enkelt jättetrött. Det ska bli skönt att sova.

Efter prick två...

2009-06-03T17:54:00.003+02:00

...månader har jag väckt upp bloggen. Jag lät den somna in för att jag inte fann något nöje i att skriva. Bloggen blev ett dåligt samvete. Jag tycker inte om att ha dåligt samvete. Då får man försöka åtgärda vilket jag gjorde.

Hur som helst är väl en resumé på sin plats. April var hektisk. Jag jobbade mycket med Mary Kay och det gav resultat. Det var fantastiskt roligt och jag kände verkligen hur mycket mer jag skulle kunna göra om jag inte hade min "hobbyverksamhet" (den vanliga heltidsanställningen) att tänka på. Till hösten har jag ingen aning om vad som händer på jobbfronten. Det kan vara bra att ha kommit en bit på Mary Kay då. Så kom maj som började förskräckligt tråkigt och som gav eko åt resten av månaden. En liten ljuspunkt var att jag rekryterade min första konsult inom Mary Kay. Jag har fått en alldeles fantastisk kollega som ger mig sååå mycket inspiration och energi. Jag firade både äldsta dotterns och fästmannens födelsedag. Det var det snabbaste födelsedagspresentköp jag någonsin gjort. Utan att veta vad fästmannen skulle få när jag gick från jobbet tog det mindre än fem minuter från att jag klev in i affären tills jag stod på gatan med boken betald och inslagen i presentpapper. Det kallar jag effektiv shopping. Då ska ni ändå veta att jag inte grabbade tag i vad som helst utan faktiskt läste på baksidan av i alla fall tre böcker innan jag bestämde mig.

Nu är det juni och sommaren borde vara här. Visserligen har det slutat regna nu och solen skiner men det är kallt i luften. Inte alls som det var i helgen när jag svettades om jag hade något tjockare på mig än linne och kort kjol.

Det var väl mitt liv i korthet. För att komma igång att blogga igen har jag gjort min blogg till startsida. Meningen är att jag ska blogga först och göra allt det andra man gör på en dator sedan. Jag fick idén från fästmannen. Han har satt en helt annan blogg som förstasida bara för att det går fortare att få tillgång till nätet om startsidan har lagom mycket att öppna. Å nej, jag tänker inte alls ta ifrån den unga damen privilegiet att bli det första fästmannen läser varje gång han går ut på Internet. Det nöjet får hon gärna ha. Jag tänkte bara att det var ett knep att komma ihåg att uppdatera innan klockan är alltför mycket på kvällen. Vi får se hur det går.

Just nu ligger...

2009-04-03T20:04:00.002+02:00

...den här bloggen i dvala. Den är inte död men det finns så mycket annat som upptar mitt liv just nu. Å så är min dator det segaste som finns. Jag sitter inte framför den mer än nödvändigt. Så småningom kommer nya uppdateringar. Håll ut tills dess.

Rik blir man...

2009-02-15T18:14:00.003+01:00

...inte heller på 7 rätt på V75 om det bara är favoriter som vinner. Däremot drygar man ut spelkassan så man kan spela gratis ett bra tag framöver. Nej, jag blev inte ens förmögen men jag slipper ju lägga ut av egna pengar i ytterligare någon månad framåt.

Jag har varit i Smedjebacken i helgen. Det var så otroligt skönt att få komma dit. Lugn och ro utan någon som helst ansvar för hem och barn. Jag har gjort upptäckten att jag nog måste åka hemmifrån om jag ska få vila från mitt föräldraansvar någon gång. Det är jättetrevligt att mina barn vill vara hos mig men ska jag nu vara både mamma och pappa samtidigt så måste man få vila ibland. Barnen kommer till mig oavsett det är "mina" veckor eller pappaveckor. Den senaste tiden har de kommit till mig även på helgerna fast det varit pappaveckor. Å deras pappa verkar inte bry sig alls. Jag skulle gråta, böna, be och med lock och pock se till så de var hos mig den tid som var meningen om de föredrog att vara någon annanstans när de ska vara hos mig. Sedan skulle jag låta dem vara hos sin pappa i lugn och ro när det var hans veckor.

Alla Hjärtans Dag-morgonen smugglade jag in en present under täcket. Det var ett blockljus med fin text på. Fästmannen slängde sig ner i sängen rakt på och hann hejda sig i sista stund innan han mosade det sönder och samman. Fast det hade nog varit hans rygg som farit mest illa om han hade dråsat rakt ner på paketet. Själv fick jag ett par fina läderstövlar förra helgen i två-års-present. Vi firade nämligen 2-årig förlovning i tisdags. Den dagen fick han bara ett kort av mig så jag fick allt lov att ha med något. Lägligt nog brann det sista av det förra ljuset jag köpte åt honom ner igårkväll så vi fick prova det nya ljuset. Tidigare på dagen hälsade vi på hos fästmannens äldsta son och hans mycket gravida sambo. Hon såg så plågad ut att jag tyckte riktigt synd om henne.

Nu är jag åter hemma. Bussbolaget har ändrat tidtabellen så jag kom hem lite tidigare än jag är van vid. Det har orsakat lite tidskaos i mitt huvud. Klockan känns som väldigt mycket mer fast hon bara är lite över sex på kvällen. Det blir nog en tidig kväll.

Med 6 rätt...

2009-02-07T19:39:00.002+01:00

...på V75 blir man inte ekonomiskt oberoende men man kan spela på travet gratis den närmaste månaden om man så önskar.

Det har varit tyst från mig den senaste månaden. Mycket att göra i kombination med en otvetydig trötthet har gjort att jag helt enkelt inte orkat. Förkylningen tog längre tid att bli fri ifrån än jag räknat med. Det är först nu som jag inte hostar var och varannan minut. Det största som hänt trots att jag försökt göra livet så innehållslöst som möjligt är att jag har skrivit på kontraktet för Mary Kay-lokalen. Tänk att jag skulle bli med lägenhet i centrala Södertälje. Ok, det är ingen lägenhet men teoretiskt så går det att övernatta.

I förra inlägget undrade jag över hur jag skulle göra med momsinbetalningen. Det är mycket tråkiga avgifter om man inte betalar in momsen i tid. Jag ringde till Skatteverkets nyföretagarsektion och fick till svar att det skulle jag göra i samband med min självdeklaration i maj 2010. Jag har alltså lite tid på mig.

Jobbet då. Jo, innan jul kommer ni kanske ihåg att tre av mina konsultkollegor fick gå i samband med att deras uppdrag på företaget tog slut. Nu är vi inne i februari och har två nya konsulter på jobbet samt en tredje på väg in. Jag fattar ingenting om hur företagsledningen tänker. Det gör ingen annan heller.

Säkerheten när det...

2009-01-07T19:40:00.002+01:00

...gäller att ta sig in och ut på min arbetsplats, i synnerhet in, förefaller vara högre än i Pentagon. Jag fick börja arbetsdagen med att sitta och sticka hos vakten. Mitt passerkort hade gått ut. Jag misstänkte att det kunde bli problem att ta sig innanför grindarna idag så jag hade förberett mig med lite sysselsättning. Ett nytt passerkort skulle vara beställt men i vakten fanns det inte. Inte kunde man släppa in mig med besökskort heller utan jag fick vänta till vakten fick tag i en av cheferna som kunde komma och hämta mig. Jag har bara jobbat på det där stället i snart fyra år så det gick ju inte att skicka mig vettlöst irrande ut på fabriksområdet. Det var väl i och för sig lika bra att jag fick sällskap för in genom porten i den byggnad jag jobbar i hade jag inte tagit mig i alla fall med mindre än att någon förbarmat sig och öppnat för mig.

När jag så var på plats visade det sig att mitt datorkonto hade passerat utgångsdatum och att min telefon slutligen gett upp livsandan. Det sistnämnda var lätt åtgärdat. Jag passade på att byta ut telefonen när jag ändå skulle hämta mitt nya passerkort som inte låg hos vakten utan hos passerkortsexpeditionenvisade det sig. Jag måste ha fått fel information i telefonen i måndags när jag för säkerhetsskull ringde jobbet för att höra att allt var i sin ordning. Att mitt datorkonto hade slutat fungera var värre. Det gick inte att åtgärda idag för vår sekreterare som är den enda som kommer åt att förlänga konton var fortfarande på julledighet och återkommer imorgon. Vi får hoppas att hon kan åtgärda problemet bums. Det är inte utan att jag funderar på hur välkommen jag egentligen är på det där stället.

MK-Malin ringde i alla fall och gav mig riktigt bra utmaningar för att starta upp verksamheten igen efter julledigt och sjukdomstillstånd. Jag blev så peppad! Det är en sak jag måste ta tag i först innan jag sparkar igång på allvar och det är momsredovisningen. Jag har inte riktigt koll på hur den ska gå till och jag har bara till måndag på mig, tror jag.

Alla andra har...

2009-01-05T17:36:00.002+01:00

...gjort summeringar från det år som gick. Det har inte jag gjort ännu. Tänkte försöka mig på det nu. När jag tänker tillbaka på 2008 så slås jag genast av tanken på hur pengarna har runnit mellan mina fingrar. Varenda månad har kantats av någon utgift jag inte räknat med på ett par tusen kronor. Å varenda månad har jag tänkt att "det blir bättre nästa månad". Det har det inte blivit utan en ny oförutsedd utgift har tagit vid. Ja, jag har inte behövt svälta men så vill jag inte ha det i år. Vem bestämmer det? Året har börjat med lägre räntor så kanske kan jag få några korvören över.

Hur gick det med mitt nyårslöfte om att baka mitt bröd? Det höll i 3 månader sedan köpte jag bröd igen. I julklapp fick jag en muffinsbakbok av äldsta dottern så i år ska jag väl baka muffins istället då men inte varje dag.

Våren och sommaren kom och fästmannen och jag åkte på en jättehärlig semester på Gotland där vi fick lära oss att det har sina sidor att åka på semester i en gammal bil. Jag hittade även den bästa stickbok jag någonsin haft i min ägo och satte igång med att sticka och stickade så mycket så jag fick ont i huvudet. Det var väl någon nerv som kom i klämm. Måtta med allt! Tillbaka på jobbet fick jag en kalldusch när jag blev varse konsultens vardag och inte bara fick byta jobb utan även fick mitt uppdrags slutdatum tidigarelagt ett halvår. DET hade jag inte räknat med. Det blev bra att byta ställe även om jag saknade mina gamla arbetskamrater. Ju närmare jul vi kom desto mer oro spred sig bland mina konsultkollegor för ingen av oss fick veta om vi hade ett jobb att gå till när julen var över. Sorgen var stor när tre fick gå. Jag klarade mig den här gången. Julen kom och jag blev sjuk i influensa som jag längtar efter att bli helt frisk från nu.

Mitt i alltihop under hösten tornade de ekonomiska orosmolnen upp sig på världsbankens himmel. I samma veva stod det klart att min Sales Director på MK skulle säga upp sin lokal i Södertälje för en ny lokal i Stockholm. Min sorg var stor. Min kollega Anna fann på råd när hon kläckte idén om att vi kunde ta över den tillsammans. För att få stå för hyreskontraktet krävdes att vi var företagare. Så kom det sig att jag under den värsta ekonomiska kris som världen skådat sedan 30-talet startade mitt egna företag. Så kan det gå.

Den sjuke har bara en önskan. Inför det år som nu ligger framför våra fötter önskar jag att jag får vara frisk. Får jag bara det så ska nog resten ordna sig.

Sakta men säkert...

2009-01-04T18:40:00.002+01:00

..mår vi bättre och bättre i det här huset. Dessvärre har jag fått ont i ett öra OCH i ett revben. Revbenet gick sönder en gång förut för länge sedan men jag brukar känna av det när jag hostat länge vilket jag ju har. Örat började med att klia något alldeles sannslöst mycket. Jag kliade tillbaka lite försiktigt väl medveten om att ingenting som är mindre än armbågen bör befinna sig i örat. På något sätt har jag säkert lyckats rispa till och det är det som gör ont nu.

För att roa mig har jag bestämt mig för att delta i AnnaStillas tävling med utlottning av en fin tavla. Jag vann en tävling hon hade i somras. Då fick jag lilla Dino i min ägo som jag så lämpligt hämtade på min födelsedag. Dino har blivit väl omhändertagen av nallen Kadaffi och hunden Vovven. På något vis har mina aktuella mjukisdjur blivit så levande för mig. Ibland måste jag skratta åt mig själv. En kväll var Dino borta. Jag upptäckte det när jag skulle släcka lampan för natten. Då satte jag mig rakt upp i sängen och ropade oroligt "Dino, var är du?". Han var inte långt borta alls. Han hade bara gömt sig under sängen. Ibland undrar jag om jag tittade för mycket på Beppes Godnattstund på TV när jag var liten.

Rapport från sjukstugan!

2009-01-02T11:57:00.002+01:00

Fästmannen och jag går här och snorar och hostar. Jag hann bli rejält sjuk innan vi var framme i Kalix. När vi väl var där pustade jag ut och somnade i soffan medan de andra roade sig med de sista julklappsinköpen. När jag vaknade hade febern stigit rejält och istället för att umgås med de andra bäddade jag ner mig för att fortsätta sova. Julafton var sämsta dagen. Jag gjode en beställning från apoteket men inga febernedsättnade preparat hjälpte mer än högst tillfälligt. Jag som hade längtat till mammas goda julmat kunde inte äta, jag som hade längtat till att få umgås med min familj orkade inte vara uppe. Till julklappsutdelningen tog jag mig upp. Inlindad i en yllepläd om benen och kroppen och en om axlarna öppnade jag mina julklappar. Det var bra och praktiska saker jag fick. Jag kommer att få nytta av allihop. Dessvärre såg jag väl inte sådär översvallande lycklig ut just då. Uttrycket att den sjuke har bara en önskan medan den friske har hur många som helst stämmer så väl.

På juldagen vaknade jag visserligen med lite lägre kroppstemperatur, inte så jag kunde klara mig utan Alvedon men ändå lägre, men med ett fasligt halsont. Hela strupen kändes som ett öppet sår. Om jag inte hade vetat att jag var vaccinerad mot difteri skulle jag trott att jag hade fått det. Rösten var obefintlig och jag insåg att jag gjorde bäst i att hålla mig undan så jag inte skulle behöva prata alls. I all välmening kom mamma in till mig när jag låg och tittade på TV och ville att jag skulle gå ut i vardagsrummet och titta på när min syster stickade. Det är ju ungefär lika kul som att se på när målarfärg torkar... På kvällen kom fästmannen. Ingen av oss ville att han skulle bli sjuk så vi fick låta bli att pussas. Det skulle bli katastrof om han blev sjuk lagom till vi skulle hem. Allt går om man bara vill.

På annandagen vaknade jag och kände att det var första dagen jag nog skulle klara mig utan Alvedon. Då insjuknade mamma. Hon låg i samma feber som jag hade haft på julafton. De andra var ute och julreade. Jag tog det lugnt hemma. Jag var lite piggare och letade rätt på garnhärvan som jag gett till äldsta dottern Erika och som jag lovat att sticka något av och påbörjade en sjal i enklaste model. Den har för övrigt blivit klar idag.

Erika åkte hem på lördagen för att följa med lillasyster till Sälen och fira nyår där. Jag och fästmannen var en sväng till Finland på söndagen och besökte deras nya och stora shoppingcentrum i Torneå. På väg hem svängde vi in på gallerian i Kalix och fästmannen köpte en bok till mig om pepparkakor och husbygge. Jag har velat ha den länge och äntligen är den i min ägo. Vilken tur att jag har pepparkaksdeg kvar i kylen!

På måndagmorgon skulle fästmannen och jag åka hem. Redan på morgonen kände Martin att han var på väg att bli sjuk. Det blev han också. 4 gram alvedon gick åt för att ta oss hem. Jag satt och hade dåligt samvete för att han fick köra hela vägen. Samtidigt visste jag att han i det väglag som rådde inte skulle kunna koppla av om jag körde. Vad var då minst jobbigast för honom, att köra bilen själv eller att "köra" när han satt bredvid och jag höll i ratten? Att köra bilen själv blev svaret. Vi kom hem med nöd och näppe. Sedan har vi gått här och snorat och hostat. Martin har haft feber och legat mer eller mindre nerbäddad. Nu börjar han också må bättre. Det var meningen att vi skulle åkt till Smdejebacken igår men det lät sig inte göras. Martin kan inte jobba idag i alla fall. Sakta återvänder vi till livet. Det blev ett stillsamt firande på nyårsafton, jag iklädd mjukisbyxor och myskofta och Martin iklädd morgonrock vid middagstid men kvällen till ära åkte en skjorta på innan tolvslaget. Brevlådan klarade sig det här nyåret men det var enbart tack vare att den monterades bort inför nyårssmällandet. En granne två hus bort har fått sin söndersmälld. Snart är mina 18 dagars ledighet slut. Föga anade jag att jag skulle ägna mesta tiden åt att vara konvalecent.

Inget är så...

2008-12-22T17:18:00.003+01:00

...långsamt som att vänta. Det är för kort tid till att hinna sätta igång och för lång för att göra ingenting på. Jag väntar på att klockan ska bli någon timme till så vi får gå iväg till tåget. Klockan 20:42 kommer vi förhoppningsvis att rulla ut från Stockholms Central. Sedan ska vi sitta hela natten på tåget till Luleå. Jag har med mig Processen av Kafka. Anser att det är lite allmänbildning att läsa den och det har inte jag gjort ännu. Dessvärre har jag blivit förkyld. Vaknade i morse med kli i halsen. Under dagen har en tilltagande hosta gjort sig påmind med mer och mer täta intervaller. Kafka och feberyror på ett nattåg låter väl som en bra kombination? Jag har skickat äldsta pojken till Apoteket för att köpa Strepsils. Det kan man inte vara utan under sådana här omständigheter. Helst skulle jag väl vilja ha lite etylmorfin som tog bort hostan helt när jag nu ska vistas bland folk men det låter sig inte göras. Det kommer i alla fall inte att vara lika synd om mig som det var om Hillevi däromdagen när hon reste hem från London.

Eftersom jag nu blir borta ett tag och inte vet när jag kommer åt en dator nästa gång så passar jag på att önska alla en riktigt god jul.

Pepparkakshuset är klart!

2008-12-20T21:10:00.004+01:00

Så här ser det ut. Förra året fick jag fem små porslinsfigurer av Mikael i julklapp. Dessa passade alldeles utmärkt till. Det var ett pyssel att sätta ihop den där kyrkan men nu så här i efterhand var det värt besväret. Jag har precis suttit och tittat på Ernst i TV. Han är ju lite pysslig av sig. Ibland tycker jag nästan att han är lite väl påhittig. Återigen känner jag att jag skulle vilja pynta mitt hus riktigt mycket inför julen. Men när ska jag hinna med det. Nu är det för sent att göra något. Måste jag börja i oktober för att hinna få det som jag vill utan att behöva göra avkall på något annat? Jag fick en himla bra idé nu när jag såg på Tv men det får bli till nästa år.

I morse fick jag besök av svärsonen som skulle titta på mitt tak. Usch och fy, det kommer att kosta massor med pengar. Nödvändigt är det trots allt. Inga miljoner blev det på travet den här veckan heller 5 rätt till trots. Det blev jackpot dvs ingenting. Jag får glädjas åt att jag har ett pepparkakshus istället.

Jag förstår att...

2008-12-19T20:14:00.002+01:00

...ni väntar otåligt på att få se mitt pepparkakshus eller kyrka som det ju faktiskt är. Jag har fått ihop det men det är inte dekorerat ännu så ni får ge er till tåls ett tag till. Ikväll måste jag slå in julklappar. Yngsta dottern kommer på besök imorgon och då måste i alla fall hennes och pojkvännens julklappar vara klara.

Det blev ett sorgligt avslut på veckan. Jag har sagt hejdå till tre av mina arbetskamrater som jag inte får jobba ihop med längre. Kan man någonsin bli luttrad när det gäller avsked? Vem ska nu ha med sig chokladkakor i smaker som jag inte ens visste att fanns? Jag vänjer mig säkert även om det kommer att ta ett tag. Mitt i bedrövelsen lyckades jag få ledigt på måndag hela dagen. Därmed har jag gått på julledighet. I 18 dagar ska jag vara ledig. Det ska bli ljuvligt! Jag ska inte stiga upp kl fem en enda morgon. Jag trodde inte jag skulle få ledigt så jag blev faktiskt överraskad att jag fick min ansökan beviljad.

Ikväll har jag suttit och lekt lite vid datorn. Jag halkade in på www.vistaprint.se och där fanns det stämplar och block och en massa annat kul som jag beställde till min nystartade firma. Det var erbjudanden om gratisgrejer och på vägen till betalningen kom det upp annat som kostade pengar men som man behöver. Fiffigt av dem. Notan slutade på blygsamma 97,50 kr inklusive frakt så det blev inte så farligt. Jag hade dessutom kul under tiden som jag designade hur det skulle se ut. Man har ju inte roligare än man gör sig.

Lucia och tredje...

2008-12-14T18:59:00.002+01:00

...advent har gått ganska obemärkt förbi. Jag var lite orolig för buslivet och om det fanns några familjemedlemmar som tänkte delta men det blev lugnt på den fronten. Inte ens brevlådan behövdes skruvas av för att få vara ifred. Jag har gräddat delarna till ett pepparkakshus. Det är bara pillerillet att få ihop det som saknas. Om jag lyckas lovar jag att dokumentera med bild.

I torsdags fick jag registreringsbeviset på min firma. Så nu är jag egen företagare. Det låter så främmande så det är knappt jag tror det. Fort gick det. En vecka prick! Kanske hjälpte det till att få mitt ärende överst i högen när jag pratade med skatteverkets pesonal som höll i informationskursen i tisdags att jag bad en av dem ringa upp eftersom jag inte trodde min blankett var rätt ifylld. När hon ringde på onsdagmorgon var jag upptagen och kunde inte prata men hade redan bestämt mig för att boka en tid när jag skulle komma dit istället. Skattetanten kunde inte se något som helst konstigt utan sa att hon skulle godkänna och skicka registreringsbeviset till mig. Tack, sa jag. Det gäller tydligen att vara lite lagom fräck. Första reklamutskicket med erbjudande om egen hemsida gratis har också hunnit komma men det slängde jag genast.

I fredags hade jag tid på banken där jag skulle prata bolån som ska skrivas om och så passade jag på att prata företagskonto. Räntan var inte så mycket att snacka om. Den sänks till nästan hälften mot nu så det är bara att tacka och ta emot. Företagspaketet de erbjuder kommer att kosta mig en hundring i månaden så det är inte heller något att bråka om. Det var trevligt att prata med min bankman den här gången. Jag minns en tid när jag bara var arg på henne när hon inte ville bevilja mina lån. Det är länge sedan.

En vecka kvar till julveckan nu. Det ska bli så skönt att få sätta sig på tåget på måndagkväll och bara vara. I 16 timmar ska jag bara få göra ingenting. Eller nå´nting blir det väl men inget vardagsbestyr. Så otorligt skönt.

Äntligen har jag...

2008-12-08T20:46:00.002+01:00

...städat i mitt hus, i alla fall på markplanet. Källaren ser ut som om det varit jordbävning men den delen syns inte i offentliga sammanhang. Jag överlevde att jag inte fick gå på ljusparty. Snälla Hanna skickade mig en katalog. Den ska jag gotta mig i lite senare. Helgen gick i lugnets tecken. Vi städade och jag hängde julgardiner så nu är det äntligen jul i mitt kök. Dessvärre fick katten Simon en ytterligare ögonblödning. En gång=ingen gång, två gånger=inte bra. Attans, tänkte jag. Han har levt ett långt och bra liv men det kommer vara föga tröst den dag han inte finns hos mig längre. Någonting säger mig att han kanske är inne på sista versen. Oj, vad jag kommer sakna honom när han är borta.

I eftermiddag/kväll har jag gjort ett besök på Skogshöjd SPA. I grevens tid kom jag på att jag inte nyttjat årets friskvårdsbidrag från min arbetsgivare så jag beställde en aromamassage. En lätt massage med inslag av olika massagetekniker. Jag såg till att vara där i tid så jag skulle hinna med både ångbastun och bubbelpoolen innan. Sedan satt jag och gjorde plan för vårterminen och MK på den tid som var kvar. När jag hade brutit ner mitt stora mål till vad jag skulle göra per vecka satt jag och funderade ut små belöningar åt mig själv. För de allra flesta är nog mina små belöningar sådant som är självklart att man skaffar sig men så är det inte för mig. Även om jag har pengar så vågar jag som regel inte göra slut på dem. Som ensamförsörjare måste jag se till att ha pengar kvar till oförutsedda utgifter, som ett ev veterinärsbesök tex. Simons besök hos veterinären står visserligen inte jag för. Det gör hans matte som jag tog över honom från när hon inte längre kunde ha kvar honom pga allergi. Likfullt är det jag som lägger ut pengarna så länge när det är jag som går dit med honom.

När jag kom hem ikväll visade det sig att mina pojkar också hade unnat sig något extra idag. De hade ätit pizza till middag. Det fanns köttbullar, potatis och brunsås i kylskåpet från igår men det var väl roligare att handla pizza. På det viset får jag med mig lite köttbullar till jobbet imorgon. Det är bra.

Tänk om SL...

2008-12-04T22:49:00.002+01:00

...kunde sköta sig! Jag var bjuden på ljusparty ikväll. Kom jag dit? Näe! Signalfel i Södertälje Hamn. Kvart över fem kom jag till Södertälje centrum. Ersättningsbussar skulle komma men inga kom. Tjugo i sex meddelades att tågtrafiken åter rullade. Inget tåg i sikte. När jag insåg att jag skulle bli alldeles för sen beslöt jag att åka hem istället och satte mig på tåget till Järna klockan sex. Tror ni DET gick då? Näe, en kvart sent rullade det iväg. Precis då rullade ett annat pendeltåg in på stationen. Jag tror det var Stockholmståget. Skulle jag ha tagit det skulle jag kommig 45 minuter sent för att bara kunna stanna 45 minuter innan jag skulle vara tvungen att gå igen. Snälla kan någon ge mig en bil i julklapp?

Min katt äter...

2008-11-30T19:54:00.003+01:00

...fortfarande squashsoppa med god aptit. Det såg jag idag när vi åt middag. Han står jämt och tigger och vill smaka så jag brukar ge honom ett litet smakprov. Det har visat sig att han äter både pommes frites och squashsoppa. Det har nog varit den lataste 1:a advetshelg jag haft på länge. Ljusstakarna och stjärnorna är på plats, så även det obligatoriska luciatåget. För övrigt har jag inte haft varken ork eller inspiration. Vi var bjudna till min förra granne på adventsfika. Det var tur det så någon advetsstämning fick lov till att infinna sig. Efter middagen åkte vi ut till Järnas kulturhus och Steinerseminariet med tillhörande trädgårdar där 1000mashallersnatten ägde rum. Det är så otroligt stäminngsfullt med alla dessa ljuspunkter i mörkret.

Vad hände innan helgen då? Jo, i torsdags hade vi på MK öppet hus i St Ragnhildsgården. Det var fantastiskt kul! Å i fredags var det personalfest tema Mamma Mia. Det var också fantastiskt kul! Vill ni ha snaskiga detaljer? Då måste jag faktiskt göra er besvikna. Jag var nog inte kvar tillräckligt länge. Min arbetskompis Daniel åkte hem istället för att gå på fest. Konsultens vardag hann i fatt honom tidigare på dagen. Han får inte vara kvar efter jul å har jag uppfattat saken rätt så får han inte ens vara kvar på Proffice. Han har inte jobbat tillräckligt länge för att få a-kassa. Han blir ställd utan inkomst. Jag tycker synd om honom!

Att man kan...

2008-11-25T21:08:00.002+01:00

...vara så trött! Klockan är inte mycket mer än nio men jag ska ta och pallra mig i säng så snart jag kan. Hektiska dagar tröttar ut. På lunchen idag gick jag iväg till banken för att skaffa mig min e-legitimation. Jag har det som behövs i väskan. Ikväll orkar jag inte tänka mer. Sedan gick jag till apoteket och köpte Voltaren till mig. På vägen till tåget idag gick jag förbi apoteket ytterligare en gång och köpte avmaskningsmedel till Simon. Jag tänkte att hans ögonblödning skulle kunna ha att göra med något maskangrepp. Det är ett tag sedan sist som han fick avmaskningsmedicin. Jag köpte ett nytt medel, en engångsdos i form av en tablett som smakar kött. Inga problem att få i honom den. Han åt det som om det vore godis. På bipacksedeln stod det att en av biverkningarna som kunde uppstå var trötthet och slöhet det närmaste dygnen. Om Simon får den biverkningen kommer jag inte att märka det. Han sover mest i alla fall, gammal som han är. När jag kom hem lagade jag mat. Jag var sugen på lax ända till jag kom till affären. När jag jämförde priset på laxfilé med djupfryst torskblock så kom jag på att det var länge sedan jag ätit fiskgratäng. Det blev det. När jag hade ätit och plockat undan satte jag mig med hela högen av kundkort framför mig, grabbade tag i telefonen. Sedan har jag suttit 2 timmar oarbrutet och pratat med kunder för att höra om de kommer på julöppethus på torsdag. Inte så konstigt att jag är trött. Två hektiskta dagar till sedan är det fest, personalfest.

Med 5 sekunders...

2008-11-24T17:27:00.003+01:00

...marginal hann jag med tåget när jag skulle hem från jobbet. Alla kommunikationer jag har åkt idag har fungerat bortsett från att bussen kom in för sent till stationen på väg hem. Det är helt fantastiskt hur SL lyckas när ingen tror att det är möjligt, en dag som denna hade jag haft förståelse för om det blev kaos. Kaos är det nämligen vädermässigt. Snön yr men någon har varit vänlig nog och skottat min uppfart. Det tackar jag för! Idag är jag glad att jag har ett jobb inomhus. I och med att jag hann med tåget så hann jag också gratulera yngsta sonen som fyller 14 år idag. Jag minns det som igår hur arg jag var när jag vaknade den morgonen. Jag hade gått en vecka över tiden vilket inte hänt med någon av de andra. Vid middagsbordet pratade vi om NÄR bebisen ville komma ut. Det var vid 5-snåret. Jag dukade undan middagen, gick på toa, hödre signaturmelodin till Aktuellt sätta igång och DÅ precis just DÅ kände jag första sammandragningen. Äntligen! Jag meddelade raskt att nu skulle jag föda barn. Vi åkte till sjukhuset och kvart över 7 var han född.

Imorse lade jag grattiskortet på köksbordet. Vi, jag och födelsedagsbarnet, hade kommit överens om att göra så. Däri fanns ett presentkort på en slant att handla nya möbler för till rummet. Pojken behöver en bättre datorarbetsplats. Det ska han få nu.

Kom jag ihåg att gå till banken då? Jodå, jag kom ihåg det ända till jag skulle hem. Då var det som bortsprunget från min hjärna eller översnöat av alla tankar på vad jag "vill" göra ikväll. Jag försöker byta ut alla "måsten" mot "vill" istället. Det blir roligare så. Jag får gära ett nytt försök imorgon.

Mindre roligt är att katten Simon förefaller ha en blödning i ögat. Det blir nog till att ringa till farbror/tant veterinären. Besök på sådana inrättningar brukar inte vara gratis.

Idag på jobbet fick jag reda på att min arbetsgrupp, K, försvinner vid årsskiftet. Vi som jobbar där ska delas ut till de andra grupperna. Jag vet var jag INTE vill hamna. I och med det chefsbytet så påbörjar jag min 5:te chef sedan jag blev konsult.

Det blir inte...

2008-11-23T16:18:00.002+01:00

...mycket skrivet i dessa hektiska dagar. Jag har massor att göra men är väldigt inspirationslös. Jag gör bara det jag absolut måste. Att blogga ingår inte under den kategorin. Ni får läsa i efterhand om vad som hänt. Det var jättetrevligt hos Hanna. God mat och gott vin till. Kvällen blev måttligt sen. På måndag skruvade Anna och jag möbler i lokalen. På tisdags tog jag bussen ut till Moraberg och handlade kaffebryggade och vattenkokare. Jag handlade förnödenheter på ICA till kvällens möte och hittade bland annat alkoholfri, rosa skumpa och värdiga glas i plast. I onsdags var jag bara hemma och tog det lugnt. Jag grattade pappa som fyllde 78 år. På torsdag var jag på BergmanLaboras labbmässa. Det var kul! Jättegod buffé och dryck därtill. I slutet av tillställningen lottades en resecheck ut på 5000 kr. Den vann min kompis Marika som jag var där med. Så himla kul! Jag gav ifrån mig värsta Mary Kay-tjutet när hennes namn ropades upp. De andra var mer lågmälda i sina gratulationer. Fästmannen kom i torsdags så han var hemma och väntade på mig när jag kom hem. I fredags blev jag hämtad av fästmannen från jobbet. Det är alltid lyx att åka bil från jobbet. Sedan middagen var avklarad sjönk vi ner i soffan och jag halvsov till TV:n. Igår gav vi oss iväg till IKEA. Där blev vi kvar i flera timmar. Å inte gick vi lottlösa därifrån heller. Jag fick med mig servetter, klibbrullen "Bästis" att ta bort Simonhår med, två dörrmattor och en spegel. Allt var till lokalen utom klibbrullen. Martin fick med sig ett vitrinskåp. Idag har det inte hänt så särdeles mycket. Jag tänkte registrera min firma men se det gick inte för jag har ingen e-legetimation och den går inte att skaffa på nätet om man inte har internetbank vilket jag inte har längre sedan min dator fick virusangrepp för några år sedan. Då bestämde jag mig för att jag inte skulle ha mina konton kopplade till internet förrän jag hade datorn för mig själv. Det har jag nu men nu vill jag ha en ny dator istället innan jag skaffar det eftersom min bank absolut envisas med att man är låst att sköta sina affärer från bara en dator när man har sin internetbank hos dem. Så det blev ingen firma idag för mig. Jag får gå till banken imorgon. Jag har i alla fall anmält mig till informationsträffar om att starta eget nu.

Kanske är jag...

2008-11-14T21:05:00.003+01:00

...bara lite hönsig? Imorgon är jag bjuden på avskedsfest av Hannas lägenhet. Hon flyttar om någon vecka. Jag ville att pojkarna skulle vara hos deras pappa så de slapp vara ensamma och jag kunde koppla av föräldraansvaret men de vill vara hemma här hos mig. De klarar sig. Är man nästan 14 och snart 16 KAN man vara hemma ensamma en kväll. Men jag tycker de ska ha vuxet sällskap att tillgå. De har varit ensamma nog den här veckan i och med att jag kom hem sent måndag-onsdag.

Sista arbetsdagen den här veckan har vi firat av Lasse på jobbet. Det var så pinsamt för jag hade glömt att lägga pengar i kuvertet med insamlingen. Följdakligen fanns inte mitt namn med på kortet. Nå, då kan det väl få vara betalt och kvitterat med den gången han "glömde" mig när vi skulle på kräftskiva flera km in i skogen. Stämningen på jobbet är för övrigt ganska dyster eftersom alla konsulterna nu är övertygade om att någon eller några av oss får sluta efter nyår. Det finns säkert något annat uppdrag jag kan få men det blir nog längre bort än Södertälje. Jag ska inte spekulera. Det ordnar sig säkert på något vis.

"Avlägsna burfåglar innan...

2008-11-13T19:26:00.002+01:00

...användning" står det på en förpackning till en produkt jag blivit utvald att prova. Det står också att innehållet är brandfarligt, man ska inte röka i närheten, vidare står det att man ska unvika inandning av aerosoler (små droppar som håller sig svävande ganska länge) och sörja för god ventilation, vid kontakt med ögonen ska ögonen sköljas noga och sedan ska läkarkontakt tas. Efter användning ska man vädra normalt innan burfåglar återplaceras. Kan ni gissa vad det är? En Oust Odour Neutraliser, en sådan där lite sprayflaska med "lukta gott" som man har på väggen inne på toaletten. När jag hade läst varningstexten ville jag nästan ta ner den igen. Den verkar ju definitivt inte nyttig att använda där människor och djur bor.

Nu är det i alla fall bestämt att jag och Anna tar över lokalen till vår MK-verksamhet. Hon har redan börjat. Jag kommer efter i januari. I måndags var jag på MK-möte i den nya lokalen i Stockholm. Den är så fin, så fin. Å jag blir så inspirerad på våra möten! Däremot var det lagom inspirerande att mitt tåg hem blev inställt så vi fick ta nästa tåg som inte hade anslutning till Järna så det fick bli taxi på resegarantins bekostnad från Södertälje Hamn. I tisdags var Anna och jag och köpte möbler till lokalen på IKEA. Anna är inte riktigt frisk just nu och äter medicin som hon inte får köra bil på så det blev jag som fick köra. Regn och mörker samt en massa bilar runt omkring är inte var jag önskar mig när jag måste köra. Vi kom fram och tillbaka. När vi hade lastat in alla möbler och stod på gatan utanför började jag skratta hysteriskt. Hela onsdagen var jag helt tagen av den ansträngning jag utsatt mig för. På onsdag ägnade jag eftermiddagen åt kundvårdande verksamhet då jag fikade tillsammans med två fd arbetskamrater som tillika är mina kunder. Vi pratade en massa Mary Kay. En av dem är lite småsugen på att skriva på avtalet och bli konsult själv. Naturligtvis missade jag tåget med ett par minuter eftersom jag inte höll koll på klockan. Därav kom det sig att jag för tredje kvällen på rad kom hem sent. Ikväll är jag bara hemma och tänker inte göra någonting alls.

Det var premiär...

2008-11-03T22:27:00.002+01:00

...för långkalsongerna i morse när jag gick till jobbet. Det var kallt men rätt klädd som jag var var det bara skönt när det bet i kinderna. Jag gillar årstidernas växlingar, kan inte välja någon årstid som är så mycket bättre än den andra att jag skulle vilja ha den jämt. Idag fick jag frågan vad jag skulle klä mig i när det blev riktigt kallt om jag hade långkalsonger redan nu. Dubbla långkalsonger, svarade jag naturligt vis.

Det kändes som...

2008-11-02T21:54:00.002+01:00

...lördag när jag jobbade i fredags. Jag kom till och med på mig själv att tänka att det VAR lördag. Det var så tyst och stilla överallt. Inte kom jag hem särskilt tidigt heller som jag hade tänkt. Den städning som jag hade tänkt göra gick om intet. Jag hade ju kunnat göra det idag istället men sov för länge på morgonen för att vara riktigt pigg eller är det helt enkelt nattens lanparty i kombination med fästmannen försökte ha hela täcket för sig själv i natt som är orsak till att jag känner mig trött och seg? Yngsta dottern kom förbi en stund på eftermiddagen. Det är kul och trevligt när hon hälsar på. Vi har en konflikt att reda ut som ingen av oss verkar vilja ta tag i. Det knyter sig i magen på mig så fort jag tänker på det, paniken kommer krypande. Omgivningen verkar tro att jag bara struntar i det. Så är inte fallet. Jag värjer mig istället. Jag vet verkligen inte hur jag ska göra för att komma tillrätta med det här. På något vis måste det gå. Jag önskar inget högre än att det blir ett lyckligt slut. Vad jag önskar att jag kunde lämnas utanför men det låter sig inte göras. Inte den här gången.

Kommer SL att...

2008-10-30T21:16:00.003+01:00

...klara trafiken utan störningar i vinter? Så ungefär löd frågan på första sidan på dagens Metro. Mitt omedelbara svar var Näe, varför skulle jag ens försöka inbilla mig att det skulle bli så. Snön är på väg. Det är kyligare i luften. Snart, snart får jag ta på mig mina alster som jag stickade i somras. Det blir kul.

Jag fick mitt analyskörkort i måndags. Skönt att få stå på egna ben. Annat från måndagen var att jag höll i MK-mötet. Malin kunde inte komma och jag hade nycklarna till lokalen. Så blev det jag som förestod det hela. Det var kul men ack så fånigt det blev när vi skulle ha vår traditionella utlottning till veckans bästa försäljning och utlottning bland alla som sålt. Jag var den som både hade sålt mest OCH var även den som vann på utlottningen. Det kändes så fånigt så det var inte sant. Jag hade ju själv slagit in mascarorna i cellofan innan mötet började. Malin fick ge mig dem på tisdagen istället när jag hade ett litet internmöte med henne.

Imorgon är alla AZanställda lediga som kompenstion för någon inarbetad tid. Jag väljer att jobba istället för att vara tvångsledig utan lön. Egentligen skulle jag behöva vara hemma och "dödsstäda". Här är definitivt inte fint inför den stundande Allhelgonahelgen. Att ge sig på att "dödsstäda", dvs att städa bort allt gammalt skräp jag inte använder så det är fint ifall jag skulle "falla av pinn" skulle verkligen behövas i det här huset. Hittills har jag inbillat mig att jag hindrats (host) av att jag inte vetat var besökskortet till soptippen är. Jag hittade det igår. Så nu har väl alla argument fallit för att slipa undan?

En kort summering...

2008-10-20T22:24:00.002+02:00

...av dagen. Klockan är mycket och jag borde prioritera sängen istället för datorn. Tillvaron känns spännande. Den har en förmåga att kännas spännande när jag varit på MK-möte. På jobbet är det också spännande. Jag har påbörjat mina körkortsanalyser och det kan inte hjälpas men jag tycker det är kul att jobba självständigt men framför allt att få ett kvitto på att jag lärt mig något under de här veckorna.

Det är spännande på MK också. MK är så mycket mer än att bara "kränga läppstift". Å jag har så mycket spännande kvar att lära mig om personkemi och psykologi, hur man "ser" en annan människa och hur man coachar människor framåt, att visa vägen för hur de kan uppnå prestationer de inte trodde var möjligt. Humlan borde inte kunna flyga med sina små ynkliga vingar till den stora och tunga kroppshydda. Men humlan vet inte om att hon inte kan och därför flyger hon i alla fall.

Ikväll fick jag frågan om jag ville överta en kund. Min kollega är inte riktigt frisk och kände att hon tagit sig vatten över huvudet. Å så får jag låna lokalen och stora sminkbagen från torsdag och då kan jag ha make up med två av mina kunder som planerat. Dessutom fick jag frågan om jag ville dela på lokalen efter jul tillsammans med hon som nu är sjuk. Det är precis vad jag skulle behöva för att komma framåt i synnerhet när måndagsmötena från november kommer att hållas i Stockholm och bara varannan tisdag i Södertälje. Är jag i ett flow tro?

Åter från tystnaden...

2008-10-19T19:31:00.004+02:00

...känns det inte som att jag har så mycket att förtälja er. Min frånvaro bottnar i inspirationslöshet. Det har inte kännts meningsfullt helt enkelt att delge er min vardag. Ibland klarar jag inte av att se att det är "alla dessa dagar som kom och gick..." som är livet. Somliga stunder på jorden behöver även jag ha "fyrverkerier" för att känna att det "händer någonting". Jaja, nog om det.

Veckorna som varit började väldigt bra. Jag hade en kanonklass på MK och snodde därmed en liten present/belöning mitt framför näsan på M som väldigt gärna ville ha den. I måndags levererade jag ut de beställda produkterna. Stressade som bara den och som ett brev på posten kom magkatarren på tisdag. Jag trodde jag skulle vara tvungen att gå hem från jobbet. Det kunde jag inte göra i det skedet för jag var precis i färd att rädda företaget. Jaja, jag ska kanske inte överdriva men det är mycket roligare att jobba om man känner att man gör något värdefullt, att jag gör skillnad. Sedan fick jag lov att ta det lugnt några dagar.

I fredags fick jag en liten överraskning när jag kom hem från jobbet. Min lille son meddelade att han ville ha lanparty. Kvick som han är hade han redan bjudit in 3 kompisar. Storebrors rum togs i besittning, med storebrors tillstånd förstås, och så var partajandet i full gång. Till en början tjoades det ganska mycket men när de väl fått ordning på alla sladdar och kontakter och portar hit och dit så blev det tyst. Jag som först tänkte att jag kanske inte skulle kunna sova om jag hade fyra datorpartajande grabbar i huset fick äta upp det jag tänkt. Jag hörde inte ett ljud på hela natten.

Igår var jag på bio. Fästmannen och jag var på Heron City och såg Rallybrudar. Det var en småtrevlig och söt film, ganska förutsägbar men ändå sevärd. Vi kom på att vi aldrig förut varit på bio tillsammans. Ändå har vi kännt varandra i snart sju år. Det kan ha sin förklaring i att jag för så där 6 1/2 år sedan bjöd med honom till Cosmonova tillsammans med mina barn. På Cosmonova har de väldigt sköna och tillbakalutade stolar och vad tror ni hände? Jo, fästmannen somnade. Han hörs när han sover. Inte bara en gång fick jag knuffa till honom utan många. Det där har väl levt kvar på något vis. En för mig bra bioupplevelse innefattar inte att väcka mitt sällskap hela tiden. Den här gången gick det betydligt bättre. Jag behövde inte knuffa till honom en enda gång.

Imorgon är det ny vecka. Det är meningen att jag ska ha huset för mig själv men det återstår väl att se hur det blir med det.

"Alla behöver en...

2008-09-30T17:39:00.004+02:00

...lekdag ibland" sa farbror Melker i Saltkråkan. Idag har jag lekt hela dagen, på arbetstid. Vi har varit på jobbets egna konferensanläggning 6 mil från Södertälje. Först fick vi frukost och sedan fick vi dela in oss i grupper genom lottdragning. Därefter fick vi grupparbeta med jobbrelaterade frågor i 30 minuter. Sedan var det tipspromenad. Efter promenaden var det dags att laga mat, även det i våra grupper. Min grupp fick den föga arbetssamma uppgiften att blanda till bordsdryck (ni vet sådana där lättdryckspaket med 2 dl koncentrat som man blandar med fyra paket vatten) samt att ta hand om disken. Vi var klara rätt så snart med den första uppgiften. Den andra tog lite längre tid. Under tiden som vi diskade lekte de andra pictionary, en form av rita-gissa-spring för er som inte vet. Vi som diskade blev klara precis i tid för att få vara med på sista rundan. Därefter var det ballongleken, en stafett som gick ut på att blåsa upp en ballong, krama sönder den och sedan blåsa upp en ny fem gånger på rad. Sedan lekte vi stafetten plocka ärtor med sugrör, tre ärtor skulle plockas med sugrör från en tallrik till en annan. Till sist lekte vi hela havet stormar. Sedan fikade vi och hade en genomgång av det vi kommit fram till i de olika grupperna på morgonen. Sedan var arbetsdagen slut.

Jag har en arbetskamrat vars dotter fyller 6 år i dag. Han veckopendlar och bor bara på veckorna i Södertälje. Något barnkalas kunde han inte vara med på idag men leka fick han i alla fall :-)

Jag har blivit...

2008-09-29T21:42:00.007+02:00

...utmanad av Hanna. Det är väl bara att sätta igång då. Instruktionerna är som följer:

1. Svara på alla frågorna.
2. Utmana 4 andra bloggare. Hänvisa till din egen blogg.
3. Lämna en kommentar hos utmanaren så fort utmaningen är antagen.

1. Vilken mat äter du ofta?
Ugnstekt, citronpepprad laxfile med potatis och gräddfilsås med vitlöksdressingmix

2. På kalas, är du den personen som sitter eller hjälper du till att duka av?
Jag pejlar läget. Om det är ok för värdinnan/värden att hjälpa till gör jag gärna det. Känner jag att värdinnan/värden skulle ta det som en förolämpning låter jag bli.

3. Var sitter du helst när du bloggar?
Jag sitter för det mesta i gästrummet för där står datorn. Faktum är jag trivs ganska bra med att sitta här förutom på sommaren då jag gärna skulle sitta i trädgården med den laptopen jag inte har.

4. Köper du ofta Triss?
Nej. Efter att i något drygt års tid dagligen skrapat triss per telefon på fästmannens bekostnad utan att vinna något annat än småslantar har jag beslutat mig för att det inte är värt pengarna :-)

5. Vilket land eller stad har varit din bästa semester?
Måste välja tre kategorier. 1.Storstaden-New York. Först var jag jätterädd och ville bara hem men efter lite mat och sömn började jag älska stan. 2. Solsemester-Torremolinos 1982. Vi var fem tjejer på 19 år. Behöver jag ge fler detaljer? 3. Motorcykeln-ALLA semestrar. Själva resan är ett resmål i sig när fästmannen och jag är ute och åker.
Den bästa semesterresan hoppas jag att jag har kvar.

6. Vilken kanal tittar du mest på?
Jag ser knappt på TV men om jag någon gång slår på TV:n blir det någon av standardkanalerna 1:an, 2:an eller 4:an och någon gång TV4+

Jaha, vilka ska jag utmana då. Jag läser ju inte så många bloggar. Det får bli AnnaStilla, Anna, Åsa och Ingalill.

På den helt...

2008-09-19T19:43:00.003+02:00

...lediga dagen åkte vi för ovanlighetens skull till Gnesta. Vanligtvis hamnar vi på ett eller annat sätt i Södertälje men idag åkte vi åt andra hållet. Jag har nog aldrig varit på direkt shoppingtur till Gnesta så det kändes nytt. Vi hittade två organiserade loppis/antikhandlare som vi tittade in hos. Det var riktigt kul! Fästmannen hittade en bok om Scania 100 år som han köpte för 20 kr. Det är just att man kan hitta så billiga saker som fortfarande är gångbara som gör det så kul att gå på loppis. Visst är det fint med ett hem som är stilfullt möblerat med nya saker men ska jag vara ärlig tycker jag att ett hem där saker härstammar från lite överallt är mer levande. Mitt hem är allt annat än stereotypt. Jag har genom åren gladeligen övertagit sådant som vänner och bekanta har tänkt slänga. Jag har tex tre olika typer av köksstolar. Mina kökskåp hade nog de flesta slängt ut för länge sedan men jag trivs med dem. Å tittar man i köksskåpen finner man olika typer av muggar och tallrikar. Så är det överallt i mitt hus. Vackert? Kanske inte. Charmigt då? Ja, kanske det. Varje sak har i alla fall sin historia att berätta.

På den andra loppis/antikhandeln hittade jag ett gammalt symaskinsbord med tillhörande symaskin. Det är fel tid i månaden så jag får hoppas den finns kvar till en annan gång. Den tillgång jag vanligtvis har på pengar har gett mig en ganska god träning i att ha is i magen när det gäller inköp.

Vi åkte hem och tittade på travet och V75. Det blev ingen vinst så vi får leva på kärlek en vecka till fästmannen och jag.

Så har en hel...

2008-09-19T19:43:00.002+02:00

...vecka gått på nygamla jobbet. Å ja, jag har kul där trots att jag saknar min gamla grupp. Gamla gruppen bjöd mig på finmiddag igår. Jag valde oxfilé med jättegod sås och råstekt potatis och till efterrätt fruktsallad med hallonsorbé. Jag åt så jag hade ont i magen. Det var jättekul att träffa dem! Det ska bli fler gånger.

Arbetsdagen blev inte alls som jag hade tänkt det. Jo, början blev det. Sedan fick jag helt otippade arbetsuppgifter. Jag har analyserat helt själv idag. Jag kände mig så duktig så. Efter att jag var klar fick jag avfrosta frysen tillsammans med Marika. Har man Marika som sällskap är det mesta kul att göra. Hon har lätt till skratt. Därför var det kul att avfrosta den tillsammans med henne. Efter det satte vi igång med att inventera pipetter. Hon och jag hade gemensamt ansvar för snabbpipetterna när jag jobbade där förut. Vi hade stenkoll på var alla fanns och hur länge kalibreringen höll på dem. Nu när de som bestämmer har rört om i grytan mer än lovligt för att ordningen ska upprätthållas så är det fullt kaos på den fronten. Jag satte mig med våra gamla listor och gjorde en teoretisk inventering, en sammanställning på vad som finns, så vi kan få lite ordning igen. Det var kul! Efter att det var klart var det dags att gå hem.

Nu är det kväll. Fästmannen har kommit hit och för första gången på månader har vi inga måsten inplanerade. Det är så otroligt skönt!

Tänk vad ett...

2008-09-16T21:10:00.005+02:00

...och ett halvt års frånvaro kan ställa till. Jag kan inte ens mäta ett pH utan att jag måste tänka till. Gårdagen gick mest åt till att prata med mina nygamla arbetskamrater som jag inte sett på jättelänge. På kvällen hade jag mina make up-rådgivningar. Det var kul! Mina stackars pojkar hade studiedag så de var hemma precis hela dagen själva. Stackars och stackars. De själva tyckte inte ett dugg synd om sig. Det var bara jag som hade dåligt samvete, att jag borde vara hemma en kväll som denna då väskorna skulle packas inför tisdagen. Jag hade i alla fall tvättat så det bara var att packa ner i väskorna. Tack och lov för mobiltelefoner. Ibland är de helt enkelt guld värda. Jag lotsade pojkarna genom dagen med vad de måste göra och när jag kom hem vid niotiden hade de allt i ordning. Visserligen packar de alltid själva till scouthajkerna men det är lite skillnad på packningens innehåll när man ska till Kanarieöarna och när man ska ut i skogen och sova i vindskydd.

Idag har jag börjat analysera och upptäckte att jag var totalt ringrostig. Jag kommer att komma in i det men det kommer att ta sin tid. Rutiner och metoder ändras. Jag kan inte ta något för givet att det är som det var förut. Det i sin tur kräver att jag nollställer mig och låtsas som att jag är på en helt ny arbetsplats som jag aldrig varit på förut. Men jag har vacker utsikt över kanalen från mitt skrivrum, när jag nu hinner vara där och titta.

Ikväll när pojkarna hade gett sig iväg med deras mormor och morfar och alla väskor tappade jag upp vatten i badkaret. Det är så otroligt skönt att sjunka ner i varmt på gränsen till hett vatten och bara slappna av. Där låg jag en stund och bara njöt. Å nu ska jag gå och lägga mig fast klockan inte är tio ens bara för att jag kan och för att jag vill läsa en bok. Det är onekligen en skön känsla när en hektisk tid äntligen tar slut. Vilan blir så mycket mer njutbar.

Så var det då dags...

2008-09-14T16:20:00.002+02:00

...att uppdatera er med vad som hänt. Måntro om det överhuvudtaget finns någon kvar som läser efter detta oanmälda uppehåll. Nåväl, nu är jag här igen. Jag har varit fruktansvärt upptagen så jag har inte ens hunnit läsa andras bloggar. Nu blir det andra bullar av. Detta har hänt:
Helgen efter förra inlägget gick mest åt till att vila. Fästmannen och jag var på Kringelfestivalen på Torekällberget och kikade på diverse uppträdanden och så åt vi kringlor icke att förglömma. Jag lovade mig själv djup och innerligt att försöka tänka efter en gång till innan jag nästa gång kastar mig över extrajobb på det ordinarie jobbet. På tisdagen fyllde mamma 70 år. Hon hade varit lite krasslig så jag trodde inte att de skulle komma hit som bestämt men det fick jag veta på eftermiddagen i telefonen att det skulle de så jag fejade så gott jag kunde. Bakat hade jag också gjort för att vara lite förberedd inför den stundande konfirmationen på söndagen. Mor och far kom på onsdagen och det blev lite uppvakning. Tidigt på fredagmorgon begav jag mig iväg till Mary Kayseminariet i Göteborg. Att det skulle vara en spektakulär tillställning var jag förberedd på men att det skulle vara så fantastiskt som det faktiskt var hade jag aldrig kunnat föreställa mig. Halva tåget var fyllt med MK-folk. 2200 MK-människor på en och samma plats i Scandinavium. Luften riktigt vibrerade av energi. Jag applåderade så jag hade ont i händerna innan allt var över. Å tänk er, på kvällen var hela Scandinavium upplyst i rosa! Å jag blev vald till årets Miss Go Give i min unit! Jag kom hem på lördagkväll mycket trött men full av Mk-energi. Vilka möjligheter det finns! Jag är helt enkelt tokig om jag inte ger det här en ärlig chans. På söndag var det dags för Mikaels konfirmation. När jag är trött har jag lättare att gråta vid känslosamma tillfällen. Hela morgonen intalade jag mig själv att jag inte skulle gråta i kyrkan, vare sig av stolthet eller något annat. När konfirmanderna kom in med Mikael i spetsen bärandes på korset så rann tårarna i alla fall. Det var en fin konfirmation. I slutet när de hade fått sin nattvard och det var församlingens tur var det ingen som reste sig. Alla satt och skruvade sig i bänkarna. Jag tyckte det var pinsamt. Styrkt av seminariet och ett av de budskap där att öva på att kliva ut ur trygghetszonen steg jag ut i altargången och gick fram först. När jag hade rest mig vågade även de andra. Jag fick mina synder förlåtna och Guds välsignelse. Vi bjöd på konfirmationsfika hemma. Mikael var nöjd med sin dag. Veckan som kom var den sista på Gärtuna. På torsdageftermiddag bjöd jag alla jag jobbat med på fika. Å på fredag packade jag ihop mina saker. När jag slutade i Snäckviken hade jag en avtackning som anstod en högre chef. Den här gången var inte riktigt lika överdådig men jag fick presenter och blommor från flera stycken. Jag vet inte att konsulter brukar få uppvaktning på det viset, vet inte att jag gjort något speciellt som någon annan inte skulle gjort. Kanske jag inte förstår mitt egenvärde? Som tur var fick jag skjuts hem för jag hade gräsligt mycket att bära.

Nu är det söndag. I helgen har jag haft besök inte bara av fästmannen utan även av min svärfar och dennes sambo. Det har varit trevligt. Igår var vi en sväng till fästmannens dotter Micaela och hälsade på så hennes farfar skulle få se hur hon bor. Livet fortsätter i rasande takt. Innan tisdag ska väskorna vara packade för mina pojkar. De ska iväg med mormor och morfar till Kanarieöarna i en vecka. I morgon kväll har jag två make up-rådgivningar. Det är nog bäst att jag sätter igång med förberedelserna inför veckan. På onsdag får jag äntligen vila. Då är septemberrejset slut.

Min hjärna säger...

2008-08-27T22:17:00.004+02:00

...mig att det är fredag imorgon. Men det är bara torsdag. Jag jobbade ju i söndags så idag var fjärde dagen. När man jobbat fjärde dagen brukar det vara torsdag. Men idag är bara onsdag. För en gångs skull är veckan för lång...

Jag åkte in till Södertälje och fikade med Hanna efter jobbet idag. Det var kul att träffa henne och prata lite. Vi borde fika oftare.

Jobb, jobb och...

2008-08-25T22:55:00.002+02:00

...åter jobb. Trots att jag jobbade igår är vi fortfarande efter produktionsschemat. Mina analyser hade gått bra under natten och det var skönt att veta. Jag skojar inte när jag säger att jag jobbar från det jag kommer till dess jag går hem. Det går i ett i ett i ett. Det går liksom inte att stanna upp och tänka efter. Hela tiden jaga efter nästa grej som ska göras och känna att det tar för lång tid. Jag var tvungen gå iväg innan jag var klar med allt idag. Jag skulle träffa sönerna i Södertälje för vi skulle förnya deras pass. Halv fem hade jag stämt möte med deras pappa på polisstationen. Vi var där lite tidigare. Det brukar alltid vara alldeles fullt med folk när man ska ansöka om pass. Jag var förberedd att jag skulle få ringa till MK och säga att jag var sen, att de skulle börja utan mig. Inte en människa syntes till när vi steg in hos polisen, bara de som jobbade. Det var bara att gå rakt fram till disken och göra det vi skulle. Sönernas pappa kom och vi fyllde i alla uppgifter, visade våra legitimationer, korttagning, namnunderskrift, betalade och så var det klart. 20 minuter tog allt ihop. Sedan hade jag en timme att slå ihjäl innan det var dags för MK. Jag gick till biblioteket som jag knappt varit på sedan de flyttade. En bok om trädgårdsarbete hade jag tänkt mig att kika i en stund men hittade en om ljusstöpning istället. Den var jätteintressant. Precis en sådan behöver jag ha om jag ska stöpa ljus själv hemma. Det har jag varit sugen på länge men inte riktigt kommit mig för. Vips hade timmen gått. Jag fick till och med skynda mig för att inte bli sen. Så det kan gå. I det mest oväntade stunder hittar man små guldkorn.

Ibland är det...

2008-08-24T22:08:00.003+02:00

...så himla bra att ha två tonårsgrabbar utan botten i huset. Jag fick i brevlådan, den med texten "ingen reklam" på, ett adresserat rekalmutskick från någon receptklubb med samlarkort som var så vanligt på 70- och 80-talet. Jag blev till och med lite nostalgisk. Just den här klubben hade specialiserat sig på bakverk och på ett av korten fanns Pavlova från Nya Zeeland. Att de kallade den "från Nya Zeeland" var nog enbart för att den var garnerad med kiwi. Den var jättegod! Jag åt så jag mådde illa. Det var ändå jättemycket kvar av den. Idag när jag kom hem från jobbet, ja jag har jobbat extra, var det inte en fullt lika stor bit kvar. Å jag kan inte tänka mig att fästmannen var så försigkommen att det var han som hade ätit en så stor bit när han kom hem från att ha skjutsat mig till jobbet i morse. Alltså återstår sönerna som skäligen misstänkta. Tur att någon orkade förbarma sig över den för det är syndigt att låta något så gott stå och bli dåligt i kylskåpet.

Kan du inte...

2008-08-21T21:18:00.002+02:00

...läsa? har jag lust att fråga min brevbärare. Jag har på min brevlåda satt en remsa med texten INGEN REKLAM. För en tid sedan ledsnade jag helt enkelt på att få en massa papper i brevlådan som jag ändå inte läser. Det är helt otroligt vad lite jag har i den lådan nuförtiden, till idag. Där låg "Svepet", postens egna reklamutdelning. Jag funderar allvarligt på att posta "Svepet" i närmsta gula brevlåda. Eller ska jag välja den blå lokallådan istället? Vad tycker ni?

Jag har fått ett pris av Hanna. En hög med guldtackor! Det har jag fått för att jag "skrämde skiten" ur henne och en massa andra läsare med min nattsvarta poesi. Det är inte första gången jag gör det. Min lärare på komvux i svenska bad oss skriva "helvetesdikter". Jag tänkte länge men till slut skrev jag om hustrumisshandel. Det gjorde jag så bra att min lärare skrev en halv A4 som kommentar och tittade allvarligt på mig när hon lämnade tillbaka den till mig. Sedan fick jag en orolig fråga om det var mina egna upplevelser jag skrivit om. Det var det INTE! Det märkliga var att den dikten "skrev sig själv". Jag bara höll i pennan. Den var lång den dikten. Jag minns att jag undrade hur och när den skulle ta slut. Den här gången kändes det också som att dikten skrev sig själv med den skillnaden att jag slog an knapparna på tangentbordet. Det är en märklig känsla men onekligen verkar det som att jag skriver bäst då när det känns som att jag bara är ett verktyg.

Imorgon har jag...

2008-08-20T22:33:00.003+02:00

...ingen matlåda att ta med till jobbet. Jag brukar ta med resterna från middagen till lunch dagen därpå. Idag åt vi upp allt. Jag trodde faktiskt att fyra laxbitar skulle räcka till oss tre och en bli över till imorgon. Så blev det inte. Jag glömde bort att jag har två tonårssöner utan botten. Jag får handla en macka istället. Å fast vi åt upp allt som fanns så är vi hungriga igen. Hårdrockarsonen har precis varit och gjort sig en toast och en jättekopp choklad. Min mage vill också ha något innan den går och lägger sig.

Vem är jag...

2008-08-19T22:17:00.003+02:00

...att gnälla när det finns de som har det så mycket värre? Svält, krig, naturkatastrofer. Jag har tak över huvudet, ett jobb att gå till, underbara vänner, en fästman som älskar mig och fyra barn som alla fortfarande är vid liv. Jag ska bara vara glad och tacksam.

Lugnet sänker sig...

2008-08-18T21:55:00.002+02:00

...över min själ när jag får tillfälle att skriva av mig. Det var vad jag gjorde igår. Å vilka reaktioner! Tack mina kära vänner för att ni bryr er om! Hela helgen ältade jag, från lördagmorgon till söndag kväll. När något i mina tankar bara vägrar att ge sig, vägrar att lämna mitt huvud, så brukar det hjälpa att skriva av mig det. Orden liksom fastnar på pappret och där stannar de.

Tur att jag i helgen hade fästmannens axel att gråta mot. Allt blev så fel. Å jag kunde ha gjort så annorlunda. Det blev kaos i mitt huvud helt enkelt. Precis samma känsla som jag hade när jag tvärnitade framför den berömda väggen. Det var skrämmande. Idag känns det betydligt bättre.

Igår vaknade jag med nackspärr. Det krävdes fästmannamassage, iprensalva och 50 mg voltaren innan det började släppa. Även nackspärren är bättre idag om än inte helt bra. Det skulle varit bra att ha fästmannens händer på mina axlar och nacke idag med.

Det finns ingenting...

2008-08-17T20:15:00.003+02:00

...som är så förgörande,
så förminskande av ens självkänsla
och så destruktivt som känslan av skam,
en blandad känsla av skuld och sorg.
Skyldig är jag för att jag sa det någon annan ville
att jag skulle säga,
för att civilkuraget svek mig.
Jag skulle ha sagt nej.
Jag förbannar mig själv för att jag inte protesterade högre.
En förlamning sprider sig sakta i kroppen,
apatin kommer krypande.
Aldrig mer ska jag vara budbärare åt vuxna människor.
Jag förtjänar inte att må så här illa.

Så har en hel...

2008-08-10T20:12:00.003+02:00

...vecka gått utan att jag bloggat någonting. Jaja, det blir så ibland. Detta har hänt:

Jobbet: fabriken har kommit igång på allvar fast de flesta semesterfirade inte är tillbaka. Det innebär att vi nästan drunknat i jobb och jag har i min iver och plikttrogenhet jobbat alldeles för mycket. Det i sin tur har resulterat i att jag inte orkat göra någonting här hemma.

Fritiden: Jag har varit kattvakt till en underbar liten kisse som heter Muffins. Hennes matte är i skärgården och semestrar. Jag träffade Hanna på en fika på onsdagseftermiddagen. Det var som vanligt kul att träffa henne. Hon har börjat nytt jobb så det var kul att höra om och så fick jag en present av henne, ett hjälpmedel för oss (mig) som inte kan äta med pinnar. Det ska bli spännande att se om det fungerar. På torsdag kom fästmannen hit så jag fick någonting att luta min utarbetade panna mot. På fredag sa jag bara pust och satt i soffan och stickade. Lördag var en kul dag. Jag och fästmannen var på Solvalla för att spela upp vinsten från förra veckan. Vädergubbarna hade spått regn. Vädret var fint, varmt och tidvis soligt. Det började inte så bra. I de tre första loppen förlorade jag min insats men sedan vann jag. Det slutade med att jag hade spelat "gratis" och till och med gått med vinst. Det har aldrig förut hänt när jag varit på en travbana. Utan att skryta måste jag klappa mig själv för bröstet och utropa ett HURRA vad jag är bra! Jag hade en strategi, följde den och den höll.

Idag har jag stickat klart mitt senaste stickprojekt, ett par vantar. De ser ut så här.

Nu har jag både mössa, vantar och halsduk. Det är inte utan att jag börjar längta till vintern

Det regnar...

2008-08-04T21:46:00.003+02:00

...lite grann här i Järna i kväll. Å så blåser det lite. Kontrasterna mot förra veckan är enorma. Jag mötte hårdrockarsonen i Södertälje idag efter jobbet för han ville klippa sig. Jag måste verkligen rekommendera Frisörgänget på Nygatan. Jag har klippt mig där två gånger och jag tog med Mikael, den större sonen, dit förra lördagen och han blev jättenöjd. Till och med hans lillebror blev nöjd med storebrors frisyr och ville klippa sig där med. Jag sa när vi gick till tåget att jag tyckte vi skulle skynda oss hem för jag hade hört att det var oväder i Norrköping som var på väg norrut. Vi hann precis kliva av tåget så började regnet. Jag skulle handla och sedan se till min förra grannes katt innan jag fick komma hem. Paraplyet glömde vi hos dottern i lördags när vi var på middag så det var bara att bege sig ut i regnet och se glad ut. Jag skyndade mig så gott jag kunde till ICA och vad fick jag se där. Jo, de saluför paraplyer! Jag har aldrig blivit så glad över att hitta ett paraply i en butik. Det blev ett impulsköp. Ett litet svart som ryms i väskan ihopfällt är nu i min ägo. Det ska följa mig i ur och skur för större är det inte. Det är skönt att vara inne när det är sådant busväder utanför. Katten Simon ville gå ut ändå. Muffins, förra grannens katt, fick lov att stanna inne.

Nu har min...

2008-08-03T22:23:00.002+02:00

...lille son, 13 snart 14 år kommit hem från Tyskland och Wacken, en hårdrockfestival som varat i dagarna tre plus bilresa fram och tillbaka. Han har varit borta i fem dygn och det är så skönt att han är hemma igen. Pojkarna hade haft väldigt kul. Världen krymper. När jag var liten fick jag inte ens åka till Luleå 8 mil söderut för att se på ABBA. Nu har min yngste son varit i ett helt annat land för att uppleva hårdrock.

Själv har jag tillbringat dagen hos min gamla skolkompis Lisa och hennes familj. Det var så roligt att äntligen få träffa lilla Ellen. Tyvärr behagade kamerans batterier vara totalt döda så det blev inga kort tagna. Vi har gått en LÅNG promenad på Järvafältet och sedan åt vi lunch. Efter var det dags att åka hem.

Det var jättefint väder så länge som vi var i Akalla. När vi åkte hemmåt mot Södertälje drog molnen ihop sig. Väl hemma brakade ovädret lös. Det har åskat och regnat alldeles förskräckligt mycket, i omgångar. Pojkarna har hjälpt mig att koppla ur och i sladdar och datorer allmedan jag har räknat sekunderna mellan blixtar och åskknall för att veta hur långt bort den är. Nu har det äntligen lugnat sig. Jag undrar just hur det gick på Cornelisdagen. Det har aldrig regnat på den förut. Hur som helst så vet jag att årets pristagare till stipendiet blev Rikard Wollf. Å ja, jag tycker att han är en värdig vinnare. Det hade varit kul att se honom uppträda.

Hurra vad jag...

2008-08-02T21:12:00.003+02:00

...är bra!!! Jag har lyckats tippa sju rätt på V75! Vi brukar spela på hästar jag och fästmannen och betalar varannan gång. Kan vi inte tillbringa helgen tillsammans så är det den vars tur det är att betala som tippar ihop ett system själv. Det blir för tungrott att sitta och kompromissa i telefonen. Den här helgen var det min tur att betala och följdakligen mitt ansvar att sätta ihop ett system. Det blev inte jättemycket pengar men sju rätt är sju rätt så det gör inte så mycket. Det är tillräckligt mycket att spela för på Solvalla nästa helg utan att för den skull tappa huvudet.

Det är bara att konstatera att det varit en lyckad vecka för både fästmannen och jag. Han har fått reda på att han är en blivande farfar. Nej, jag kommer inte att bli plastfarmor så tänkt inte ens tanken. Jag tänker vänta med barnbarn några år till om jag får bestämma.

Förutom att vinna på travet har jag varit ute på andra äventyr idag. Om man nu kan kalla det äventyr. Ja, jag tycker faktiskt man kan det när man ska ta sig med SL någonstans man inte har åkt förut. Dels åker bussarna så mycket kringelkrokar och omvägar så även om man har varit i området har man garanterat inte varit just där bussen kör, dels så har man aldrig några garantier att komma fram i rätt tid. Det gjorde vi inte idag heller. Yngsta dottern bjöd på middag och som tack för det (eller när jag ändå var där) tittade jag på hennes symaskin som hon trodde var trasig. Den är inte trasig men det är någon inställning som jag inte heller får till. Jag har andra vänner som är mer bevandrade i hanteringen av symaskiner så jag bad att de skulle ta med den nästa gång de kommer hit. Ja, det var väl ungefär dagens händelser i regnet.

Ett välgörande regn...

2008-08-01T20:13:00.003+02:00

...har precis fallit i ganska stora mängder på kort tid. Det åskade något alldeles förskräckligt och naturligtvis gjorde jag hela huset "sladdlöst". Sedan satt jag i vardagsrummet i godan ro och stickade medan jag lyssnade på dunder och brak utanför.

Tack och lov är första veckans arbete slut. Det har varit jättesegt, instrument har krånglat vi har saknat kompetent personal till vissa analyser. Jag kan visserligen klara av en gaskromatograf men har tappat behörigheten eftersom jag inte fått åta mig den analysen alls sedan jag började ute på Gärtuna. I Snäckviken, där jag ska börja till hösten, tror de säkert att de får tillbaka en fullfjädrad analytiker som bara har att sätta igång. Det blir till att köra om analyskörkortet för min del. Men det ska väl i och för sig vara en enkel match.

Igår beställde jag seminariebiljett till Mary Kay-eventet i höst. Det var sista dagen att köpa den och få en numrerad plats. Jag kommer att komma dit med andan i halsen så det känns bra att ha en plats förbokad. Idag bokade jag hotelrum. Tänk, jag ska bo på hotell alldeles själv! Det har aldrig hänt förut. Å det känns enormt lyxigt. Nå, vi får väl se om det är någon som inte har tak över huvudet i slutändan. Jag kommer inte att tacka nej till att få dela på kostnaden. Det bästa av allt med att bo på hotell är frukosten. Å på just det här hotellet stod det STOR frukost. Jag vet inte riktigt vad det innebär för jag tycker vanliga hotellfrukostar brukar vara stora.

Imorse fick jag hjärtat i halsgropen när jag kom upp från mitt rum. Ytterdörren stod på glänt!!! Var jag så trött igårkväll att jag hade glömt att både stänga och låsa? Tydligen för inget är borta. Plånböcker, nycklar och fordon var kvar så det måste helt enkelt varit jag som var disträ. Ikväll ska jag kolla en gång extra.

Jag tvingar mig...

2008-07-28T19:04:00.002+02:00

...just nu till att vara vaken en stund till. I natt hade jag oerhört svårt att sova. Jag var helt enkelt inte trött. När klockan var halv ett släckte jag lampan. Halv tre tände jag den igen för att läsa en stund till. Klockan 5 ringde klockan. Jag hann studera lite människor under tiden som jag väntade på bussen i Södertälje Syd. En hade med sig ett skidfodral som faktiskt såg ut att innehålla just skidor. Stackars människa, tänkte jag. Undra just var han hade tänkt hitta snön i denna sommarhetta.

På jobbet var det lugnt och stilla. Inte en människa syntes till. Till slut kom en av mina arbetskamrater. Då fick jag äntligen prata med någon. Det fanns inte ett enda prov inne för analys. Istället har vi fått ägna oss åt förberedande arbete. I slutet av veckan kommer det att drösa in prover.

De senaste dagarnas...

2008-07-27T21:37:00.003+02:00

...ledighet har varit riktigt heta. Ca 30 grader i skuggan. Jag påbörjade ett nytt stickprojekt i onsdags. Det har varit en lagom ansträngande sysselsättning i skuggan. Den här gången är det vantar i hästskomönster. I torsdags kom fästmannen hit. Det var dryga 1 1/2 vecka sedan vi sågs. På fredagen begav vi oss till Tullinge flygfält där den Motorhistoriska Marknaden ägde rum. En gigantisk stor marknadsplats med allt man kan tänka sig att hitta från skruvar och muttrar tillhörande olika motordelar till regelrätta loppisfynd som stuvbitar, porslin och sticknålar. Jag hittade strumpstickor nr 2 som jag letat efter till mina vantar och så hittade jag en sak till men det ska bli en present så det säger jag inte så mycket om än. När den har överlämnats kommer jag att länka till detta inlägg.

På lördag skaffade vi Mikael en moppehjälm i en MC-butik. Hanna och Magnus med bror Micke och fru Heidi med deras son Andres kom förbi och lånade uppfarten. De skulle fixa något med bromsarna på bilen. Jag hade nykokt körsbärssaft att bjuda på i värmen.

Imorgon är det åter arbetsvecka. Fem veckor har jag haft förmånen att vara ledig. Det har varit underbart! I synnerhet den här sista veckan blev ju en bonusvecka. Visst, det ska bli kul att komma tillbaka och träffa arbetskamraterna men jag skulle faktiskt kunna tänka mig att vara ledig ett par veckor eller någon månad till. De här två senaste veckorna när jag i princip bara varit med mig själv har jag verkligen haft tid att tänka. Jag har funderat och under tiden har tankarna börjat ta form av VAD och HUR jag vill göra med en massa saker. Det där låter så flummigt men jag ska försöka förklara. Så länge jag har folk runt omkring som, i all välmening, ger mig en massa förslag på olika saker så trycks mina egna tankar och funderingar undan. Jag behöver helt enkelt lite tid för mig själv för att "hitta" vad jag vill. Sedan när jag väl vet vad jag vill göra diskuterar jag gärna och spånar med andra om hur man kommer dit man ska.

Imorgon ska jag alltså upp och jobba igen. Nästa sommar vill jag vara riktigt långledig. Tre månader skulle passa tycker jag. Under hösten och vintern får jag väl fundera på hur jag ska bära mig åt för att det ska kunna bli verklighet.

Ullstruten är...

2008-07-22T21:26:00.003+02:00

...klar! Min mössa som jag påbörjade för exakt en vecka sedan har jag sytt/virkat ihop idag. Det är mössan som heter ullstruten enligt beskrivningen. Det vackra vädret är tillbaka. Jag placerade mig i en av trädgårdsstolarna och stickade klart det som var kvar. Sedan monterade jag ihop den. Den blev inte fullt lika söt som jag hade hoppats på men den får duga. Jag kan väl ha den som tekoppshuv om inte annat.

Lika trevlig som dagen igår...

2008-07-21T22:19:00.005+02:00

...var har den här dagen varit tråkig. Åska och regn har bidragit med huvudvärk. Magen har även gett sig till känna då och då. Men jag hittade ett par vita knäbyxor jag köpte förra året men hade glömt bort och som passade alldeles utmärkt att ha under min blå klänning. Det svalare vädret gjorde att jag gärna hade något extra på mig idag.

Tidigt, tidigt i morse klev jag upp för att vinka av äldsta dottern Erika. Hon skulle tillbaka till Skövde. De fyra timmar jag dittintills hade sovit räckte inte för att klara resten av dagen på så jag somnade om till 8. Min plan var att jag skulle jobba med MK idag. den planen höll ända till åskan började mullra. Eftersom jag har sådan stor respekt för åskan skyndande jag mig att dra ut alla ledningar in till datorerna samt TV och telefon. Å utan varesig telefon eller dator tillgänglig blir det svårt att göra något vettigt av den verksamheten. Jag fick ägna mig åt boken och stickningen idag också. Det gör jag i och för sig gärna.

I eftermiddags gjorde jag nya fällor åt sniglarna. Det är inte klokt så effektivt det är. Ett par timmar senare såg det ut så här.

Ok, de första fick hjälp att ta sig ner ska erkännas men resten har krupit ner själva och fler är på väg.

Å på den sjunde dagen...

2008-07-20T19:24:00.004+02:00

...vilade Gud. Den sjunde dagen blev tydligen en söndag. I vilket fall som så vilade även jag idag. Jag hade bestämt i förväg att jag skulle ha en vilodag idag. För säkerhets skull och för att jag skulle hinna vila mycket steg jag upp klockan 8, åt frukost, duschade och klädde mig. Sedan intog jag viloläge i trädgårdsstolarna med stickning och en kopp te med tillhörande Snoddaskakor. Jag bakade en plåt i torsdags som vi nästan har ätit upp under helgen. Solen har ibland lyst på mig där jag suttit, ibland har den gömt sig. Vinden har friskat i ibland lite väl mycket för att vara bekvämt i tunna kläder men strax har solen värmt igen. Två av barnen, Erika och Mikael har gjort mig sällskap emellanåt och en stund gjorde även pojkarnas kompis Oskar oss sällskap. Till middag grillade vi hamburgare på utegrillen och åt utomhus. Sådana här dagar är livet bara så underbart!

Det är helt klart inte nyttigt...

2008-07-19T22:02:00.003+02:00

...att få för mycket energi i kroppen på en gång. Jag hade svårt att sova natten som var. Hjärnan gick helt enkelt inte att stänga av. Då och då har jag sådana nätter då jag inte kan sova. Tankarna virvlar, jag är trött och jäspar men det går inte att hitta perongen som sömntåget står på. Jag somnade väl till på efternatten och konstigt nog var jag inte jättetrött när jag steg upp klockan 8.

Jag och de tre äldsta barnen har besökt Skansen idag. Lillastorasyster Hanna ville hitta på något när storastorasyster Erika var hemma på besök från Skövde. Det bestämdes att vi skulle gå på Skansen. Igårkväll kom storalillebror Mikael hem från pappa över helgen. Han ville gå och klippa sig och fixa kort till hans blivande ID-handling. Så hade inte vi andra bestämt. Han fick hänga med eller vara hemma. Han valde det första. Det har varit mycket trevligt att vandra med barnen på Skansen. Det var länge sedan vi var där tillsammans. Å jag säger det igen det jag har sagt förut. Det man tvingar barnen till när de är små återkommer de till frivilligt när de är vuxna. Skansen rymmer så mycket mer än bara djur. Det finns så många fina gamla byggnader med kunniga guider i som man kan lära sig så mycket av. När barnen var små var det självklart djuren som var viktigast. Jag minns att jag tänkte att jag skulle gå själv på Skansen någon dag så jag fick gå i alla byggnader och hus och höra vad som hade att sägas om dem och dess historia för jag fick aldrig eller bara som hastigast gå in någonstans. Nu var det mina barn som efterfrågade den kunskapen. Jag tror de håller på att bli stora. Vi har vandrat in och ut i olika hus. Vi har lyssnat till vad guiderna har berättat. I ett av husen fick vi en privat visning av övervåningen "bara för att ungdomarna är så intresserade" Då blir man stolt och glad som mamma.

Idag var det måttligt med folk i farten trots att det är lördag och mitt i sommaren. Vi har inte behövt trängas. Den enda gången som vi behövde stå i kö var när vi skulle handla glass. Vi avslutade vistelsen med ett stopp i Skansenbutiken vid utgången och där visade det sig att min gamla klasskompis Ellinor jobbade. Hon hoppade av och utbildade sig inom byggnadsvård. Tänk att när man tror att man upplevt allt man ska på en dag så finns det överraskningar kvar.

Dagens bild får bli de "djur" jag faktiskt inte sett på Skansen förut. Jag tyckte de var lite roliga.

Jag har genom åren...

2008-07-18T20:49:00.007+02:00

...märkt att jag mår väldigt bra där det växer. Prunkade trädgårdar som utstrålar livsenergi. Det är som att växtkraften smittar av sig och jag blir full av inspiration. Idag har jag gjort det årliga besöket på Rosendals Trädgård tillsammans med min kompis Hanna. Det är en lisa för min själ att vara där. Jag mår gott i hela kroppen. Å jag mår gott ett bra tag därefter också. Jag skulle bara ta mig tid att åka dit lite oftare. Minst fyra besök varje säsong. Nu blir det bara ett. Det finns så ljuvliga blommor i så maffiga färger att man blir alldeles tagen. Se bara på denna vackra Blomma för dagen som fanns i ett av växthusen.

Kan man bli annat än hänförd? En sådan skulle jag vilja ha längs staketet. Jag har så mycket sniglar att jag är högst osäker på om de skulle klara att ens gro innan de blev uppätna. Kampen mot mina bruna inkräktare fortsätter. Kanske gjorde den ihärdiga jakten i våras nytta. Vi tog en massa småsniglar. Sedan har vi varit noga med att sätta ut ölfällor till dem. Det verkar helt enkelt inte finnas lika många i år som förra året. När jag kom hem från min utflykt idag gjorde jag i ordning nya ölfällor. Sedan sa jag: "Kom mina små sniglar så ska ni få bada bubbelbad!"

Äntligen är jag klar...

2008-07-17T20:01:00.003+02:00

...med halsduken. Jag sydde det sista imorse, strök den lite försiktigt på baksidan och så här blev resultatet.

Min vana trogen...

2008-07-16T22:48:00.002+02:00

...vaknade jag även denna morgon före nödklockan ringde. Jag vill inte sova för länge på dagarna. Det är lättare att hålla ordning på dygnet om man stiger upp i tid. Sover jag till 8 så sover jag tre timmar längre än jag gör när jag jobbar ändå och det får vara nog.

Min nystickade halsduk som nu är torr har jag klippt ett bakstycke till i fleecen jag köpte igår. Det var svårare än jag trodde att sy dit det. Jag har precis gett upp för ikväll så ni som är nyfikna får vara det ett tag till. Men den blir fin, i alla fall i mina ögon.

Trädgårdsarbetet fick nöja sig med att bli gräsklippning och lite klippning av rotskott från den japanska rönnen. Sedan skurade jag trädgårdsmöblerna, tog fram stolsdynorna och en duk. Mitt på bordet satte jag en begonia. Sedan satte jag mig där och stickade och läste om vartannat. Jag har ett nytt stickprojekt sedan igår. Jag stickar en mössa i mönstret fågeltramp. Det är väldigt enkelt, består bara att räta maskor. Vartannat varv lyfter man varannan maska som om man skulle stickat den avig. Tråden läggs bakom arbetet.

Ikväll kom äldste sonen på besök. Han hade kört sin nya moppe. Det känns bra att han inte behöver vara beroende av bilskjuts när han måste hit från pappa och hämta något. Han hade full koll på att Erika verkar vara på väg hem till helgen. Då kommer nog han med.